Bloggarkiv

Alien vs Zombies – The Dark Lurking

Här kommer en till recension av en film som kallar sig Alien Vs Zombies men denna Ozploitationrulle har tillägget The Dark Lurking. Den utspelar sig i en inte allt för avlägsen framtid i en forskningsstation långt under marken. Jag tyckte handlingen var lite svår att förstå i ärlighetens namn, men på något sätt var det en grupp människor som behövde ta sig upp till ytan för att överleva. Det var nämligen något som gått fruktansvärt snett och horder av snabbt muterande, uråldriga, köttätande, zombielika varelser försöker göra livet surt för de överlevande. Några legosoldater, forskare och försöksobjekt ska försöka ta sig upp till ytan av någon inte helt klar anledning. Det kommer också soldater från något slags rymdskepp.

OBS eftersom jag räknar med att ingen kommer att kolla på den här filmen kommer det att bli en del spoilers.

Det här med Aliens är överdrivet. Vi får förklarat att det är lucifer själv som trillat ned från himlen. Som om det inte vore nog finns det en blodig uråldrig bok som ska beskriva det hela. Tyskarna ska ha försökt använda varelsen som ett vapen vilket kan ses som en blinkning till nazizombiegenren, men det plockas inte upp. Att de på filmaffischen har en bild på den klassiska Alien är mest ett sätt att sälja in filmen antar jag.

Det är då och då bra action, men dialogen är så dålig att det inte går att bortse från. Alla, och då menar jag precis alla, repliker känns krystade och ingen karaktär känns trovärdig. Monstren är lite zombielika men mer muterade varelser (minions) som ibland inte tål att bli slagna på käften men ibland kräver ett magasin från en automatkarbin för att dö. Det är så rörigt och så många trådar som inte riktigt löses upp. Men bortser man från det så funkar det hyfsat, för det händer saker nästan hela tiden.

The Dark Lurking
Sälja film med populärt monster som inte finns i filmen.

Trailer (som kan vara lockande eftersom det inte är någon dialog alls i den).

Dagens zombiefilm: Alien vs Zombies

Utomjordingen Joe åker till jorden på semester (springbreak) för att träff tjejer. Tyvärr kommer han efter zombieapokalypsen och måste handskas med några zombier. Han träffar ett gäng överlevanade och av olika skäl bestämmer han sig för att försöka ställa allt till rätta. Just det, han kan ju resa i tiden också. Så han åker tillbaka i tiden och upptäcker att det är en annan utomjording som släppt lös zombieviruset för att det galaktiska imperiet ska kunna plundra jorden på dess naturresurser. Det var väl en hel del spoilers i den där beskrivningen men det gör inte så mycket. Jag hoppas att du inte kollar på filmen (men om du gör det är det positivt att den är runt en timme lång) och genom att skriva allt i handlingen kanske du inte kollar.

Aliens vs Zombies från 2017 är en superlågbudgetfilm. Den har viss charm och är ändå lite smårolig från och till, men det känns lite som att kolla på en rolig film som några kompisar gjort och visar upp i skolan och hälften av skämten (eller det roliga) är för interna för att förstås. Men jag förstår att de hade roligt när de gjorde filmen. Om du bestämmer dig för att se den så sitt kvar under eftertexterna för det kommer bloopers. Det här är inte den enda zombiefilmen med utomjordingar inblandade – nu i januari ska jag försöka kolla in några till.

Z-O-M-B-I-E-S 2

Någon sa till mig att det kommit en ny zombiefilm på D+. Det borde jag ju kolla in tänkte jag. Det borde jag inte ha gjort. Z-O-M-B-I-E-S 2 är en romzomcom-highschool-musikal. Det skulle kunna vara bra, men det är det tyvärr inte.

Zed är en zombie som vill ställa upp i någon sorts skolval. Addison vill bli kapten i Cheerleadinglaget. De är kära. I den första filmen från 2018 (som jag inte har sett) verkar det ha varit tjafs mellan människorna och zombierna men nu är zombierna botade med ett armband som gör att de inte ballar ur. Helt plötsligt kommer det ett gäng varulvar som letar efter sin Alpha och månstenen som försvunnit och gör att deras sort blir allt svagare. Det är misstro och osäkerhet mellan människor, varulvar och zombier men inget som inte lite dans kan råda bot på. Det är feel-good och tillrättalagt som bara en amerikansk film för tonåringar kan vara.

Det är sällan roligt när det ska vara roligt och inte spännande när det ska vara spännande, musik en är med några undantag rätt intetsägande och tråkig (även om ”I’m winning” nedan var helt ok). Sen kan det vara så att medelålders män kanske inte är målgrupp för filmen, men det finns betydligt bättre filmer i romzomcomgenren. Alltså verkligen bättre filmer.

Det här är inte en film någon bör se egentligen. Tydligen finns det en TV serie som heter Zombies 2 – Wolf Tales som tar vid där filmen slutar.

f

Filmtipset: Seoul Station

De flesta zombieintresserade har nog hört talas om Train to Busan (och kanske också uppföljare Peninsula) men kanske att Seoul Station gått under radarn. Det är en animerad film av Yeon Sang-ho som alltså också regisserade Train to Busan som utspelar sig ungefär samtidigt som den. Yeon Sang-ho arbetade med den här filmen när han fick chansen att göra Train to Busan och Seoul Station släpptes bara en månad efter premiären på Train to Busan).

I filmen står en ung kvinna, Hye-Sun, som huvudperson. Hennes odugliga pojkvän försöker sälja henne som prostituerad på nätet men hon har fått nog av det och de gör slut strax innan allt barkar åt skogen. I filmen försöker hon få tag i pojkvännen och sin pappa och ser olika sidor av ett kollapsande Seoul.

I likhet med många andra zombiefilmer finns en ganska tydlig politisk vinkel av hur statsmakten skiter i medborgarna och hur klassamhället påverkar alla beslut vi tar. Seoul Station gör den politiska kommentaren utan att bli övertydlig vilket är skönt. Den är ganska taffligt animerad men det gör inte så mycket. Vissa scener är gripande och starka ändå och hade filmen varit en vanlig spelfilm hade den varit ohygglig mörk på sina ställen. För mig som inte är så van med Östasiatisk animerad film tog det bort en del av svärtan.

Jag gillade filmen även om tempot var lite ojämnt. Särskilt den andra halvan av filmen tyckte jag var stark. Någon gång ska jag skriva om all bra zombiekultur som kommit från Sydkorea de senaste fem åren. Mest av allt vill jag såklart tipsa om Netflixserien The Kingdom.

Filmtipset: Endzeit (aka Ever After)

Den tyska zombiefilmen Endzeit (2018) utspelar sig efter apokalypsen i en ödelagd värld. Hela Tyskland (och världen?) har fallit utom två städer: Weimar och Jena. Den förra för att de dödar alla smittade och om Jena nämns det lite mystiskt att de håller på med ett botemedel.

Vivi och Eva lämnar Weimar och försöker ta sig till Jena med ett automatiserat tåg men det går åt skogen. Zombierna är snabba men spelar en begränsad roll i filmen. Det handlar mer om vänskapen och att kasta av sig trauman från förr, bägge bär med sig en stor portion Survivors Guilt precis som de flesta skulle göra efter en zombieapokalyps. Men det finns också ett annat tema av att människorna har gjort sitt och fått sitt straff.

Jag älskar fotot och världen de bygger upp. Jag vill veta mer om vad som händer och hur de producerar mat och ser till att saker fungerar i Weimar som är den stad vi får se mest av. Filmen är drömsk och jag undrar ibland vad som är verklighet och vad som inte är det. Vilket också blir det enda som är något negativt om filmen. Ibland undrar jag varför de för in delar (nämner inte vad av spoilerskäl) i den, men på det stora hela är det en väldigt bra film.

Endzeit har också kallats feministisk eftersom alla ledande roller i filmen spelas av kvinnor och det framförallt är kvinnor bakom kameran också. På det stora hela är det en fin ganska lågmäld film med zombier som kuliss när de berättar en historia om att lämna sorg bakom sig.

Trailer

]

Dagens zombiefilm: Corona Zombies

Corona Zombies kom redan i april i år. Det märks. Att det är ett hafsverk är underdrift. Men det visar också hur kul det går att ha med zombiegenren och bortsett från tonårssnubbig jargong och sexism är det en ganska rolig film med flera kul inslag. Redan i förtexten får vi se ungefär vilken typ av film det är. Det är två skådespelare + att de tackar alla skådespelare från Hell of the Living Dead och Zombies vs Strippers. Filmen är ungefär 15 minuter eget filmat material och sedan 15 minuter klipp från Zombies vs Strippers och 30 minuter från Hell of the Living Dead (fast med ny dubbning som för ”dialogen” framåt). Att de lagt på nya röster på en gammal film gör inte så mycket eftersom de gamla italienska zombiefilmerna ändå är dåligt dubbade. Det är en massa blinkningar till klassiska zombiefilmer, en del ganska roliga one-liners och ett ordentligt lass pubertal humor. Det bästa med filmen är att den bara är en timme lång, men det blir sällan tråkigt, kanske framförallt av nostalgiskäl då Hell of the Living Dead är en klassiker i genren.

Handlingen är väl kanske inte så mycket att hänga i julgranen. Bimbon ”Barbie” pratar i telefon med sin kompis Kendra och försöker få tag på toalettpapper medan hon tittar på nyheterna (där klippen från filmerna utspelar sig). Sen kommer hon på att hon dejtat en prepper som lämnat toapapper i hennes garage.

Det går bra att bara kolla på trailern och få ungefär lika mycket ut av filmen. Men har du verkligen en timme över så går den att få tag på hos Full Moon Features

Recension: Blood Quantum

Blood Quantum är en ny zombiefilm som utspelar sig 1981 i ett reservat i Kanada. Det som gör filmen annorlunda är att ursprungsamerikaner inte blir smittade (och alltså inte zombier) och därför i större utsträckning överlever när zombierna väl kommer – ett bett gör ont, men är inte dödligt. Poängen är tydlig, ursprungsamerikanerna har chans att ta tillbaka sitt land. Eftersom de inte blir smittade är alla zombierna vita och det skapar också en ny maktsituation då alla som inte är ursprungsamerikaner är ett hot.

Vi får följa en familj från när utbrottet sker och sedan sex månader efteråt. Det är ett grepp jag ändå gillade, det blev både utbrott och ordentlig postapokalyps av det. En familjehistoria där en bror och halvbror har konflikt för att pappa inte varit tillräckligt närvarande för den ene sonen. Att följa familjen borde ge en möjlighet att bygga ut relationer och karaktärer men jag har svårt att faktiskt känna för någon av dem.

Tyvärr slarvas det en massa i tempo och dialog som gör att den inte riktigt blir så bra som den skulle kunna varit. En hel del klichéer som blod som rinner under dörrar och ultraonda skurkar som absolut inte går att lita på drar också ned intrycket en del. För visuellt är den riktigt snygg, det är bra miljöer och bra apokalypskänsla. Som vanligt vill filmskaparna göra för mycket, jag skulle så mycket hellre sen en lite stillsammare zombiefilm utan så mycket stora gester. Gärna blod och inälvor men fokusera mer på svårigheter att skaffa mat och typ mensskydd och mindre på jätteonda skurkar som ställer till med otyg, plundrar och torterar. Blood Quantum är rätt bra, men hör inte till filmerna jag kommer återkomma till.

Trailer

Dagens zombiefilm: Little Monsters

Nu var det ett tag sen jag recenserade film och den här filmen fick mig att förstå varför. Little Monstrers (2019) är en zomedy som inte riktigt tycker håller måttet. En i mängden nya lite halvmessyriga filmer i genren.

Dave som är rätt värdelös på det mesta blir intresserad av sin systersons förskolelärare (Caroline) och hänger med på ett studiebesök till någon form av 4Hgård/nöjespark. I närheten på en militärbas släpps en zombiesmitta ut (det tog väldigt lång tid så jag var rätt orolig att jag kollade på en ickezombiefilm ett tag) så Dave och Caroline måste ta hand som sin klass med femåringar medan zombierna försöker äta upp dem Dave växer som person och det mesta går som det ska som i den här typen av filmer.

Jag vet inte riktigt om man ska tycka att Dave är lite skön, men för mig är han mest en idiot till snubbe. Hade han varit lite mindre stereoty i början tror jag att den faktiskt skulle varit betydligt bättre. Det finns en del doser mörker i filmen som skulle kunna lyftas fram samtidigt som humorn kunde vara kvar. Den är smårolig på sina ställen men många av skämten faller ganska platt.

 

Dagens zombiefilm: Pro Wrestlers vs Zombies

Skräpkulturbibiotekarien Daniel Gustavsson undrade varför jag aldrig skrev om wrestlingzombiefilmer. Ja, det är ju en rejäl lucka tänkte jag och kollade in Pro Wrestlers vs Zombies (2013). Det ångrar jag inte, även om jag kanske inte skulle rekommendera den till någon (som inte är väldigt inne på wrestling).

Wrestlaren The Franchise har ihjäl en kille i ringen som någon sorts hämnd för en otrohetsaffär. Brorsan till killen som dog tar hjälp av onda makter för att skapa en zombiearmé (framförallt bestående av wrestlare) som ska utkräva hämnd på The Franchise. Sen blir Franchise och några till (bland annat legendaren Rowdy Roddy Piper) bjudna att köra en show i ett övergivet fängelse. Dit har också den nyligen skapade zombiehorden kommenderats och sen blir det action vill jag lova. Eller i alla fall en fasligt massa springande i korridorer. Och coola sparkar, grepp och wrestlingklicheer.

Med ett gäng kända wrestlare i huvudrollen antar jag att den uppmärksammades i den världen. För de flesta andra så tror jag att filmen passerade förbi rätt obemärkt. Det är en rätt typisk lågbudgetfilm i zombiegenren. Med skådespeleri och specialeffekter som är ungefär vad som förväntas. Men den var inte direkt tråkig, kanske lite för lång, och det är ändå ett gott betyg åt en den här typen av film. Nästa film jag ska se i genren är Monster Brawl (där olika monster bland annat zombier) wrestlas med med varandra.

Trailer

Zombieöverlevnadsåret 2019

Varje år gör jag en krönika över zombieöverlevnadsåret som passerat (tidigare år finns att läsa här 2013 2014, 2015, 2016,  2017 och 2018) eftersom det här med listor är det bästa med nytt år.

Det har kommit några nya bra zombiefilmer. Uppföljaren på Zombieland levde hyfsat upp till förväntningarna, Jim Jarmuschs The Dead Don’t Die var också helt ok. Den svenska Huntress – Rune of the Dead var mycket bättre än jag förväntat mig. Så på det stora hela var det ett rätt bra filmår för zombiegenren. Inte heller att förglömma att nya serien Black Summer kommit igång. En annan stor och oväntad nyhet i år var att det sista numret av The Walking Dead helt plötsligt kom ut. Det var sorgligt men också befriande att få läsa om den sista skälvande tiden i det universumet. Jag skrev ett avsked och summerade hela serien.

Preppingmässigt har det mest handlat om preppa tillsammans-gruppen jag är med i. Vi har haft en temadag och kört på med vår studiecirkel hela året. Jag var också med och arrangerade en temadag på ABF-huset i Stockholm om prepping. På ABF har preppingsatsningen kommit igång.

I vanlig ordning har jag rest land och rike runt och föreläst för alla möjliga roliga och konstiga ställen. Det blev knappt 40 föredrag i år (ett i Finland!). Förhoppningsvis blir det lite färre nästa år för det är väldigt slitsamt. På bokfronten har det faktiskt hänt en del när jag kollar upp det hela. Bli en zombieöverlevnadsexpert för 9-12åringar som Claes Tovetjärn och jag skrivit och som illustrerats av Elin Jonsson kom ut i maj lagom till krisberedskapsveckan. Den vetenskapliga zombieantologin som jag, Linda Flores Ohlson och Eva Kingsepp gör har fått förlag (Vertigo) och verkar komma nästa år. Dessutom har jag medverkat i klimatantologin Vad håller ni på med? Som grädde på moset har jag påbörjat ett nytt bokprojekt som jag kallar En gryning att frukta? men det är hemligt. Jag har med ABF, Anna Maria Stawreberg och Niklas Kämpargård börjat göra podcasten Beredsam (finns i vanliga poddappar och spotify). Det har varit roligt och lärorikt och något jag hoppas kunna fortsätta göra under 2020.

Något självgott vill jag lyfta några egna inlägg på bloggen som jag tycker extra mycket om. Ett av dem är om Orkanen Katrina. Ett annat handlar om vem du vill vara när katastrofen kommer som handlar om missuppfattningar om kriser. Sen gjorde jag en ordentlig sammanfattning av Ann Enanders bok Människans förhållningssätt till risker, olyckor och kriser som jag kallade Preppingskolan (det var lite för att få en rubrik som folk skulle bli intresserade av eftersom jag lagt en massa tid på inlägget, men det verkar inte ha hjälp). Här är de tre delarna iaf: 1 före katastrofen – 2 under katastrofen – 3. efter katastrofen.

Förhoppningar på 2020? Jag vet faktiskt inte riktigt vilka zombiefilmer som är förväntade nästa år. Train to Busan 2 har det talats om men jag litar inte på att uppföljare faktiskt kommer (även om Zombieland ju faktiskt fick sin fortsättning). WWZ2 lär ju knappast komma ut. Andra uppföljare som det pratats om är Död Snö 3 (där tydligen Hitler ska vara med), och två Romerofilmer (trots att han är död, eller?) en av George som han skrivit (Road of the Dead) och en prequel till NotLD som heter Rise of the Dead (som hans son gör). De här filmerna var också med 2018 års lista så det är ju inget som lär komma. Zack Snyder har en som heter Army of the Dead på gång också vet jag. Boken Breathers ska tydligen också bli film sägs det, det skulle kunna bli kul. Det är alltså ganska mycket old school om de här filmerna kommer. Intressant det. Men det finns inte mycket som tyder på att zombiegenren minskar i intresse nästa år heller. Men vi håller tummarna för att det inte ska bli någon apokalyps.