Filmtips: Ashin of the North

I somras kom en prequel till världens bästa zombieserie – The Kingdom. Filmen utspelar sig i norra Korea under Joseonperioden precis som serien. Vi får reda på hur zombiesmittan uppstod och varför horderna kom norrifrån. Dessutom får vi reda på vem den mystiska kvinnan som dyker upp precis i slutet på säsong 2 är.

På det stora hela är Ashin of the North en berättelse om hämnd. Ashins hemby blir ett offer i ett storpolitiskt spel och hon tar sig an att hämnas vad som hänt. Det kan bli lite svårt att hänga med från och till (kanske mindre om du är väl insatt i Koreansk historia) men mer och mer av bitarna faller på plats ju längre in i filmen vi kommer. Vi följer Ashin från att hon är barn tills hon blir vuxen och hennes utveckling från offer till aktör och till slut hämnare.

Jag gillar verkligen filmen. Effekterna är inte alltid de bästa men det gör inte så mycket eftersom det är en intressant berättelse, inte lika invecklad som Kingdom men rakare och tydligare.

Filmen och The Kingdom går att se på Netflix. Det är emellertid oklart när (och tyvärr om) nästa säsong av The Kingdom kommer. Men har du missat dessa pärlor måste du omgående börja kolla.

Annons

Boktipset: Armasjärvi

Äntligen kom del två i Margit Richert och Thomas Engströms trilogi om riket Nordmark (som är de norra delarna av det vi idag kallar Sverige). I del ett, Nattavaara, (som jag skrev om här) fick vi följa flera karaktärer vars öden vi får veta mer av i uppföljaren. Det är det maktpolitiska som är i fokus. Hur Sebastian, jarlen av Nordmark, fastnar djupare i missbruk och hur hans vicejarl Hartmann tar över och styr mer och mer, men också hur andra i det styrande rådet försöker hitta vägar till makt av olika skäl. Men huvudpersonerna, som också råkar bli spelare eller åskådare till det som händer, är de föräldralösa syskonen Erik och Sofia. Deras öden påverkar mer än de kanske själva förstår och vävs in i den stora bilden på ett snyggt sätt.

Kiruna är huvudstaden i Nordmark och det finns en tydlig skillnad mellan hur människorna har det där och i resten av riket. Bra dystopier brukar skildra problem i dagens samhälle och Armasjärvi gör just det på ett snyggt sätt – hur hot och splittring används politiskt, skillnaden mellan stad och land och kolonialiseringen av periferin.

Det jag nästan uppskattar mest i Armasjärvi är de nyhetsartiklar mellan kapitlen som beskriver hur världen verkligen gått åt helvete. Hur de första öarna i stilla havet evakuerats eftersom de bokstavligen hamnat under vattnet, hur fiskbestånden kollapsat, hur klimatförändringar och bränder förstört korrumperat nationer och hur Kina mer och mer tagit över som världens mäktigaste nation när Ryssland och USA kollapsat i flera stater. Det är som trovärdiga nyhetsflashar av samtliga avsnitt av P3 Dystopia. Både den politiska utvecklingen och hur samhällena splittras och decentraliseras skildras med skärpa. Just decentraliseringen och hur mindre riken bildas eller slår sig fria är precis som det brukar se när stora riken kollapsar.

Fascinationen för skildringar av apokalyps eller postapokalyps och dystopier är talande för vår tid. Jag har tidigare efterlyst just den här typen av framtidsscenarion där klimat- och miljökatastrofer står i centrum. I romanerna om Nordmark får vi ser hur det går när det gått ganska långt. Men det är ändå lätt att tänka att även om sannolikheten kanske inte är jättestor finns det risk att vi är på väg mot böckernas scenario. Att mycket av det positiva som finns som vi tar för givet idag är på väg bort. Att ett samhälle som präglas av förlust, brister och mörker är möjligt. Det borde få oss att ställa oss på barrikaderna idag. Varför gör vi inte det?

Armasjärvi är en fin fortsättning på Nattavaara och jag längtar redan efter den avslutande delen där jag förhoppningsvis får reda på hur det slutar för Erik, Sofia, Sonja, Mårten och de andra.

Kulturhuset Lavas litteraturpris

Nu blir det lite skryt, men jag fick igår meddelande om att jag vunnit Kulturhuset Lavas litteraturpris! Jag är såklart väldigt glad. Motiveringen var väldigt fin:

För sitt i det närmaste clairvoyanta sätt att upptäcka krusningen i vattendunken innan murbruket börjar lossna från väggarna, och med siktet inställt på framtida generationer, bygga en bro över slukhålet mellan nyttigt och onyttigt. I valet mellan knäckebröd och gräddglass väljer författaren båda: döljer den beska rågsmaken i salt kolasås och fluffig vanilj. Genom att låta de odöda bära budskapet om alltings dödlighet, skapar författaren lust till liv. Apokalypsen, är inte längre slutet utan början på en berättelse om kollektivets triumf över individens småaktighet.

Väldigt mycket det jag försöker göra i allt jag skriver. Justja, podden Beredsam har också startat nu för hösten. Första avsnittet är med Pär Plüschke och handlar om krisberedskap och demokrati.

En Minecraftzombies dagbok del 5

Hegas fortsätter att ge ut serien En Minecraft-Zombies dagbok. Den femte i ordningen som kom för någon månad sedan har undertiteln ”Z i betyg”. I boken går terminen mot sitt slut och Zack Zombie längtar till sommaren och sommarlovet. Men han är orolig för att hans föräldrar ska låta honom åka på läger. Han vill inte men har sagt att han vill det så han måste försöka få föräldrarna att på något sätt straffa honom. Det bästa sättet är att få dåliga betyg tydligen. Zack försöker misslyckas i alla ämnen men det går dåligt. Hans försök får motsatt resultat hela tiden.Vi får också lära oss hur zombier blir till i hans vetenskapliga uppsats. Och så är Frankenstein med.

Jag läste boken för min sjuåring (som älskar Minecraft). Till skillnad från många andra böcker som jag presenterar för honom så är det aldrig något initialt motstånd mot En Minecraftzombies dagbok-böckerna. Den är ganska rolig även om den är förutsägbar. Böckerna är bra för barn som precis lärt sig läsa och har ett Minecraftintresse. Det är smart det där med att utgå från vad barn tycker är spännande och skriva i den världen.