Bloggarkiv

The Walking Dead volym 10 – Att vara eller inte vara

0000082_the-walking-dead-10-nyhet_410Ganska nyligen kom nummer 10 ut i Apart Förlags översättning av The Walking Dead. Den har titeln Att vara eller inte vara (på Engelska What We Become). Även om jag ligger en bit längre fram i den amerikanska utgåvan brukar jag alltid försöka läsa den svenska översättningen också. Helt enkelt för att den är bra.

I det här numret har psykologen Jenny Jägerfeld skrivit förordet och det är ett av de bästa förorden än så länge tycker jag (det brukar jag iofs tänka i varje nummer). Förorden i den svenska utgåvan är bara de en anledning till att läsa den, eftersom de nästan alltid ger ett mervärde till serien. Jägerfeld skriver om traumabearbetning och olika copingstrategier för att klara av extrem psykisk påfrestning. Hon belyser de olika strategier som huvudpersonerna använder från Ricks ”telefonsamtal” till Michonnes självvalda isolering. Jag kommer att tänka på en text som nyligen publicerades på Tjugofyra7 (en tidning utgiven av MSB för att diskutera beredskap och krishantering) som handlar om myter om hur vi ska bete oss mot människor som varit med om en kris. Här är ett utdrag ur den med en intervju med neuropsykologen Christina Fichler.

— Vänta med att gå för nära, vänta med intervention för det kan störa den naturliga återhämtningen. Samtala så lite som möjligt, samtalet bidrar inte till en förståelse när man är upprörd. Vi har inte tillgång till samtalet som någonting som lindrar. Frågar vi hur var det, hur känns det? återupplevs traumat. Vi hamnar återigen i traumatiseringsfasen, återupplever obehagliga minnen som fastnar och det är det sista vi vill.

Det är här dataspelet Tetris kommer in i bilden. Forskning har visat att den funktion i hjärnan som lagrar obehagliga minnen, så kallade flashback memories, är den samma som aktiveras när man spelar Tetris. Genom att spela Tetris blockeras minneslagringen.

— Om vi kommer fram till att Tetris kan användas för bryta lagringen av flashback memories, ser jag inte ett problem med att ni använder er av den vetskapen.

Det är väldigt intressant hur mycket myter det finns om att bearbeta trauman och vilka faser människan måste gå igenom eller hantera. Artikeln visar också på hur Johan Cullberg, som varit väldigt inflytelserik inom traumabearbetning, är på väg ut. Traumabearbetning är helt enkelt en väldigt individuell process. Jag tycker det är väldigt intressant just nu eftersom det är just sånt här jag sitter och skriver på i zombieöverlevnadsboken.

 

Köp boken på Aparts webbshop här  eller Adlibris eller på Bokus

 

Annonser

Serietidningen 28 Days Later

28 daysSom jag tidigare skrivit finns det två varianter av serien 28 Days Later – 28 Days later The Aftermath och en som bara heter 28 Days Later som jag nyligen läst. Den senare är en serie på 24 nummer (sex samlingsvolymer) som handlar om hur Selena tillbringar tiden mellan filmerna 28 dagar och veckor senare.

Serien börjar med Selena, som är i ett flyktingläger i Bergen (Norge), får ett erbjudande om att följa med tillbaka till England som guide för några journalister som vill göra ett reportage. Efter lite om och men bestämmer hon sig för att följa med. Att ta sig in i ett England i karantän visar sig dock svårare än väntat. När de kommer i land i Skottland är problemen långt ifrån slut, egentligen är det då den här roadmovien i serieformat börjar.

Under resan söderut är det inte bara smittade som är problemet – tvärtom så har de redan börjat dö. Ju närmare London de kommer desto färre smittade finns det. De få överlevarna är då snarare ett större hot, dessutom är Selena jagad av såväl händelser som personer från sitt förflutna. Ibland kan det kännas en smula krystat men på det stora hela är den här berättelsen om resan genom ett dött England bra. Vi får lära känna Selena lite bättre genom tillbakablickar på hennes liv innan viruset spreds. Det funkar riktigt bra även om delar i historien saknas för att förklara hur hon blivit.

28 dagar senare växer sig riktigt stark tycker jag. Det sista numret var riktigt riktigt bra. Den sista delen tangerar filmen 28 Weeks Later och flera händelser vävs snyggt ihop med scener ur filmen.

Ska man läsa en serie om zombier som inte råkar vara The Walking Dead är det den här man ska läsa. Även om bilderna är av varierad kvalitet tycker jag storyn är så pass intressant att det håller hela vägen.

Boktipset: 28 Days Later: The Aftermath

220px-28DLA-CoverDet finns två serievarianter på 28 dagar senare. The Aftermath gavs ut 2007 och 2010 kom den andra serien ut som heter 28 Days Later. I The Aftermath, som är skriven av Steve Niles, får vi följa tiden innan utbrottet. Vi får följa vad som händer under de 28 första dagarna och sen vad som händer efter, alltså mellan filmerna 28 dagar senare och 28 veckor senare (som alltså inte kommit ut när den här The Aftermath gavs ut).

Boken är uppdelad i fyra delar (Development, Outbreak, Decimation och Quarantine) som beskriver de olika händelseförloppen. Storyn är bra i teorin, men den håller inte riktigt hela vägen fram. Det är en rätt trevlig serie ändå och de olika historierna flätas ihop i slutet på ett kul sätt. Jag tycker dock att den känns en smula kort. Möjligtvis är jag bortskämd och påverkad av The Walking Dead som känner så, men det är svårt att känna för någon av personerna i serien. Kul att få en inblick i hur Rage-viruset skapades och drivkrafterna bakom det hela.

Serien finns tydligen på youtube i någon sorts halvanimerad form med dialog Jag har bara hittat del 1 och 3 men om någon kanske är ett ess på att hitta 2 och 4 får ni gärna maila så lägger jag till de länkarna också.

The Walking Dead – serien

OBS Det här inlägget kan innehålla spoilers om serien The Walking Dead!

För någon vecka sen kom nummer åtta av de inbundna The Walking Dead ut (nummer 85-96) . Jag brukar alltid läsa det föregående numret innan för att komma ikapp vad som hänt eftersom de kommer ut med typ ett års mellanrum. Så när jag satt och läste nummer sju insåg jag igen hur bra serien egentligen är (igen). Det finns en nyckelmening tycker jag och det är efter totalkaoset i det nya communityt när Rick sitter och pratar med Carl. Det är först där han inser att det också gäller att tänka långsiktigt och att det inte är zombierna som är det egentligen problemet utan människorna och rädslan för att sluta leva dag till dag. Slutkaoset är också fantastiskt gripande.

Jag har just nu höga förväntningar på det åttonde albumet. Om det börjar handla om hur man långsiktigt bygger ett nytt samhälle och en ny civilisation är det något som knappt funnits i zombiefiktionen innan. Några få undantag finns så klart, Land Of The Dead är väl ett sånt exempel från vita duken och Tåg är en bra novell där det hintas om vad som skett (båda råkar dessutom ha ett intressant klassperspektiv).

Det blir mer och mer tydligt hur trogen TV serien är tempot i böckerna. Nu var det ett tag sen jag läste de tidiga böckerna (och jag har inte kommit mig för att läsa Apart förlags svenska översättningar tyvärr). Det är långa stycken där det inte händer så mycket actionmässigt men karaktärer utvecklas, det hintas om personliga sammanbrott och tänks om hur de egentligen lever. Sen helt plötsligt brakar det loss och det är snudd på att man måste hålla i något för att inte svepas med.

För övrigt var jag och pratade i Ludvika häromveckan och fick en liten artikel i DT och imorgon, tisdag, ska jag prata i Uppsala på Stadsbiblioteket kl 18.30

Tips: Zombie Nation och bra novell

Det här blir bara två korta tips.

1. Press-stop har tydligen fått in en ny zombietidning som heter Zombie Nation tipsar bloggaren Feuerzeug om. Läs mer om vad den innehåller här. Jag satsar på att få tag i den och läsa till helgen, recension kommer efter det.

2. En bra zombienovell har publicerats exklusivt för Swedish Zombie och finns att läsa här. Novellen heter Flygrakan och är skriver av Malin Hydén. Den utspelar sig precis i utbrottets inledning och huvudpersonen Daniel är precis som vem som helst. Det är skönt när huvudpersonerna är som folk är mest och inte har några speciella kvaliteter som lyfter dem över genomsnittet. Det är också skönt att det inte finns en gnutta romantiskt skimmer över att vara en av de överlevande. Många böcker och noveller tycker jag på sätt och visa glamoriserar de som klarar sig. Kul miljö hur som helst, helt klart läsvärd! Over n out!