Bloggarkiv

Run For Your Lives 2016

Puhh, jag överlevde. Jag sprang i helgen Run For Your Lives i Örebro arrangerat av Batalj (som också kör Zombie Escape i Strossa utanför Örebro). Det var ett 6,5 km lång lopp in i centrala Örebro med ”hinder” och löpning genom gallerior. Runt 300 zombier stod i vägen och försökte stjäla banden vi hade som liv.

Så kunde ett "hinder" se ut när det var ljust ute.

Så kunde ett ”hinder” se ut när det var ljust ute.

Jag hade i förväg kontaktat Jörgen som höll zombieöverlevnadskursen i Örebro och två av hans kompisar, Ulf och Mattias, för att ha en grupp att springa med. Det visade sig vara ett bra drag.

Vi kom dit i god tid innan och det var lite osäkert på hur starterna skulle gå igång, vi kom iväg en dryg timme efter att vi ställt oss i kö till att börja springa. Det mörknade och var riktigt kallt, det var viktigt att röra på sig. ”Limber up” är ju Rule #18 för att överleva i Zombieland och det var en kunskap som var viktig. Flera löpare skadade sig under loppet av vad jag hörde medan jag sprang.

Det var inte utan pirr i kroppen och viss nervositet som vi började springa. Det första hindret var en tunnel under en väg där det stod kraschade bilar och det var rätt många zombier där. Då visste vi inte riktigt hur snabba och aktiva de skulle vara. Som tur var det gick det att springa upp på de sluttande kanterna på sidorna av tunneln. Det gällde också att använda bilar och annat till sin fördel och se hur zombierna rörde sig kring dem. En annan viktig del för att slippa förlora liv var att tempoväxla löpningen visade det sig. Jag borde helt klart ha lagt in fler korta intervaller i löpträningen.

Galleriorna var utöver slutsprinterna det värsta. Det var halt på golvet ganska många zombier och rätt trångt. Fördelen var att det var ljust därinne. I slutet blev det mycket mörker och svårt att se vem som var zombie och vem som var löpare framför, det blev inte lättare av att underlaget var ojämnt och det krävdes lite koll för att sätta ned fötterna.

Ett klätterhinder som var ganska komplicerat att ta sig över.

Ett klätterhinder som var ganska komplicerat att ta sig över.

Ett annat hinder var att klättra över ett horisontellt placerat nät med zombier under som försökte ta tag i armar och fötter. Det blev lite trafikstockning och containern vi stod på kändes ostadig, men det gick bra. Efter det fick vi springa inuti containrar med sopsäckar i. I slutet var en zombie som var knepig att ta sig förbi. Jag behövde backa bakåt flera gånger och vänta på att fler löpare kom och försökte ta sig igenom.

På det stora hela var det ett kul arrangemang och jag hann inte tänka så mycket under löpningen. Det var som ett tunnelseende många gånger. Trots att jag hade kört en del löpning var benen ganska stumma och hade förlorat en hel del explosivitet under den sista kilometern som också var den mest zombiepackade.

Fyra glada överlevare

Fyra glada överlevare

Slutligen vill jag säga att det visade sig att zombieöverlevnadskursen ger resultat eftersom samtliga av oss klarade oss och fick den fina Survivormedaljen efteråt (även om Infectedmedaljen faktiskt var snyggare). Så gå den eller läs boken så har du bättre chanser att klara dig när zombierna kommer.

Jörgen hade också en actionkamera så du kan kolla lite hur det var på det här youtubeklippet:

Upplevelsebaserade zombiegrejer

Det har börjat dyka upp några olika upplevelsebaserade zombieevent för oss som inte riktigt pallar att åka på zombielajv.

I Stockholm tänkte jag tipsa om tre grejer. Den första är Roomescapes Zombie lab. Du är i en grupp på 2-5 personer som måste hitta botemedlet på den smitta som håller på att ta över hela världen. I ett labb finns lösningen om ni bara lyckas fortsätta vad de tidigare vetenskapsmännen höll på med. Det var en rätt intensiv timme med mycket tänkande och en del bra krypande rädsla. Jag tänker inte spoila det hela men det var kul och stressigt. Det handlar om att hitta nycklar, koppla ihop ledtrådar och vara uppfinningsrik.

En annan variant är Middagsapokalyps som kör en del utåtriktade evenemang som kallas Beer & Brains  som jag testade härom veckan. Det är mer skådespel och att interagera utifrån sin roll för att få reda på vad som egentligen hände och vad lösningen kan vara. Det är inte alls läskigt (såvida du inte tycker det är jobbigt med teater eller att prata med okända) men blir ganska roligt. Risken är att det blir lite för tramsigt och att fokus handlar om att göra sin roll roligt/bra mer än att lösa gåtan. Konceptet kan bli riktigt bra tror jag, men behöver utvecklas lite för det.

Och så vill jag göra lite reklam för Zombie Survival Improv Show som jag själv kommer att delta i . Det är den 9 april i Stockholm. Men jag skriver mer om det senare.

I örebro händer det ju också grejer. Jag har fortfarande inte hunnit gå på Zombie Escape men det ska jag försöka hinna med i sommar. Batalj som arrangerar det har också en Run For Your Lives, alltså en riktigt fet zombierun som verkar gå av stapeln den 29 oktober.

Escape: Survive a Zombie Outbreak

Min kollega i zombieöverlevnadsbraschen Jörgen Rönning skriver ett gästinlägg:

Rummet är beckmörkt och ficklampan ger inte mer ljus än att vi knappt kan utskilja den gråtande kvinnan. Hennes hjärtskärande klagolåt går inte att missa och hela gruppen tvekar. Är det någon som behöver hjälp, eller är hon med i spelet. Och i sådana fall. Är hon en… zombie? Gruppmedlemmen med det längsta vapnet närmar sig lika sakta som frågande. Plötsligt gör hon ett rasande utfall och attackerar med utsträckta händer. Vi övriga hinner knappt uppfatta faran innan nästa kommer. Ut från en garderob bakom oss ragglar det ut en stor zombie, händer högt i luften och strupen full med det fruktansvärda ljud som bara kan betyda en sak. Monstrets mun är vidöppen och vi är låsta på målet.

escape_banner-980x280

De flesta med någon form av överlevnadsinstinkt vill förstås hålla sig så långt borta från ett sådant scenario som möjligt. Vi andra (eller vi som under ordnade former vill praktisera en timma i zombieapokalypsen) har chansen att testa våra nerver i det nedlagda gruvområdet i Stråssa. Eventföretaget Batalj håller till där och har förvandlat området till skådeplatsen för diverse äventyr och scenariospel. Och för oss som håller zombien varmt om hjärtat så är det givetvis spelet ”Zombie Escape” som gäller.

Ramhandlingen är enkel: överlev zombieangreppet, hitta väskan med motgiftet (som om ett sådant fanns…) och ta det till helikopterplattan. Du rör dig från start till mål via en bana som i princip är förutsatt. Men skräcken… den är både riktig och effektiv. Vad är det då som gör den värre än till exempel spökhuset på Liseberg?

Det finns några viktiga anledningar och till det, där zombier är den viktigaste. Zombierna är nämligen ”på riktigt” alla fall till den grad att de attackerar dig – precis som zombier ska. En annan viktig anledning är att det är mörkt. Stundom i totalt mörker. Och ficklampan man utrustas med är som hämtad från en skräckfilm (det vill säga att den lyser flackande, svagt och ibland inte alls). En annan anledning är miljön och rekvisitan. Man rör sig från allt från rum i lägenhetskomplex (där mycket otäcka saker har hänt) till gamla fabriker och fuktiga källare (där ännu värre saker har hänt/händer). Allt dekorerat med alla möjliga och omöjliga ingredienser man kan tänka sig från skräckfilmer.

Hur tar man sig då förbi och vidare genom banan av odöda, särskilt som de attackerar och kan hamna i din väg? Vid starten utrustas men med (förutom ficklampan) ett vapen. Dessa vapen (som ser riktiga ut men är gjorda i skumgummi och latex) får användas att försvara sig med. Man får endast ett vapen per grupp (man kan hitta fler under banas gång) så till en början känner man sig väldigt sårbar.

Innan man ger sig ut får man också en mycket noggrann genomgång av vad man har att vänta sig och hur man beter sig som spelare. Man får inte slå zombies på huvudet eller i skrevet. Man får inte ”double tap”. Man får inte bli våldsam med händerna. Förnuftsmässigt förstår vi allt detta, men hur hindrar man sin första impuls? Man blir trots allt skiträdd! Efter ett tag lär man sig, men en sak var lätt att förstå: Det är nog ett tufft jobb att spela den första zombien på banan.

Vad var bra:

Miljön – som Urban Exploration-fantast är det en ren fröjd att bara gå banan som det är. Jag tror att det enda man inte fick se var den faktiska gruvan.

Inredningen – det Batalj har gjort med stället är smått otroligt, detaljerna och uppfinningsrikedomen tyder på att ingen zombie-film är osedd och inget Resident Evil-spel är ospelat.

Zombier – de anfaller, och de gör det ” Night of the Living Dead”-style (oftast!)

Vad kan göras bättre:

Zombier – man vill ha fler och oftare, de är trots allt de som är kicken. Och får jag önska såg jag gärna en stor zombiefinal på slutet med en riktig hord.

Gamification – ”spelet” som det är är väldigt enkelt – hitta en väska och ta den till helikopterplatta. Varför inte mer pussel på vägen, knappar för att öppna dörrar, lur och klur? Eller försvara ”livsmärken”, du börjar med tre och när zombier tagit alla får du spela vidare som zombie. Pulsen skulle vara ännu högre om man faktiskt kunde förlora.

Tydligen jobbar Batalj kontinuerligt med att förändra och förbättra banan så jag och mina kamrater i min ”Left 4 Dead”-grupp har redan bestämt att vi ska göra det igen, och hoppas att det blir en årlig tradition.

Tre glada

Tre av de fyra glada spelarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/Jörgen Rönning kursledare i att överleva zombiekatastrofen i Västerås.

 

Du kan också testa att söka jobb som zombie på arbetsförmedlingen i Örebro.

Bokmässan i Örebro

Fredagen den 13/4 (!) är det zombietema på bokmässan i Örebro. Jag ska ha ett introduktionsföredrag om zombies. De har en fin bild som reklam. Jag skriver mer senare om det hela programmet men det kommer bli riktigt bra kan jag säga redan nu.