Vad vet du om Sveriges krisberedskap?

Sverige har en massa planer och idéer för hur kriser och katastrofer ska hanteras. Den grundläggande beredskapen bygger på tre principer – Ansvarsprincipen, Närhetsprincipen och Likhetsprincipen.

Ansvarsprincipen handlar om att de som är ansvariga för något under normala förhållanden också har det vid en kris eller katastrofsituation. Landsting sköter sjukvård, kommunen sköter skolor etc. Det finns alltså inga nya myndigheter som dyker upp och tar över ansvar. Det gör också att alla verksamheter behöver ha någon typ av plan för extra ordinära händelser.

Enligt likhetsprincipen ska samhället skötas på samma sätt som det gör när allt är som vanligt. Det ska inte dyka upp specialregler eller undantagstillstånd som folk inte känner till. Detta ska skapa en trygghet och undvika konflikter när människor inte känner till nya regler för vad som gäller.

Närhetsprincipen bygger på att kriser ska hanteras av dem som är närmast berörda och ansvariga. Kommuner och landsting ska alltså i första hand ansvara för det som händer i den mån det är möjligt. Vid större händelser kan de dock få stöd av regionala och statliga myndigheter. En zombiekatastrof borde räknas in till den kategorin, men ett mindre utbrott är det de lokala myndigheterna som får sköta.

Kriser och katastrofer ska i så stor utsträckning som möjligt hanteras med den löpande verksamhetens kunskaper, resurser, rutiner och metoder. Syftet med de tre principerna är att underlätta omställningen från den ordinarie verksamheten till krishantering och att se till att det finns kunskaper i de vanliga verksamheterna.

De här tre principerna går igenom hela beredskapen för kriser och katastrofer. Det är alltså de lokala kommunstyrelserna som först tar bestluten om hur samhället ska hantera när de döda reser sig. Kommuner kan emellertid aktivera en speciell krisledningsnämnd. Ofta består den av kommunledningen. Den kan vid krissituationer besluta om frågor som rör all verksamhet i en kommun. Tanken på hur en kommunstyrelse i säg Tomelilla diskuterar zombiehotet skulle göra sig bra som film eller teater men är oroväckande. Kommuner är dock enligt lag skyldiga att utbilda berörda för olika krisscenarion. Enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap är kommunerna skyldiga att ta fram risk och sårbarhetsanalyser för att snabbt kunna agera vid kriser och katastrofer. Det kan gälla kärnkraftsolyckor i områden runt kärnkraftverken, giftutsläpp, problem med vattenförsörjning, större elavbrott eller översvämningar. Utifrån resultatet av risk och sårbarhetsanalysen ska de också ta fram en handlingsplan. Planen ska förnyas mellan varje mandatperiod, alltså vart fjärde år.

På länsstyrelsernas hemsidor finns det information om krisberedskap i de olika länen och vad de stora hoten är i länen. Om du tyckte det här var rysligt spännande tycker jag att du ska kolla på den här filmen som MSB tagit fram. Den tar upp olika aspekter av krisberedskap för myndighetspersoner och såna som kan bli berörda. Den är totalt typ 40 minuter och det finns ett quiz i filmen. Se den här

Annons

Boktipset: Tjärven

Tjärven är en av John Ajvide Lindqvists minst kända berättelser, förmodligen för att den aldrig gavs ut som pappersbok utan bara finns som ljudbok och E-bok. Han själv har beskrivit att det är en enkel rak zombiehistoria med monster i fokus. Jag tycker inte han lyckas göra den typen av historia. Den är betydligt bättre och faktiskt djupare än de flesta zombieböckerna jag läst (på betydligt kortare utrymme). Och även om zombierna från havets botten är blodigt beskrivna och härligt ruttnande är Tjärven en bok om människor och om hur vi handskas med det totalt omöjliga.

Boken handlar om sju personer från avgångsklass 86 som har en klassåterträff på den avlägsna ön Tjärven i Stockholms skärgård. Allt går såklart åt helvete och det blir en desperat kamp för att överleva för stackarna som bara ville leva i nostalgin från en tid som inte går att få tillbaka. Jag tänker mycket på nostalgi när jag läser boken. Jag tänker på människors drivkrafter och mål och mening med livet. Jag tänker på att det är som om jag känner igen personerna från mitt liv.

Det är som en mix-up av Anna Odells fantastiska film Återträffen och Night of the Living Dead i Skärgårdsmiljö. Personerna känns trovärdiga och även fast det dröjer över en timme innan zombierna kommer så är boken intressant hela vägen. Ljudboken är inläst av Ajvide Lindqvist, hans sköna lite nonchalant röst ger något lite extra till historien tycker jag. På det stora hela är Tjärven ett måste för zombieintresserade i Sverige.

 

Titta också på John Ajvide Lindqvists lilla reklamfilm där han är härligt obekväm.

 

Bokus

Adlibris

eller så kan du låna på valfritt bibliotek.

Den rimligaste förklaringen till zombieapokalypsen

Jag har tidigare skrivit flera inlägg om den troligaste anledningen till zombiekatastrofen och tror jag har kommit på något helt nytt. Någon gång hörde jag talas om att det troligaste för den här verkligheten är att vi är i ett Sim City-liknande spel skapat en av dator som är bra mycket kraftigare än de datorerna vi har idag. Om vi tänker bort alla samhällshot vi har idag och tänker hur kapaciteten i datorerna har utvecklats de senaste decennierna och att de kommer fortsätta utvecklas i samma takt så är det inte alls omöjligt att de spelen kommer att vara så avancerade att statisterna i spelen kommer kunna vara i princip självstyrande. Alltså att vi lever som utfyllnad i ett Sims-spel som någon finnig tonåring 2200 spelar.

verkliga zombier

Det var först på min föreläsning på Armémuseum häromkvällen som jag kopplade ihop det scenariot med en zombieapokalyps. Alltså att vi lever i ett postapokalyptiskt zombiespel som någon finnig tonåring spelar år 2200. Då skulle det kunna vara exakt som i filmerna, inte bara zombielika scenarion som kanske är det enda som är lite troligt.

Det här väcker så klart en massa frågor kring huruvida det tjänar något till att göra något alls, och kanske särskilt att förbereda sig för zombiekatastrofen. Svaret är såklart ja, även om du bara är ett dataprogram så är det du känner på riktigt för dig. Och så kanske du kan få träffa och hänga med den enda riktiga personen som finns i världen. Helt plötsligt kom zombieapokalypsen lite närmare även om det inte är på riktigt.

Filmtipset: Wild Zero

Wild Zero (1999) är som en japansk version av Hard Rock Zombies utan varulvar, dvärgar och Hitler men med de tuffa punkrockarna i Guitar Wolf och HBTQ vänligt budskap. Jag vet att det är lite konstigt att hänvisa till en film som nästan inget sett, men det behövde göras.

Wild Zero är något rörig men i handlingen finns Guitar Wolf som åker omkring och är allmänt coola, en utomjordisk invasion genom zombier, en kärlekshistoria och liten vapenhandel med Yakuzan. För en västerländsk publik är filmen märklig för att uttrycka sig milt, men jag misstänker att den i sin genre inte alls är särskilt dålig eller ens konstig. Filmen är gjord med humor, värme och driver med klichéer inom action och skräckgenren men den kan inte sägas vara välgjord eller genomarbetad.

Tydligen finns ett dryckesspel till Wild Zero och det kan jag tänka mig är en bra grej på fester. Reglerna är: Ta en drink när: 1. Någon kammar sig. 2. Någon dricker. 3. Någon säger/skriker ”Rock n Roll!” 4. Någons huvud exploderar. 5. När det sprutar eld. Det finns scener i filmen där allt detta händer samtidigt.

Det bästa i filmen är när Guitar Wolf uppenbarar sig för huvudpersonen Ace i en vision och skriker:  Love has no boarders, nationalities or genders!

Här kan du se Wild Zero:

Här kan du se Hard Rock Zombies: