Bloggarkiv

Boktipset: De kallar oss zombier

KG Johanssons ”De kallar oss zombier” är en sprillans ny svensk zombiebok från Pulpfic förlag.

Det är en något ovanlig zombieroman då den skildrar hela förloppet ur en zombies ögon (ok, i bokvärlden är detta betydligt vanligare än i film men ändå). Katarina ”Kattis” Blohm är en miljöpartistisk politiker vars relation gått lite i stå. Hennes make Benny försöker i hemlighet förbättra deras samliv med någon slags drog vilket milt uttryckt var en dålig idé. Hon blir en slags zombie och ganska snabbt blir fler smittade och hela Umeå (där boken utspelas) blir en konfliktzon och sätts sedermera i karantän.

Den första delen av boken fokuserar rätt mycket blod, äckel och sex – gärna i kombination. Särskilt sexdelarna tycker jag fick för mycket fokus. Men senare tycker jag att boken blir mer och mer intressant. Och andra halvan – när det börjar gå utför och baksmällan i att vara zombie blir tydligare – är riktigt bra tycker jag. Boken går lite upp och ned i tempo på ett bra sätt, de mer fartfyllda styckena är det bra schvung i tycker jag, och från andra halvan blir karaktärerna mer och mer intressanta.

För den zombieintresserade tycker jag att den är läsvärd. Särskilt för dem som gillar pulpgenren med snusk och splatter är den absolut bra läsning.

Köp den via förlagets hemsida.

Annonser

Boktipset: Zombiefeber

Zombiefeber-225x300Kristina Ohlsson tillhör Sveriges deckarelit och har nu gett sig på att skriva en ungdomsbok om zombier. Det känns som ett tecken i tiden. Zombien äter sig in i alla typer av populärkultur.

I Eldsala är det en ovanligt varm och getingrik sommar. Efter ett tag börjar folk bli sjuka i en oförklarlig feber och människor blir attackerade. Vår huvudperson Herbert är i 12årsåldern och bor med sin farfar i ett stort hus. När en mystisk främling kommer till pensionatet som farfarn driver, börjar Herbert och hans kompis Sally försöka klura ut vad det egentligen är som händer. Det visar sig att främlingens ankomst har samband med vad som händer i Eldsala.

I en bihistoria vill socialen ta Herbert från sin allt sjukare farfar. De två parallellhistorierna fungerar väldigt bra tillsammans och de ger lite mer djup åt själva karaktärerna. Huvudstoryn kommer också fram bättre av att det finns något annat berättelsen kan vila på.

Boken riktar sig till ungdomar strax innan tonåren. Det är korta kapitel, stor och luftig text och ett enkelt språk. Det var något med den som gjorde att jag inte helt fastnade även om jag tycker den är bra i stora drag. Kanske var det lite för förutsägbart och enkelt, jag är inte helt säker, men det var något som gjorde att jag inte gillade den på samma sätt som några av de andra nya ungdomsböckerna om zombier som kommit de senaste åren. Men det kan lika gärna vara jag som är ovan med genren.

Zombiefeber är den första i en triologi, men det verkar som att det kommer att handla om andra (overkliga) monster.