The Walking Dead TV-serien

Det sista avsnittet av den populära TV-serien The Walking Dead sändes natten till måndag. En tolv år lång resa är slut. Första avsnittet sändes runt Halloween 2010 och det blev en omedelbar succé. Om zombiegenren vunnit i popularitet under 00-talet fullkomligt exploderade det 2010. Vänner och bekanta som aldrig sett zombiefilmer innan blev helt plötsligt zombiegalna. Serien var verkligen omåttligt populär – till en början. Men sen började glöden för TWD falna. En del hade svårt för konceptet ”Lilla huset på prärien-… with zombies” i säsong två (själv älskade jag den). Andra tröttnade på att det ständigt kom nya skurkar efter guvernören, den ena värre än den andra. Några tröttnade efter de usla CGI effekterna på tigern Shiva. Det har knappast saknats tillfällen att sluta kolla på serien.

Det går inte att prata om serien utan att nämna s07e01 när Negan svingar Lucille på ett jobbigt sätt för alla inblandade. Det blev en stor vattendelare bland fans. En del slutade helt sonika att se serien då, andra tyckte att det var starkt och seriens aktier stärktes. Det är en ohygglig scen. Svårt att säga annat.

Det som jag tycker präglat serien är just att den är så väldigt ojämn. När det är bra är det riktigt bra, och när det är dåligt… Jag kan ärligt säga att jag spelat ganska många partier Angry Birds under vissa avsnitt. De två senaste säsongerna har verkligen blandat och givit. Långa meningslösa backstories, konstiga försök till karaktärsfördjupningar som föll platt blandat med något enstaka bra avsnitt. Men sista säsongen har nästan rakt igenom hållit bra.

Zombiegenrens skapare George A Romero (ja, jag vet att det är en förenkling men han skapade den moderna zombien i Night of the Living Dead) sa ibland i intervjuer att han fick idén om revolution från Richard Mathesons roman I Am Legend. Kanske är det så vi också bör se The Walking Dead. I de sista avsnitten i den elfte säsongen ställs allt på sin spets, ska de störta samhället och ta makten själva eller lämna The Commonwealth åt sitt öde.

Serien har till stora delar handlat om organisering. Det är dess styrka tycker jag. Inblickar i ett postapokalyptiskt liv där allt inte är action, utan mer vardag och planering för att klara sig på både lång och kort sikt. Ett eventuellt postapokalyptiskt samhälle skulle med all sannolikhet var ungefär så. Ganska mycket hårt arbete och en hel del tid som vi själva måste försöka fylla på ett vettigt sätt. Rick gick från att vara väldigt jobbig till att ändå bli en hyfsat intressant person. Det har funnits så många intressanta karaktärer att det har varit svårt att hålla reda på dem alla.

När sista numret av serietidningen The Walking Dead släpptes drabbades jag av någon slags tomhet. Skrev ett långt inlägg om den. Det sista avsnittet av TWD gav lite samma känsla. Jag såg avsnittet på morgonen på mitt kontor (en av fördelarna med att vara zombieöverlevnadsexpert är att ha känslan av att kunna se zombieserier på arbetstid) och kände mig ändå nöjd efteråt. Kanske var det mer känsla av slut, och inte att allt ändå kommer att rulla på på något sätt. Men som Carol uttryckte det: “I’m allowed to be a little sad.”

Serietidningen är emellertid bättre på det stora hela. Framförallt är det jämnare. Och ni vet väl att Apart förlag kommer att ge ut alla på svenska. Det håller på med översättningarna till 26 och 27 av 32 totalt och de är väl värda att köpa.

Under resans gång har det också kommit flera serier i samma universum som delvis lånat in karaktärer från TWD, framförallt i Fear the Walking Dead (som tyvärr inte är slut). Massor av olika spel har kommit och nyligen annonserade Fria Ligan att de också kommer att släppa ett The Walking Dead-brädspel.

Men är detta slutet? Nej det är det inte, det finns flera annonserade Spinn-offs som ska komma 2023. En med Daryl (Carol skulle varit med men skådisen hoppade av), en med Negan och Maggie (som jag nog är mest peppad på) och en som handlar om Rick och Michonne. The Walking Dead är dött, längde leve The Walking Dead-universumet!

Det sista avsnittet var bra. Kanske några för långdragna dödsscener och spektakulära tillfälligheter (som alltid) men ändå. Det finns några spoilers under bilden om det sista avsnittet.

Daryl säger till Pamela: ”Du byggde det här för att det skulle vara som den gamla världen. Vi förtjänar bättre.” Citatet pekar på att TWD är en berättelse om revolution. Om att omskapa och göra något bättre och inte nöja sig med ett ovärdigt nu. Jag hoppas att det spåret blir något vi får se i de kommande spinn-offsen. Att ta kål på Rosita var nog mest som ett nödvändigt offer. Jag hade hoppats att de skulle göra något mer oväntat. Det blev en aning för tillrättalagt. Med det sagt:

Önskade jag att de knutit ihop trådarna bättre? Ja! Det finns en stor värld där ute som redan är skapad, de kunde varit lite schyssta och hjälpt oss med pusselbitarna redan nu. Är jag ändå nöjd med slutet? Ja. Det var på något sätt värdigt i sin gullighet. Och det viktigaste… Negan lives!

Annons

Boktipset: Kyla

Den här hösten, trots att den är rekordvarm, oroar jag mig för kyla. För i takt med att extremväder blir mer vanligt så pratas det också om energibrist och att strömmen kan slås av för att prioritera de viktigaste verksamheterna i samhället. Att jag dessutom nyss läst Therese Henrikssons ungdomsroman Kyla gör inte saken bättre.

I boken får vi följa Elias och Sofia (och hennes bröder Simon och Theo) under några veckor i december när ett stort strömavbrott drabbar norra Sverige. De bor i den fiktiva byn Aleå och det är nedåt minus 30 grader när strömavbrottet slår till. Elias är på konsert söderut, och Sofia är hemma ensam med sina syskon eftersom föräldrarna är bortresta. Kylan blir snabbt ett problem och de inser att de måste resa till deras morfars stuga på landet eftersom det finns ved och kamin där. Elias måste ta sig hem för att han vill träffa Sofia, men också för att ta hand om sin mamma. Flera gånger går det åt skogen för ungdomarna som måste hantera en allt knepigare tillvaro och få tag i mat och vatten samtidigt som de måste arbeta för att hålla sig varma.

Boken är bra. Själva kölden skildras bra så det nästan känns i kroppen. Och ungdomarna försöker lösa de problem som uppstår utifrån en svår situation. Den hemliga kärlekshistorien mellan Elias och Sofia gör den mer intressant för målgruppen skulle jag gissa. Samhället faller samman i det lilla, folk generellt är ganska hyggliga även om det finns en del som ballar ur och i desperation beter sig illa. Precis som forskningen vi vet om krissituationer. De hjälps åt i den mån det går, och delar på det som finns att tillgå eftersom alla vet att det är ett övergående problem. Kyla visar också på behovet av information och hur jobbigt vi människor tycker att det är när vi inte har kontroll över situationen.

Jag rekommenderar den verkligen till alla som har barn i yngre tonåren. Om inte annat för att starta en diskussion om vad vi gör i kriser. Vill du veta mer om kroppens reaktion vid kyla har jag skrivit ett långt inlägg om det här.

Recension: Zombieberg

Det har kommit en ny svenska barnbok (9-12 år) med zombietema från Opal förlag: Zombieberg av Dan Höjer och Roger Hansson. Boken utspelar sig som titeln antyder i Sundbyberg.

Signe har nyligen flyttat från Bollnäs. Hon hatar de fula nybyggda husen som alla ser likadana ut i Ursvik (som alltså är en del av Sundbyberg). När hon går i skogen hittar hon en stuga där ett annat barn, Otis, sitter. De upptäcker en dagbok som är skriven 1959 som berättar om ett zombieutbrott i stadsdelen. Men varför vet ingen om det här idag? Vem har skrivit dagboken? Och finns zombiesmittan kvar idag? Det är frågor som barnen letar svar på och faktiskt får veta, men jag spoilar inget här.

Jag högläste Zombieberg för mitt åttaåriga barn (aka Lil’ Slayer Geijer) och det funkade bra. Han gillade den verkligen och den har flera spännande sekvenser. Jag tycker också att boken till skillnad från en del andra zombiebarnböcker tar genren på allvar. Det var ett riktigt zombieutbrott och de försöker lösa problemen som vuxna skulle gjort. Stilmässigt är det dagbokssidor skrivna för hand med bilder som den nedan (som Lil’ Slayer menade inte var tillräckligt läskig…), och vanlig text. Det gör boken lättläst och underhållande.

Jag gillade också boken. Den är bitvis spännande och handlingen drevs framåt i de korta kapitlen. Tänker att den funkar utmärkt för barn som gillar läskiga berättelser och precis börjat läsa böcker själva.

test

Fun fact är att jag kallade Sundbyberg för Zombieberg redan innan eftersom de första kurserna i att överleva zombiekatastroferna var i ABFs lokaler i Sundbyberg.

Ekomodernisten är doktor Frankenstein.

I ett debattinlägg den 13/10 2022 skriver Rasmus Landström på Aftonbladet Kultur om ekomodernism och andas att den är under attack eftersom den måste försvaras. Eller han hoppas i alla fall att ”någon ska våga ta upp alla kastade handskar” som han kastar till de som tycker något om ekomodernismen. Jag skrev ett svar som råkade bli mer som essä än som ett debatt inlägg så jag publicerar det här istället.

De flesta är eniga om att vårt samhälle har problem. Rovdrift på naturen, skenande uppvärmning och massutrotning av arter för att nämna de mest akuta hoten vi står inför. Ingen kanske kallar sig ekomodernist, men alla som tror att teknologi som inte finns idag ska lösa de dagens problem är ekomodernister. Ekomodernismen är inget annat än samhällets tillväxtideologi som fått syn på några av de existentiella hot vi står inför. Tillväxt är ingen höger- och från vänsterfråga egentligen, den finns i bägge läger. Det är en syn på människan som herre över planeten. Det är fortfarande en syn på människan som gudomlig (även om ordet aldrig skulle användas eftersom det inte är tillräckligt vetenskapligt). Mer av dagens medicin ska lösa de problemen som den tidigare medicinen skapat. För att en annan ingång till framstegstanken får vi gå ett par hundra år tillbaka i tiden. Till Mary Shelleys klassiker Frankenstein – Eller den moderne Prometeus (1818).

Frankenstein utspelar sig i slutet av 1700-talet. Kapitalismen hade börjat ta över som dominerande produktionssätt och upplysningen var den ideologiska överbyggnaden som rättfärdigade att feodalsamhället raserades. Tanken på ständiga framsteg och att det inte finns något vi människor inte klarar av frodades. Vi förstod inte allt, men eftersom vi var människor och Guds avbild, kunde vi förstå och klara av allt.

Mary Shelleys bok handlar om vetenskapsmannen Victor Frankenstein som brinner för att lösa livet (och dödens) gåta. Han börjar forska och sätter ihop en kropp av döda. Galen av alla framsteg struntar den gode doktorn i moraliska spärrar. Hans mål är att göra mänskligheten än större, än mäktigare. Dödens gåta kan människan lösa. Precis som vi löst allt annat.

Victor skapar en varelse som visar sig vara högst mänsklig. Men mäktigare. Varelsen (eller monstret beroende på vems perspektiv vi har) är smart och fysiskt överlägsen människan. Det enda han har emot sig är sin uppenbarelse. När varelsen vaknar till liv flyr Victor sin skapelse och lämnar den åt sitt öde.

Varelsen försöker förstå vem han är. Han gömmer sig för människor eftersom han alltid blir bortjagad, men iakttar dem och lära sig tala, läsa och förstå sin omgivning. Och som alla monster söker han svar från sin skapare: Varför skapade du mig? Varför lever jag? Victor ger inte varelsen något svar. En katt och råtta-lek börjar där varelsen tar kål på alla Victor älskar. Relationen mellan skapare och skapad präglas av skuld, hat och ånger.

Vi har skapat ett monstersamhälle. Kapitalismens rovdrift kan aldrig lösa de kriser vi står inför eftersom den ständigt kräver mer. Som när Yngwie J Malmsteen i ett klassiskt youtube-klipp säger ”How can less be more? More is more”. Ständig tillväxt fungerar inte på en ändlig planet (det är inte så konstigt att en hel del ekomodernister också blickar mot rymdens oändliga resurser för att lösa våra problem). Trots att vi vet att tillväxten är nära knuten till utsläppen av växthusgaser – de enda gångerna de senaste decennierna som tillväxten minskat globalt var under finanskrisen 2008 och 2020 när pandemin stängde ned delar av samhället. Och de ”gröna” teknologierna kräver att rovdriften på miljön fortsätter. Krisinsikten saknas. Vi lever i början krisen vilket bland annat Ståle Holgerssons bok Krisernas tid – ekologi och ekonomi under kapitalismen (2022) belyser på ett bra sätt. Lösningarna kan inte komma i framtiden, de måste finnas nu. Och det enda sättet vi kan minska utsläppen och stoppa förstörandet av ekosystem är att minska konsumtionen för oss i de rikare delarna av världen. Vänja oss vid mindre. Flera av de förslag som Landström lyfter fram är kommande satsningar. Existerande omfördelning behövs för att det inte ska drabba de fattigaste. Våra rikedomar behöver gå till de som redan nu drabbas. Vi kan inte utgå från att vi lever i ett fungerande nu.

Det går att förstå berättelsen om Frankenstein och hans monster som ett behov av ekomodernism. Att om Victor skulle sköta om sin skapelse skulle allt bli bra. Men det vore att tolka den ytligt. För monstret skulle vara fostrad i samma ideologiska miljö och alltså fortsätta på samma spår. Den skulle bete sig ungefär som vi. Överträda gränser och till slut behandla oss som vi behandlar de som vi betraktar som under oss i arthierarkin. Ekomodernisterna vill mata varelsen, samtidigt som den har gjort den till den andre, något att som den hoppas kunna lägga under sig. Gjort ett monster av varelsen. Ett monster som blir allt starkare och omöjlig att kontrollera.

Ekomodernister ser den mänskliga kraften som i grunden god och framåtskridande, men vi behöver en synvinkel som förstår att framstegstanken inte är universell utan en idé. Den har formats för en specifik period i mänsklighetens historia. På 1700-talet var vi långt från att nå de planetära gränserna. Idag överträds fem av nio gränser enligt Stockholm Rescilience center. Den civilisation vi skapat har lett oss in i en ny epok, antropocen (eller kanske snarare kapitalocen) som inte kan göras ogjord. Vi är i början av kriserna. Och vi behöver agera därefter. Men tyvärr finns det inte mycket till politisk kraft eller rörelse som agerar utifrån det här. Det är några perifera skribenter och forskare. Samhället i sig är ekomodernistiskt. Landström har kastat en handske framför en halmgubbe.

Måhända har ekomodernisterna rätt. Vi kanske är som gudar. Men i så fall inte blivit Gud som i den abrahamitiska traditionen – goda, allvetande och allsmäktiga. Kanske är det rimligare att säga att vi är som de gamla grekiska eller fornnordiska gudarna. Mäktiga men inte allsmäktiga, kunniga men inte allvetande. Och framförallt inte goda utan styrda av känslor och nycker. Och i dagens samhälle styrda av någon slags Malmsteens ideologi där mer alltid är mer. Men mot gudarna som inte är allsmäktiga kan vi göra motstånd.

Det här är till stor del det min bok Monstersamhället handlar om. Kolla gärna in den. Köp här.

Mer info här.

Film ”tipset”: Aquarium of the Dead

Zombiehajar har vi sett förut, men inte zombiebläckfiskar, zombiekrabbor och zombiesjöstjärnor.

Någon skum medicin har hamnat på villovägar och råkar smitta en massa olika djur på Shining Sea Aquarium. Lokalerna sätts i karantän och personal och en besökande senator med hans sekreterare måste försöka överleva de blinda men livsfarliga djuren.

Det är svårt att säga att Aquarium of the Dead är en bra film. Men den är kort. Och faktiskt ganska underhållande. Att det är filmstudion The Asylum som ligger bakom ger en fingervisning av vilken typ av film det är. De skämtas också om andra filmer i deras arsenal ”Tur att hajarna inte kommer i en tornado.” (Sharknado för er som inte kan Asylum så bra).

Det är en ganska kul film som jag tror de som gillar B-film kan uppskatta.

Hela filmen går att se här:

Bokrecension: Prepperprästens beredskapsbok

De flesta prepperböcker fokuserar mycket på de fysiska grundbehoven. Därför blev jag glad när prepperprästen Jonas Ahlforn skrivit en bok som också tagit med de andliga/psykologiska perspektiven på att hantera kriser och katastrofer. De psykologiska perspektiven finns oftast med i viss mån, men de andliga är ofta bortglömda. OBS att andlighet inte behöver vara religiöst, även om det perspektivet genomsyrar boken. (Jag har skrivit tidigare om just andlighet och överlevnadssituationer utifrån Martin Hägglunds Vårt enda liv.) En tidig mening i boken är ”Vi behöver preppa mat och vatten, men också hopp och gemenskap”. Och det sammanfattar den ganska bra. Ahlforn vill förmedla tre saker i boken:

1. Vad som förväntas av oss och hur vi kan förbereda oss vid en kris

2. Att vi ska veta vikten av hopp, gemenskap och kraft vid kriser och katastrofer

3. Hur vi strukturerat kan samarbeta vid en kris

Prepperprästens beredskapsbok är uppdelad i två delar där den första ”Detta förväntas av dig – om krisen eller kriget kommer” är som en långversion av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Den tar läsaren snabbt igenom vår grundbehov, vad som kan tänkas hemma och principerna för svensk krishantering. Det är en helt ok genomgång och funkar bra som en introduktion till krisberedskap.

Den andra delen ”Samarbeta om krisen eller kriget kommer” är mest intressant och det som gör att boken sticker ut från andra böcker om prepping och krisberedskap. Det finns en ganska stor del som handlar om att bilda lokala krisledningsgrupper. Det är inte alls olikt det vi gör i preppa tillsammansgrupper när vi förbereder oss tillsammans lokalt. Men här finns tydligare struktur för hur det kan göras utifrån något Ahlforn kallar stjärnan. Olika funktioner som behövs samt en ledning som ser till att allt flyter. Kanske lite överkurs för privatpersoner som inte jobbar lokalt via t ex en kyrka eller en lokal idrottsförening. Men för dem (och för krisnördar) är det desto mer intressant. Det är i den typen av sammanslutningar jag hoppas att boken läses.

Mycket handlar också om att vi är olika och att vi måste se till de olikheterna för att kunna hantera motgångar tillsammans. Alla kommer inte genom de psykologiska påfrestningarna lika snabbt eller på samma sätt. Och mycket handlar om att acceptera att vi är på olika ställen mentalt i kriser. Det är sympatiskt att ingen ska bli överkörd och att våra olikheter också kan bli styrkor. Sårbara grupper kan också fylla en funktion.

I boken betonas fantasins roll för att hantera katastrofer. Det är viktigt och något som ofta glöms bort. Vår kreativitet och improvisationsförmåga leder till att vi hittar lösningar på de problem som uppstår. En kris handlar ju om att saker inte gått enligt planerna. Det nämns övningar för att öva upp det, men det kanske skulle kunna få mer utrymme i boken. Prepperprästens bok är föredömligt kort, men jag skulle gärna se fördjupningar på hur det går att få in mer andlighet i krisberedskapen eller i våra liv.

Är det här en bok för människor som inte är religiösa? Ja det tycker jag. Även om det ryms en hel del bibelcitat och erfarenheter från kyrkans arbete är det mesta något som alla kan lära sig mer om. Jag tycker den fyller en funktion bland de svenska prepperböcker som finns idag åtminstone. Bra och läsvärd!

Bokrecension: Mörk stad – En dystopi om mänskligheten undergång

För lite drygt tre år sedan fick jag en bok och en lite mystisk inbjudan till en mörk festival i Slakthusområdet i Stockholm. Det var en period när jag hade alldeles för mycket att göra så jag kunde inte gå och glömde bort det hela. Boken hamnade i bokhyllan och ganska långt ned på ”att-läsa-listan”. Men nu i sommar tog jag mig äntligen tid att läsa den, och det är jag glad för. Författaren J.S. Axell har byggt en spännande zombiethriller på ut utbrott av en zombieliknande smitta (ja, det är kanske inte exakt den vanliga typen av zombier, men tillräckligt nära för att vara i zombiegenren).

Jack och Daniel (ja, det skämtas om att de heter som whiskeyn) lyckas mirakulöst ta sig hem från New Orleans där smittan utbröt. När de väl kom till Arlanda var smittan redan där och kaoset var totalt. De lyckas ta sig till Södermalm som blivit ett av ryska och amerikanska styrkor befriat område och börjar långsamt bygga upp sina liv i en ogästvänlig värld. En av de få överlevande politikerna (illa dolt en Sverigedemokrat) styr landet med hjälp av de utländska generalerna. Och Jack, Daniel och några av deras vänner börjar inse att allt inte står rätt till i Fristaden (som Södermalm kallas).

I genren ”svenska zombieböcker” är det bland de bästa jag läst. Den är tät och spännande och berättelsen drivs på. Även om den ibland är lite förutsägbar med övertydliga hintar så gör inte det så mycket. Det finns olika slags zombier (eller vampyrer eller ”blodsugare” som de kallas i boken) och det gillar jag ändå. När det finns flera varianter vet vi om läsare inte direkt vad vi har att vänta oss och det lägger lite extra spänning till scenerna som målas upp. Miljön är bekant för Stockholmare, jag gillar att det veta hur det ser ut på de olika ställena som beskrivs.

Det har dessutom kommit en uppföljare som heter Mörkt land där vi får följa huvudpersonernas fortsatta jakt på sanningen. Jag antar att det blir en trilogi av det.

Organisering som prepping

I helgen var jag med på Take Concrete Actions aktion i Slite på Gotland. I korthet var det var runt 200 personer som träffades under flera dagar för att blockera en gruva som hotar grundvattnet på Gotland och leder till stora koldioxidutsläpp. Jag tänkte inte skriva så mycket om själva aktionen, istället vill jag fokusera på vad som gör den typen av läger och aktioner till bra prepping. Den bästa preppingen är inte dina prylar – det är dina egenskaper, kunskaper och förmågor. Prylar är något som kan underlätta, men det är väldigt sällan det som gör att människor hanterar kriser på ett bra sätt.

När jag föreläser brukar jag prata om organisering som en viktig del av att skapa resiliens och att kunna vara en resurs efter att katastrofen blåser över. De allra flesta kriser och katastrofer är inte apokalyptiska globala händelser utan något som vi kan återhämta oss efter och vara en positiv kraft i. Jag brukar säga att träna på organisering är en anledning att vara med i den lokala hyresgästföreningens styrelse och ha tråkigt men få grattis kaffe och fika. Men att bo i tält, hjälpa till med matlagning åt massor av människor, styra med vatten och sanitet är något helt annat. Det skapar en handlingskraft och en problemlösarattityd till svårigheter som uppstår. Det går liksom inte att bara negligera problemen, de måste lösas på något sätt. Som tur är går det mesta att lösa om vi använder många personers erfarenheter och kunskaper.

I aktionen var vi till en början i ständig rörelse för att hitta en bra plats och vi hade vi möten för att göra det hela mer demokratiskt och så att allas röster skulle höras. Vi diskuterade i mindre grupper och skickade en delegat till de större mötena. Det gjorde att allas röster kom fram utan att mötena blev ohanterligt långa. Beslut behövde ibland tas ganska snabbt för att situationen förändrades. Efter en kris kan samma typer av beslutsfattande användas. Vid längre elavbrott behöver du och dina grannar lösa problem tillsammans eftersom det är mycket mer effektivt än att alla till exempel gräver ett varsin latrin. Matlagning är mycket mer effektiv om många gör det tillsammans än om alla gör det var för sig. Dessutom hjälper det människor som en av eller annan anledning inte har preppat på rätt sätt, eller inte preppat alls. Kollektivt beslutsfattande och möten där många är med kan bli riktigt dåliga om inte rätt metoder används. Under själva blockaden behövde vi vänta och i ganska stor utsträckning ha tråkigt eller komma på saker att göra. Alla som läst Arméns gamla överlevnadsbok vet att tristess är en fiende i överlevnadssituationer.

Det är också en övning i att agera under stress och se till att människor runtomkring mår bra så ni kan göra saker tillsammans. För att göra saker tillsammans är det som alltid behövs i kriser. Vi vet att många människor vill hjälpa till när något händer, de flesta är rätt hyggliga och för att engagemanget ska vara effektivt så behöver vi öva på det. Precis som alla färdigheter är det något som kan bli bättre.

I Överlev katastrofen – effektiv prepping för alla lyfter jag flera exempel på hur organisering varit viktigt vid till exempel jordbävningen i Mexico City 1985, den ekonomiska kollapsen i Argentina 2001 och orkanen Sandy i New York 2012. Men också om hur små samhällen som riskerar att dö ut eftersom allting centraliseras. Kriser och katastrofer kan skapa politiskt tomrum som kan fyllas om människor är organiserade, om du inte du är beredd att vara med och fylla tomrummet är risken stor att någon annan som inte vill dig väl gör det.

Utmana dig själv, gör saker du inte kanske skulle vilja göra ensam och lita till den gemensamma intelligensen är viktiga redskap för att klara vilken katastrof som helst.

Ett av de enorma gruvhålan i Slite.

Zombievalår 2022 – så här tycker partierna att vi ska klara zombieinvasionen.

Det är dags för valårets viktigaste partiutfrågning: Vilket parti har den mest genomtänkta och bästa planen för att hindra de odöda horderna från att ta över landet? I vanlig ordning har jag mailat riksdagspartierna några frågor för att ta tempen på monster- och zombieöverlevnadsnivån. Nytt för det här valet är att jag breddat frågorna något eftersom jag själv också skriver om framtid och andra monster. De här frågorna skickade jag ut till samtliga riksdagspartier:

  1. Vilken av era hjärtefrågor ger bäst effekt för att skapa möjlighet till motstånd när zombierna kommer?
  2. I takt med att temperaturen stiger i världen riskerar allehanda nygamla smittor dyka upp. Det kanske inte är helt sannolikt, men zombier kan komma fram ur permafrosten. Hur vill ni hindra det?
  3. Nazizombier är ett klassiskt tema inom zombiegenren (som också kan hänga ihop med ökad temperatur). Hur vill ni förhindra att nazizombier återuppstår och härjar runt (som till exempel i Död snö 1 och 2)?
  4. Alla partier målar upp bilden av att det mesta går åt skogen om inte just de vinner valet. Vilken dystopi/apokalyptisk skildring ligger närmast de ni tror kommer att hända om allt fortsätter som nu.
  5.   Vilket monster representerar världen som den ser ut idag bäst, och varför?

Och vilka svar jag fick! En del var i ärlighetens namn så där, andra väldigt bra och förtroendeingivande. Alla partier utom Moderaterna svarade i år. Efter varje partis svar kommer en kommentar till svaret och i slutet en längre analys. Jag kan också passa på att säga att om någon tycker att jag är partisk och/eller orättvis så stämmer det. Har du åsikter eller hurrarop rekommenderar jag att diskutera på zombieöverlevnads facebooksida. Mycket nöje!

Bild av Mats Kejonen

Kristdemokraterna

1. Om du inte lever kan du inte bekämpa zombier. Den gångna – och i viss mån pågående – coronapandemin visar att dagens organisation av Sveriges sjukvård har blivit frånsprungen de utmaningar som den ställs inför idag. Det är dags att skrota regionernas splittrade ansvar för sjukvården och låta staten styra den istället. Att ha en väl fungerande hälso- och sjukvård är första linjens försvar för att motverka effekterna av zombier och deras härjningar.

2. Även för ett politiskt parti måste det vara tillåtet att ibland spekulera. En fråga man kan ställa sig är om det redan har hänt!? Vad gäller nygamla smittor som riskerar att dyka upp så finns det anledning att undersöka saken närmare.

3. En olycka kommer sällan ensam sägs det och man skulle ju kunna tycka att de nu levande nazisterna är ett tillräckligt stort problem för att fylla ett dagsverke åt ett parti som vill skapa ett gott samhälle för alla, i alla fall alla som lever. Att hantera zombier med nazistisk värdegrund bör ske på samma sätt som övriga zombier.

4. Den kompostapokalyptiska världen i ”The Last of us” är det som ligger i tangentens riktning. Vi är beredda att lägga mycket kraft till att motverka att den skulle bli verklighet.

5. Stephen Kings ”Langoljärerna”. Dessa monster är kända för att äta upp vår dåtid och historia. Med tanke på att människan lyckas upprepa tragiska misstag gång på gång på gång verkar det som att vårt kollektiva minne inte fungerar som det borde. Mänskligheten kan bättre än det vi ser idag!

Kommentar: Sist jag kollade var KD med och styrde de flesta av regionerna. Sjukvårdskaoset är på många sätt också deras ansvar. I nazifrågan är de något otydliga kan jag tycka. Vi kan ta den hypotetiska frågan om det är ok att samarbeta med nazister för att bekämpa zombierna (som i viss mån lyfts i filmen MalNazidos)? Klockrent svar på den fjärde frågan, ”kompostapokalyptiska” är en beskrivning av något vackert som myntades i spelet Enslaved, men också använts för att beskriva Last of us. Jag tar det som att KD kommer arbeta hårt mot mördarsvampinfektioner (det finns på riktigt – lyssna gärna på P3 Dystopias avsnitt om svamp). Svaret på den femte frågan gillar jag, och det visar på en bredd i monsterkunskap. Langoljärerna tillhör inte mainstreamfåran inom monsterkunskapen. Kudos för det!

Miljöpartiet

1. En av Miljöpartiets hjärtefrågor är att värna och stärka den helt livsnödvändiga men svårt hotade biologiska mångfalden. En rik biologisk mångfald är avgörande för att stärka vår motståndskraft mot framtida utmaningar. Exempelvis kan en ökad förekomst av naturliga fiender till lantbrukets skadeinsekter minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. Det går inte att utesluta bortom allt rimligt tvivel att exempelvis en livskraftig vargstam skulle kunna hjälpa oss att bekämpa zombieattacker – i en värld där zombieattacker existerar. Något som eventuellt talar emot den här teorin är den senaste attacken från en vild varg mot en människa inträffade år 1821. Ökad nationell och regional självförsörjning på energi och livsmedel är en annan av våra hjärtefrågor som vi tror skulle öka Sveriges motståndsförmåga, mot såväl zombieattacker som många andra typer av kriser.

2. För att undvika den lika obehagliga som otroliga risken att nedfrusna zombier tinar fram ur permafrosten krävs en kraftfull klimatpolitik. Miljöpartiet går till val på att skärpa Sveriges klimatmål till nära nollutsläpp 2035, upprätta en nationell koldioxidbudget och stifta en omställningslag som fasar ut all användning av fossila bränslen till senast år 2030. Vi vill även satsa 100 miljarder om året kommande tio år för att investera i omställningen. Det handlar bland annat om satsningar på att rusta upp och bygga ut järnvägen, bygga ut förnybar energiproduktion samt att skydda och stärka de havs- och landbaserade ekosystemens motståndskraft och förmåga att lagra kol.

3. Det som gör nazizombierna extra farliga är deras fascistiska ideologi och rasistiska vanföreställningar. Nazizombier som gör skillnad på människor och människor och enbart riktar in sig på att eliminera en grupp i samhället testar solidariteten hos resten av befolkningen. Det viktigaste för att vi ska kunna hålla emot en attack av nazizombier är att vi har ett starkt samhälle som håller ihop, där människor litar på och ställer upp för varandra. För att nå dit måste politiken bland annat utformas för att minska de ekonomiska klyftor som idag växer sig allt större. Miljöpartiet går till val på höjda och mer progressiva kapitalskatter och sänkt skatt på arbete för de som tjänar minst. Det ska löna sig mer att arbeta än att äga. Ett annat viktigt skydd mot framväxten av fascistiska rörelser bland zombier såväl som människor är ett väl fungerande skolsystem som utbildar kritiskt tänkande individer, och en likvärdig skola för barn och unga i hela landet. Miljöpartiet vill förbjuda marknadsskolan och se ökat statligt ansvar för skolans finansiering.

4. Norska Maja Lundes klimatdystopi Blå. Romanen skildrar ett Europa som präglas av brinnande skogar, förstörda skördar och sakta torkande insjöar. Den som tagit del av nyheterna under den gångna sommaren känner nog igen sig i beskrivningen.

5. Miljöpartiet instämmer i Herman Geijers spaning att Frankensteins monster speglar vår samtid väl – ett monster som vi själva har skapat, tappat kontroll över, och som nu har vänt sig mot oss. Det konsumtionssamhälle som bygger på ständigt ökande utvinning av nya naturresurser har lett till att sex av nio planetära gränser idag har överskridits. Det är viktigt att understryka att världen även rymmer starka goda krafter som kämpar för en annan framtid, men faktum kvarstår att vi som samhälle hittills inte mäktat med att återta kontrollen över den skadliga utvecklingen. Hur vi tillsammans ska göra det är vår tids stora ödesfråga.    

Kommentar: Funkar det att fjäska? Såklart det gör! Överlag så lyckas MP:s svara utifrån sitt partiprogram mycket väl. Klimat- och miljöfrågor i fokus vilket såklart också är viktiga framtidsfrågor. Frågorna de väcker i första svaret skulle jag kunna skriva tre sidor om bara i sig. Det händer att djur kan vara en hjälpreda i kampen mot zombierna, det vet alla som sett tigern Shiva i The Walking Dead, men att ha det som argument i vargfrågan är lika osäkert som att hoppas att det kommer teknik i framtiden som kan lösa våra utsläppsproblem. Att nazizombier är extra farliga för deras ideologi håller jag nog inte med om, de är däremot ofta smartare än vanliga zombier, vilket gör dem farligare. Blå är förövrigt en fantastisk roman som jag läst i sommar, kanske fantasilöst svar, men skitsamma den är läsvärd. Och att vår situation är som relationen mellan Victor Frankenstein och hans monster är såklart rätt svar.                        

Vänsterpartiet

1. Vår välfärdspolitik syftar bl a till att alla ska ha rätt till bra bostäder, bra skolor och bra sjukvård. Allt detta är mycket viktigt vid ett eventuellt zombieangrepp. Väl underhållna fastigheter är lättare att utrusta med zombieskydd. Marknadsskolan måste bort så att skattepengarna går till barnens utbildning istället för privata vinster. Skolorna har ett viktigt uppdrag att ge eleverna ett kritiskt tänkande, i detta är det även bra att skolorna får i uppdrag att utbilda eleverna om hur vi bäst kan skydda oss från zombies. Sjukvården måste vara av god kvalité både för de anställdas och för patienternas skull, i synnerhet i sviterna av en zombieattack. Vi har även förslagit att de avvecklade beredskapslagren för livsmedel och bränsle ska återinföras.

2. Vi tar den globala uppvärmningen, med smältande permafrost och klimatförändringar som konsekvens, på största allvar. Vi går till val med en politik för att skapa ett tryggare Sverige där en av de viktigaste frågorna handlar om vad som konkret behöver göras nu för att lösa klimatkrisen. Med en grön klimatomställning vill vi skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Därför, och för att undvika en förvärrad global uppvärmning som kan resultera i allt från smittspridning till upptining av zombies, måste kraftiga utsläppsminskningar göras under de kommande årtiondena. Vi vill se ett klimatmål för nollutsläpp av växthusgaser senast år 2035.

3. Vår politik syftar till att bekämpa alla typer av fascism. Eventuella nazizombier kommer att omfattas av befintliga lagar om t ex hets mot folkgrupp. Om det finns risk för en omfattande återuppståndelse kommer vi att kräva förstärkningar av hetslagstiftningen.

4. The upside down i Stranger things. The upside down speglar vår värld som den ser ut om vi fortsätter att förgifta miljön, släppa ut växthusgaser och kriga.

5. Demagorgon från Stranger things. Det positiva är att vi kommer att kunna bekämpa Demagorgon, och vinna över den för att förhindra en apokalyps. Men då måste vi agera nu!

Kommentar: Svarsmässigt är det ett svagare Vänsterparti vi ser i årets utfrågning. Toppkandidaten och segrare i de två senaste undersökningarna brister något i årets viktigaste undersökning. En stärkt offentlig sektor är utan tvekan en av de viktigaste frågorna för ökad beredskap i samhället. Det är mer kostnadseffektivt och vissa saker, som sjukvård, går inte att preppa för. Det är vänsterns starka kort i framtidsfrågor kanske särskilt i och med omläggningen till en ny linje i klimatfrågorna. Svaret om nazizombierna är svagt, det är inte lagstiftningen som hindrar nazizombierna, de kommer sätta tänderna i oss oavsett om det är lagligt eller inte. Stranger things är såklart ett bra kort att dra, men svaret känns lite som godhetssignalering snarare än konkreta förslag och analyser av tillståndet i världen.

Sverigedemokraterna

1. Jag skulle vilja påstå att vår politik gällande försvaret är av största vikt när det kommer till ett eventuellt Zombieangrepp. Vi har länge varit drivande i en upprustning av det militära och här anser jag även att det civila försvaret är av stort värde. Fler värnpliktiga och utbildning i hantering av moderna, explosiva vapen som är effektiva i sammanhanget.

2. Vi Sverigedemokrater anser egentligen att vi har en liten möjlighet att påverka den globala uppvärmningen. Vi är, internationellt sätt, ett litet land med en liten befolkning. Dock vill vi stötta Svenska företag som är drivande i utvecklingen av Bio-CSS vilket kan möjliggöra minskade koldioxidutsläpp.

3. Nu är jag, i ärlighetens namn, en smula osäker på vad som är mest effektivt mot den här typen av Zombier… Fungerar tung artillerield bra mot dessa?

4. Det största hotet vi ser mot Sverige idag är en total Sossezombieapokalyps, vilket i sin tur innebär, bland annat, ett totalhaveri av Sveriges ekonomiska och rättsliga system. Det innebär också en totaldöd av den svenska landsbygden och att samtliga drabbade av den här typen av zombievirus får riktigt allvarliga symptom. Till dessa hör bland annat, total blindhet för dagens samhällsproblem och migrationspolitik samt en överdriven vilja att slösa svenskarnas skattepengar på allt som kan bedömas som onödigt.

5. Svår fråga… Vi vill ändå välja att se omvärlden med hoppfulla ögon. Kanske Hulken passar bra. Världen är en smula bipolär men vi tror ändå att det goda innerst inne kommer ta över och vinna i slutändan.

Kommentar: Jag har diskuterat zombiekrig i podden Eld och rörelse. Min linje (som återspeglar nästan alla zombiefilmer) är att försvaret har mycket begränsad roll i att samhällen ska klara de odöda horderna. Tung artillerield är inget att rekommendera, men däremot fungerar organisering bra. Men det stämmer bra in i SD:s vilja att ha enkla lösningar på komplexa problem. Att CCS teknik ska lösa några utsläppsproblem är helt orealistiskt (världens största koldioxidinlagrare, Orca på Island, fångar in 4000 ton per år. Det är ungefär tio flygplan som t/r flyger Sverige-Thailand. Det skulle krävas 63 stycken av det största koldioxidinfångarna för att bara täcka svenska resor till Thailand). Att sossezombier skulle komma upp var lika förutsägbart som smart! Grotescos klassiska sketch med sossezombier är fantastisk. Att välja Hulken som monster är svårtolkat. Är det dumt att bli arg? Han blir ju starkare ju argare han blir, dessutom är han väl mer hjälte än monster. Men det finns något tvetydigt i det som ändå är intressant.

Centerpartiet

1. Centerpartiet brinner för att hela landet ska leva och hela landet ska kunna förvaras mot yttre och inre hot, inkl. zombier. Både stad och landsbygd är viktig för att få ett gemensamt försvar och ett sammanhållet motstånd i landets alla hörn. Att även personer på landsbygden har tillgång till kommunikations- och försvarsmateriel är en förutsättning för att vi ska kunna bekämpa zombierna. Därför behöver vi bygga ut infrastrukturen så att det finns mobiltäckning och uppkoppling i hela landet.

2. För att förhindra både nygamla smittor och zombier så måste vi hålla nere temperaturen. Det behövs också för klimatets skull. Det är avgörande att få med även resten av världen för att snabbare kunna nå 1,5-gradersmålet. För att Parisavtalets mål ska uppnås behöver vi se till att Sverige har en pådrivande roll i EU och det internationella samarbetet för fasa ut de fossila subventionerna, sätta ett globalt pris på koldioxid och minska världens utsläpp. När andra länder vacklar behöver Sveriges röst vara tydlig och agera som ett föregångsland. Med Centerpartiets reformer vill vi visa att ekonomisk tillväxt och fler jobb, kan gå hand i hand med minskade utsläpp så att permafrosten inte smälter.

3. Utöver åtgärderna som nämns i svaret ovan för att förhindra ökade temperaturer, är det viktigt att vi står upp för liberala värderingar som värnar om mångfald och allas lika rätt och värde. Det är kanske att hoppas på för mycket att tro att nazizombier kan omvändas men om vi som inte vill ge nazizombierna något inflytande samarbetar brett tillsammans kan vi gemensamt bekämpa dem. Då blir motståndet större och vi kan fortsätta stå upp för och försvara de liberala värderingarna som inte delar upp människor i ett vi och ett dem.

4. Det är många som fått kalla kårar av att ha tittat på serien The Handmaid’s Tale (som bygger på boken Tjänarinnans berättelse) just för att den känns så verklighetsnära. I den blir det tydligt hur mänskliga rättigheter urholkas och den liberala demokratin nedmonterats samtidigt som friheter krymps. Centerpartiets politik behövs för att stoppa utvecklingen mot en sådan verklighet. Vi värnar den liberala demokratin, allas rätt och lika värde, jämställdhet och att bekämpningen klimatförändringarna genomsyrar all vår politik.

5. Kakmonstret som med sin överkonsumtion av kakor representerar en värld som inte hushållar med jordens resurser och där överkonsumtion tär på naturens resurser. Istället vill vi se mer av cirkulärt tänkande, återvinning, återbruk och kretsloppstänkande. Det borde kakmonstret också göra.

Kommentar: Centerpartiet lyckas bra med att förena sina hjärtefrågor (1. Kapitalism och 2. Att distansera sig från SD) på ett bra sätt i sina svar. Att städerna är förlorade när zombierna kommer är självklart, men de storskaliga jordbruken som premieras idag lär ha svårt att klara sig utan fossil energi. Men bakom ordet ”försvarsmateriel” misstänker jag att Centern inte är främmande för bondemiliser Mao-style. Det maoistiska förstärks i folkfrontstanken mot nazizombierna. Handmaid’s Tale är ett bra exempel på en närliggande dystopi som också kan bli verklighet utifrån hur vi ser inskränkningar i bland annat kvinnors kroppar runt om i världen. Ett tecken på att världen aldrig blir bättre om vi inte kämpar för det, och att inga segrar kan tas för givna. Ja! Kakmonstret är ett mycket bra monster som sätter fingret på vårt osläckbara konsumtionsbegär. Idén om grön tillväxt som C ändå lyfter fungerar tyvärr inte vilket t ex rapporten Decoupling Debunked visar.

Socialdemokraterna

1. Sjukvården och den forskning som bedrivs i samband med den kommer att vara avgörande i att förstå och förhoppningsvis kunna hitta ett botemedel. Skadade och infekterade kommer behöva vårdas. Har forskningen inte nått så långt att vi kan hindra zombieblivandet av bitna kommer de satsningar vi gjort och kommer göra på polis och försvar kunna vara till stor nytta.

2. I takt med att jordens medeltemperatur ökar riskerar permafrosten att tinas upp och därför är det avgörande att bromsa uppvärmningen. Vi måste påskynda klimatomställningen och här är det viktigt att politiken tar ledartröjan med en aktiv klimatpolitik. Genom att Sverige går före och investerar i klimatvänlig teknik stärks våra företags konkurrenskraft. Vi ska göra det lönsamt för företagen att agera miljövänligt. Det ska vara lättare för människor att ta ett klimatansvar i sin egen vardag. Sverige måste vara en stark kraft i FN och EU för en mer ambitiös klimatpolitik.

3. Det är oerhört viktigt att vi aldrig glömmer bort nazismens fruktansvärda brott och nivån av dem borde vara anledningar nog för människor att aldrig vända sig till en så avskyvärd ideologi igen. Dessvärre ser vi att samhället fortfarande behöver kämpa emot nazism, rasism och främlingsfientlighet. Det bästa sättet att motverka nazizombier är att motverka nazism hos levande människor. 

4. Det är omöjligt att inte peka på klimatförändringarnas konsekvenser som en möjlig dystopi av apokalyptisk karaktär.

5. Zombies är en bra representant för hur världen ser ut idag genom att Zombies representerar att det största hotet mot människan är just människor. Vi håller på att ta död på den planet vi lever på, armar ur dess resurser och vi är mer benägna att gå i konflikt med varandra snarare än att samarbeta. Med det sagt, vi ser även mycket som vi kan vara hoppfulla över, inte minst vår välvilja och vår kreativitet för att ställa om och ta hand om varandra i stunder av kris och krig.

Kommentar: Till skillnad från forskning på andra sjukdomar är det jäääättedumt att försöka hitta ett botemedel mot zombierna. Det går nästan aldrig bra och slutar med fler döda eller inhumana experiment. Vår tids sjuka fascination om att allt går att lösa måste vi göra upp med. Däremot sjukvårdssatsningar för att upprätthålla en grundläggande hälsa hos befolkningen kommer göra att fler klarar sig (OBS inte att vårda zombiesmittade!) Polis och försvar är ingen bra lösning som jag nämnde i svaret till SD. Ja om det inte finns nazister så kommer de enda nazizombierna bli de som väcks upp av okänd kraft. Ett bra sätt att hindra nyrekrytering. Grejen med zombier är just att vi inte får betrakta dem som människor ”It’s not your mother anymore”. En del vill istället använda zombien för att visa att människor blir till monster under hemska livsvillkor och att det är andra överlevare som är det farliga. Men det svarar de bra på i slutet av frågan. Att vi faktiskt i katastrofernas inledande skede beter oss hyggligt mot varandra.

Liberalerna

1. Alltid skolan! Med kunniga medborgare med gedigna kunskaper i alla ämnen har vi en god grund i ”human resources”; för att skydda och återuppbygga ett samhälle som slits isär av zombier. Själva skolbyggnaderna är ofta centralt belägna, välutrustade lokaler som med fördel kan användas som bas för det lokala motståndet. Där finns både läroböcker och brännbollsträn. Dessutom kan skolsköterskan hjälpa till med hälsoundersökningar, vaccin och omplåstring. Kolla vilka tider mottagningen håller öppet.

2. Vi tror starkt på storskalig koldioxidinfångning och lagring. Risken är stor att vi kommer att få ett överhäng där koldioxidutsläppen blir större än vad som krävs för att stanna vid 1,5 grader, vilket är den säkerhetsmarginal som IPCC bedömer som acceptabel för att inte zombierna ska börja komma fram på grund av avsmältningen. Därför krävs negativa utsläpp i stor skala för att ta klimatet tillbaka ner till 1,5 grader, så att ny permafrost hinner bildas innan zombierna vaknat tillräckligt för att gräva sig upp till markytan. Vi vill dessutom göra Esrange till ett nav i rymdförsvaret på Nordkalotten, vilket är bra om olyckan ändå är framme.

3. Genom kunskap om historien. Utifrån grävande i arkiv, som möjliggjorts genom den förstklassiga skolgång vi kämpar för, kan vi spåra upp gamla nazistgravar och se till att de hålls väl bevakade. Det internationella samarbetet är viktigt även här. Natomedlemskapet gör att Sverige får del av de kollektiva säkerhetsgarantierna vid en attack från dessa särskilt farliga zombier, samtidigt som vi själva förstås solidariskt stöder de andra medlemsländerna. Slutligen behövs ett starkt förebyggande arbete idag så att inte mänskligheten så småningom även måste värja sig mot jihadistzombier, incel-zombier och annat som vi hittills sluppit.

4. Imperiets förfall i den första delen av Asimovs stiftelsetrilogi ligger nära till hands. Det galaktiska styret nonchalerar kunskap och försöker sätta sig över fysikens lagar genom ”breda politiska överenskommelser” (det senare ser vi främst inom energipolitiken). Problem bemöts genom symbolhandlingar snarare än genom att faktiskt åtgärda vad som är fel. Asimovs dystopi kryddas dessutom här i den jordiska parallellen av snabba klimatförändringar som i grunden förändrar förutsättningarna för livet. Sakta fortskrider förfallet och apokalypsen smyger sig obönhörligt närmare.

5. Helt klart borgerna i Star Trek. Vi liberaler kämpar emot varje uppfattning där människor tvingas in i grupper. Människors mångfald och variation är vår styrka, inte att skapa en utslätad massa. Vår världs borger säger att motstånd är lönlöst, men själva fortsätter vi oförfärat att kämpa mot alla som hindrar dig från att tänka själv. Den elfte september kan du kliva på verklighetens USS Enterprise. En borgerlig regering är bästa vaccinet mot en borgregering.

Kommentar: Skolan är Liberalernas hjärtefråga och jag gillar hur de tänker innovativt om hur den kan befästas. Eleverna kan återigen börja göra kaststjärnor och basebollträn som på 1980-talet, Bengt (som träslöjdsläraren alltid heter) hjälper till med material. Men det där med infångning av koldioxid är en dålig variant, det finns en smart men gammal uppfinning som heter skog som fungerar långt mycket bättre. Rymdförsvar mot zombier är overkligt. Stiftelsetrilogin är en intressant dystopi. Men det där med att inte göra något åt grundproblemen är det inte just det som Liberalerna visar när de hellre fångar in koldioxid än att minska utsläpp? Det är symbolpolitik om något. Riktigt snygg ordvits avslutar Liberalernas svar. Generellt tycker jag att Star Trek är för syntare men svaret tilltalar mig ändå.

AVSLUTANDE KOMMENTAR:

Så vad ska du då rösta på om du verkligen vill att Sverige ska klara att de odöda horderna reser sig och konsumerar mänskligheten? Jag förstår att det kanske inte är den viktigaste frågan för alla, många lever i total förnekelse inför zombiehotet, men den kanske säger något om hur partierna resonerar även i det preapokalyptiska samhället. Alla partierna lyckas svara utifrån sin ideologi på ett bra sätt. I årets val så gör jag inga rekommendationer för hur du ska rösta. Men hoppas att du får någon vägledning.

På det stora hela så är röstningen vart fjärde år en ganska liten del av vad du kan göra demokratiskt. Den politiska spelplanen förflyttas hela tiden, förslag som för tio år sedan inte kunde föras fram kan idag göra det. Jag tror att Folkpartiet på 1970-talet var radikalare än vad Vänsterpartiet är idag. Genom att vara aktiv i rörelser har du större chanser att klara dig när zombierna kommer. Och du kan förändra spelplanen åt det håll du tycker är bäst.

Är det något vi kan lära oss av katastrofer som på något sätt liknar zombieapokalypsen är så är det organisering och att känna grannar som är nyckeln till att klara sig. Så ta ditt röstande på mindre allvar och vad du gör mellan valen på större allvar så får du bättre chanser att klara dig när zombierna kommer. Och cardio såklart som vi lärt oss i filmen Zombieland (ja inom kort lanseras ett zombieöverlevnads-träningsprogram i Styrkelabbets app StrengthLog).

Lär känna dina grannar, börja träna och organisera dig, det är mina tre tips till dig inför den osäkra framtid vi står inför. Val eller inte.

Filmtipset: De dödas dal aka Malnazidos

En zombiefilm som utspelar sig under spanska inbördeskriget som dessutom kan klassas som en nazizombiefilm. Vad kan gå fel? En hel del kan gå fel, men mycket går faktiskt rätt i den spanska zombiefilmen Malnazidos eller De dödas dal som den svenska titeln är. Det är ingen kvalitetsfilm med briljanta personporträtt och en smart handling, men det är bra underhållning.

En Francotrogen kapten som kanske inte är den bästa soldaten får i uppdrag att skicka ett meddelande genom ett demilitariserat område. Tyvärr vet han inte att tyskarna håller med med experiment för att utveckla ett supervapen i just den dalen. Han och hans medhjälpare blir först tillfångatagna av republikanerna och hamnar till sist i ett gäng med blandad politisk hemvist. Är det ok att samarbeta med fascisterna för att slåss med zombier? Jag är tveksam, men i De dödas dal samarbetar de i alla fall till sist för att försöka hitta ett botemedel.

De dödas dal är knappt en skräckfilm, det är mycket humor och lite drama men det finns ändå något bra där. Den är liksom trevlig på något sätt. Den följer mallen för zombiefilmer på ett trevligt sätt men i en ny kontext. Men jag gillade den verkligen, den innehåller det mesta som en zombiefilm ska innehålla (inklusive klipp efter eftertexterna) plus en dos humor som ibland är bra. Men om det går att göra en trevlig film om spanska inbördeskriget är det här det närmaste jag sett i alla fall. Tre kofötter av fem.