Bloggarkiv

The Rain

Den danska postapokalyptiska serien The Rain har nyligen släppts på Netflix. Dock inte med zombier men det finns likheter eftersom det är en klassisk virusepidemi där smittan är ett av de stora problemen. Att andra människor blir potentiella hot. Det känns som om The Rain riktar in sig till en något yngre publik (övre tonåren?)

Ett regn orsakar en smitta som dödar människor direkt. Men smittan sprids också till människor via djur (vilket är tur ur ett realistiskt perspektiv, annars skulle smittan snabbt dö ut). En forskare på företaget Apollon för sina två barn (Simone och Rasmus) ned i en bunker och sticker, men barnen tillbringar sex år där och kommer sedan ut i en värld som är i spillror. De hookar upp med några andra och beger sig norrut till Sverige för att hitta pappan och få en lösning på pandemiproblemet.

Det jag gillar med serien är hur gänget kring Rasmus och Simone utvecklas och att alla har karaktärer och varken är onda eller goda utan är som folk är mest – människor med förtjänster och brister. I varje avsnitt får vi en bakgrundsberättelse av huvudpersonerna som fördjupar förståelsen om varför de är som de är. Den är också rätt snygg och ibland spännande. Det som är mindre bra är tyvärr de svenska skådespelarna och att det är en orgie i postapokalyptiska klichéer (MÅSTE DET FINNAS MED EN KANNIBALSEKT?). Det är onda företag, experiment på människor etc. Jag tycker verkligen det är synd att fokus inte är på det vardagliga i större utsträckning i postapokalyptiska skildringar vilket också gäller The Walking Dead och Fear the Walking Dead. The Rain är som bäst när de letar mat eller bara försöker röra sig mellan olika ställen. Diskussionen om att behålla mänskligheten är också rätt bra tycker jag.

Jag stör mig också i vanlig ordning på att nästan alla överlevande människor inte har försökt organisera upp något. Istället för att göra det bästa av en usel situation så stannar många kvar i staden, blir som djur och sliter folk i stycken i största allmänhet. Människor som skulle bete sig så skulle knappast klara sex år. Och de som bygger upp en fungerande infrastruktur med odlingar och duschar blir istället kannibaler. Det finns ett gäng logiska luckor men det gör det alltid när serier eller filmer ska förklara för mycket istället för att hålla det jordnära.

På det stora hela är den ändå rätt sevärd tycker jag.

Annonser

Fear the Walking Dead

Det har ännu bara gått två avsnitt men det räcker för att börja säga något om serien tycker jag. En intressant grej med den här spinn-off serien till The Walking Dead är att det inte är någon spännande person eller en plats som ska var ingången utan bara ett scenario. Den vill liksom vara en egen serie men den vill också vara The Walking Dead.

Tiden kring utbrottet tycker jag är väldigt intressant att spekulera i. Hur fort skulle det gå? Vad skulle rapporteras i media? Vilka frågor kring liv skulle väckas? Hur skulle religionernas företrädare reagera och vilken typ av beteende skulle skapas hos ”vanligt folk”.

fearFörsta avsnittet handlade mest om att lära känna de förväntade huvudpersonerna. Fokus läggs på Nick Clark som är en heroinmissbrukande 19åring som håller på att tappa greppet. Han kämpar med att förstå om det han sett av zombierna är verkliga eller om han håller på att bli galen. Hans mamma Madison och bonuspappa Travis som han inte riktigt får kontakt med, och hans syster Alicia får också framträdande roller.

Jag gillar att det går ganska långsamt i första avsnittet. Utbrottet är ganska nedtystat och mailstream media verkar inte plocka upp att det är något som händer, men vi får reda på att det skrivs om det på nätet och tystas ned. Jag tror faktiskt att sociala media skulle spela en större roll i de första faserna. Fler skulle twittra vad de såg och det skulle vara svårt för spektakulära attacker att inte nå de stora nyhetskanalerna.

Det andra avsnittet fortsätter i samma tempo. Det är långsamt med kortare avbrott för en krypande känsla av att något håller på att gå fel. Till skillnad från i The Walking Dead sprutar det inte blod överallt och det är inga närbilder på hur skallar krossas. Istället så får vi bara fantisera om hur det blir när Madison slår sönder en zombieskalle med brandsläckaren och vi får följa hennes kval och ångest när hon senare tvättar bort blodet från sina kläder.

Vi får känna känslan av att något är fel men inte exakt vad som händer. Jag tror att serien faktiskt vinner på om tittaren har lite kunskap om zombiegenren. Då kan nog den känslan smitta av sig mer, nu är det lätt att tänka ”Men guuud fattar ni inte vad som händer. Varför gör ni så där”.

Det finns mycket att hämta i den första tiden. Från social oro och kravaller till hur myndigheterna beter sig och handskas med det otänkbara. Ovanpå det finns karaktäer och relationer som jag faktiskt bryr mig om. Det känns väldigt lovande inför de första sex avsnitten och andra säsongen som kommer att innehålla 15 avsnitt.

Under de fem åren jag hållit på med zombier aktivt har jag ofta fått frågan om hur länge zombietrenden kan hålla i sig. Det första avsnittet sågs av 10 miljoner i USA vilket är rekord för ett förstaavsnitt. Zombierna visar fortfarande inget tecken på att dö. Fear the Walking Dead lär behålla sin zombiepublik men det känns som om de vill ha andra tittare än bara dem som kollar The Walking Dead.

Zombieland – serien

Zombieland har fått en spinn-off TV serie producerad av Amazon. Serien utspelar sig efter filmen och vi får följa Columbus, Tallahassee,  Little Rock och Wichita, alltså personerna från filmen (dock med nya skådespelare). Serien försöker vara trogen filmen och titt som tätt poppar det upp ”Regler för att överleva i Zombieland” en ny vi får se är ”Håll hoppet vid liv”. Det är en bra regel. Serien har också ungefär samma actionkomedikänsla som filmen.

Kirk-Ward-Tyler-Ross-Maiara-Walsh-and-Izabela-Vidovic-in-ZOMBIELAND-600x377Det första avsnittet som precis släppts har potential men håller inte riktigt. Som jag fattat det var Zombieland från början tänkt att vara en TV serie men det blev en film istället och nu har serien gjorts efter att filmen blev den mest ekonomiskt framgångsrika av alla zombiefilmer. Formatet TV serie borde passa Zombieland alldeles utmärkt. Varje regel kunde få ett eget avsnitt typ, av piloten att döma verkar de dock inte gjort så.

Det är lite TV-spelkänsla där avsnittet är som ett uppdrag som ska klaras av. I första avsnittet verkar det handla om att hitta nya människor till gruppen. Det verkar som de har planer på att ha med kändisar i serien också. Om de lyckas hälften så bra som Bill Murrays medverkan i filmen kommer serien att vara sevärd.

Jag har lärt mig att man inte ska döma ut serien efter första avsnittet eller ens första säsongen (enligt Lex Parks and Recreation) så jag kommer nog se ett par avsnitt till men mina förhoppningar är inte jättehöga.

PS Det här var mitt 100:e inlägg!