Monthly Archives: april 2016

Det här med kärnkraftverk efter zombieapokalypsen

Nu när det är 30 år sen Tjernobyl och det har stått en del i media om härdsmältan där. Det för oss såklart inte svar på frågan om vad som händer med kärnkraftverken i Sverige när zombierna kommer. Kärnkraftverken i till exempel Tjernobyl skiljer sig mycket från de vi har i Sverige idag, och det finns mycket myter och desinformation om att samma sak skulle kunna hända. Det här borde kanske varit med i min bok, men jag hade tyvärr inte tid att researcha det tillräckligt och fick olika svar av olika människor jag frågade. Men nu har jag lyckats få reda på lite mer.

post8193_40428873Risken för härdsmälta vid zombiekatastrof är nära nog noll. Det finns system som stänger av automatiskt om det skulle vara så att alla anställda drog hem helt plötsligt eller försvann/blev smittade. Dessutom finns det en typ ”panikknapp” så de kan stänga ned kärnkraftverket manuellt på bara några sekunder. Panikstoppen är dock kostsamma och förmodligen skulle det finnas tid att stänga ned härden på ett bättre och långsammare sätt. De kan också öppna härden och sprida bränslet för att undvika en spontan fission. (En rolig anekdot är att i USA kallas panikknappen för SCRAM. Det ska, enligt vissa, stå för ”Stop Chain Reaction Axeman”. Anledningen är att Enrico Fermi i den första kärnreaktorn (som låg under en läktare på ett sportfält vid universitetet i Chicago) hade styrstaven upphängd i ett rep och om reaktionen skenade skulle de helt enkelt hugga av repet med en yxa.)

Bränslet i sig kommer dock att vara farligt under en oöverskådlig framtid så att vistas inne i kärnkraftverket efter en härdsmälta rekommenderas inte.

Ett kärnkraftverk är i grund och botten en vattenkokare där ångan används för att i förlängningen producera el. Det som skiljer kärnkraften från till exempel kolkraft är metoden som används för att koka vattnet. I kärnkraftens fall används den energi som frigörs när en neutron klyver en tung atomkärna av exempelvis uran. Vid kärnklyvningen frigörs ytterligare neutroner som i sin tur kan klyva andra kärnor som i sin tur frigör nya neutroner och så vidare. Allt detta sker i en svindlande hastighet och energin som frigörs av alla dessa klyvningar värmer det vatten som omger bränslet och vattnet ombildas till ånga.

För att reglera händelseförloppet har reaktorerna styrstavar som är tillverkade av material som fångar upp neutronerna. Det gör att när styrstavarna är helt införda i härden är en kedjereaktion inte möjlig, reaktorn är så att säga avstängd. Genom att dra ur stavarna ur härden öppnas vägar för neutronerna att träffa bränslet och kedjereaktionen uppstår. När en reaktor stängs av planerat förs stavarna in enligt ett visst mönster och effekten bromsas upp.

250px-The_dangerous_view_-_Pripyat_-_ChernobylOm vi ändå tänker oss att det skulle bli härdsmälta så måste vi veta att härdsmälta är ett väldigt laddat begrepp som låter mer skrämmande än vad det oftast är. Härdsmälta innebär precis som namnet antyder att hela eller en del av härden smällt. Det innebär i sig inte någon katastrof men har på grund av olyckorna i Tjernobyl och Fukushima kommit att förknippats med spridning av radioaktivitet. Om härdsmältan inte kan hållas inne i reaktortanken blir en större del av kärnkraftverket ”no go”. Om kärnkraftverket som byggnadskomplex kommer till skada av en eller annan anledning finns givetvis en risk för spridning till omgivningen. Storleken på det påverkade området är svår att förutsäga efter som den till stor del avgörs av väder och vind. Olyckan i Harrisburg på Three Mile Island är ett exempel på en härdsmälta där omgivningen inte påverkades.

Det finns dock andra risker för radioaktiva utsläpp efter katastrofen. Det stora är ju om det skulle användas kärnvapen men också kärnavfallsanläggningar, forskningsanläggningar för medicinsk forskning men givetvis även kärnteknisk forskning och vapenframställning. Kosmisk strålning finns hela tiden och om apokalypsen innebär förändringar i alla sfärer som omger jorden kan en tänka sig att det blir ett problem. Det är dock väldigt spekulativt.

walkingdead_apAtt ha kärnkraftverket som en tillflyktsort kan vara ok. Så länge det inte smält borde det vara ungefär lika säkert som ett fängelse (fast utan fångar) med vallgravar och stängsel. Dessutom kommer det vara ganska varmt på grund av resteffekten från härden. Det kommer dock nog inte att finnas el där eftersom det är inte är byggt för självförsörjning. Mat och färskvatten kan dock bli svårt att få tag i så ur det perspektivet är det inte optimalt.

Läs också vad krisinformation skriver om kärnkraftsolyckor.

MSB har också skrivit den kanske minst informativa sida om samma sak.

Expressen har skrivit en spännande artikel om djurlivet i Tjernobylområdet och hur det blivit som ett reservat för många olika arter. Spännande och kan säga något om vad som kan hände med Sveriges djurliv efter zombiekatastrofen (om inte zombierna äter djur också)

Om Guvernören, Negan och ondskan i oss

En av de vanligaste frågorna jag får är om det är realistiskt att människor blir onda och har ihjäl varandra, som de har i exempelvis The Walking Dead, efter katastrofen. Eftersom jag brukar prata om hur katastrofer oftare tar fram det bästa i människor blir mitt svar något svävande om att det är underhållning och att bra berättelser behöver bad guys. Jag är medveten om att den förklaringen inte är så bra egentligen.

GuvenörenOfta när vi nås av rapporter som övergreppen i Abu Ghurayb-fängelset, eller för all del övergrepp av polismakt eller militär, så blir förklaringsmodellen att det handlar om ruttna äpplen. Att det är individer med bristande moralisk karaktär, sadister eller praktarslen som råkat hamna i den ena eller andra maktpositionen. Visst kan det finnas en poäng där, men jag tror att vi missar den stora bilden genom att bara se det på det sättet.

Stanford Prison Experiment var ett experiment som genomfördes 1971 på universitetet i Stanford. Syftet var från början att se hur konflikter kunde uppstå mellan vakter och fångar men blev känt för något helt annat. Det var 24 frivilliga studenter, framförallt vita medelklassmän, som fick uppgiften att spela vakter eller fångar (av 75 sökande för att det skulle vara stabila människor utan psykiska problem eller kriminellt förflutet). Vakterna fick inte fysiskt skada fångarna, men hade utöver det möjlighet att se till ordningen upprätthölls. Vakterna hade typiska vaktkläder och skulle alltid ha solglasögon, medan fångarna fick ha kläder som skulle minska deras individualitet och dessutom ha nummer på sig som de skulle tilltalas som. Experimentet skulle hålla på i två veckor men redan efter sex dagar tvingades de avbryta eftersom vakterna varit för sadistiska. De kunde stänga in en fånge i en mörk garderob och slå på dörren för att störa sömnen eller tvinga dem att ta av sig nakna och förnedra dem på det sättet. Kopplingen Abu Ghurayb-fängelset är tydlig. Även om Stanford Prison Experiment har möts av ganska mycket kritik så finns det flera andra liknande psykologiska experiment som visar på liknande resultat som exempelvis Milgrams smärtexperiment eller Vågen som de flesta sett på film i skolan. Så mycket tyder på att det ligger något viktigt i de här grupprocesserna.

NeganSå risken är att du hamnar i ett gäng som Negans eller Guvernörens när zombierna kommit. Och då är det sannolikt att oavsett hur trevlig du varit innan kommer du att bli som dem. Så välja dina vänner väl, tänk och var med att forma gruppen för du kommer att bete dig som dem. Det är  inte så att det är ruttna ägg som söker sig till samma grupp, det är en rutten kultur som skapar ruttna ägg. Och det här gäller som vi sett exempel på även innan zombieapokalypsen.

Svaret på frågan vem blir du efter apokalypsen, kanske snarare handlar om vilka du kommer att umgås med, eller vilken grupp du vill vara med att skapa. Den solidaritet som uppstår vid katastrofer kan bli kortvarig om den inte blir inkluderande. Och svaret på frågan om The Walking Dead-scenariot egentligen är trovärdigt är väl – kanske. Att grupper kan utvecklas åt alla möjliga håll och att det alltid är viktigt att hålla koll på auktoritära tendenser. Risken är att du överlever men sedan inte klarar av att leva med dig själv.

P4 labbet i Solna

Nyligen blev jag medbjuden på ett studiebesök till folkhälsomyndigheten som handlade om deras P4 laboratorium. P4 innebär att det är den högsta säkerhetsklassen – i USA kallat Bio Safety Level (BSL) och i Europa Containment Level (CL) – alltså att de farligaste sjukdomsalstrarna finns där. I Europa finns det mellan 10 och 20 civila P4 labb, det är oklart hur många militära det finns (se 28 dagar senare för ökad oro i frågan).

Labbet har funnits sedan 15 år och det arbetar runt 20 pers där. De har beredskap och kan börja arbeta efter två timmar i händelse av en krissituation.

Foto från Folkhälsomyndigheten

Foto från Folkhälsomyndigheten

Det finns fem typer av sjukdomsalstrare som vi känner till (jag har tidigare skrivit om det här och så finns en zomcast på temat ”zombier i naturen”) parasiter, prioner, svampar, bakterier och virus varav den sista är primär för P4 i Solna. Och det handlar om både virus som sprids mellan människor och de som sprids mellan människor och djur (zoonoser). Det finns även viss beredskap på bakterier men det är framförallt virus som är det väsentliga.

Labbet sysslar med analyser, utvecklingsfrågor och forskning. Skulle en zombiesmitta dyka upp skulle smittan snabbt hamna där för analys. De smittade dock inte hamna där, de skulle i första hand tas till Linköping som har en högriskavdelning för smittor. I anslutning till P4 finns också ett P3 labb som har hand om lite ”mindre farliga” smittor som till exempel rabies och mjältbrand.

IMG_2909En god nyhet för alla som oroar sig för zombieapokalypsen är att de två som jag träffade som jobbade där hade goda kunskaper i zombiefrågan. Så dyrbar tid kommer inte att slösas på att få reda på vad det handlar om NÄR det väl inträffar. Dessutom lämnade jag kvar en bok som jag hoppas de tittar på innan behovet uppkommer.

Hur skulle då själva labbet klara sig vid apokalyps? Jag tror så där, liksom alla andra ställen i städerna finns det begränsade möjligheter till mat och vatten även om det är svårt för zombierna att ta sig in. Om någon skulle vilja testa det som hände i filmen World War Z är det nog emellertid stället som gäller.

Här finns en broschyr som handlar om p4 som PDF om någon är intresserad av mer info och hur de är kopplade till den generella beredskapen i Sverige.

 

Den bästa gruppsammansättningen för att överleva zombieapokalypsen

En fråga nästan lika ”viktig” som vilket vapen som är bäst när zombierna kommer är vilka kunskaper den ideala gruppen bör ha. Det är en svår fråga av flera skäl. Framförallt för att det krävs helt andra kunskaper/egenskaper för att överleva i det inledande skedet än att leva i långa loppet. Men jag tänkte ändå ge mig på att diskutera detta, särskilt som att jag i ett svagt ögonblick lovade publiken på ett föredrag i Härnösand för ett tag sedan det.

Den första frågan handlar om hur stor gruppen ska vara. En liten grupp kräver mindre resurser och har lättare att röra sig. Å andra sidan är den mer sårbar för förluster och fler människor leder till mer kunskap och fler perspektiv. Det finns stora fördelar i att ha en heterogen grupp, eftersom de grupperna fattar bäst beslut. I ett långt perspektiv bör också gruppen bli större.  Jag utgår från att gruppen kan vara mellan sex och åtta personer. Och att det är en grupp som ska fungera både i akuta läget och lite längre fram när zombierna kanske inte är det farligaste hotet.

Nu utgår jag såklart mycket från yrken som folk kan jobba med, alla har ju kunskaper som kan vara viktiga. Och en del människor har kanske större kunskaper om ett område som de inte jobbar med än med det de sysslar med större delen av dagen. Den typen av kunskaper som kan vara bra att ha/skaffa sig på hobbynivå är ämne för ett senare inlägg. Men här kommer alltså en lista på jobb som är bäst. En del ska också kunna komplettera varandra för att gruppen ska vara mindre sårbar.

  • Någon från blåljusarbete (brandman, polis etc) – Bra att fatta snabba beslut och hålla huvudet kallt i krisiga situationer. Även vana med att hantera jobbiga situationer. Oftast hyfsat vältränade.
  • Ambulanssjuksköterska – Också van med att krisiga situationer och människor i kris och panik. Dessutom bra på att snabbt försöka ställa diagnos, att hantera akuta skador och hålla huvudet kallt.
  • Veterinär – Jag blev såld på den här kommentaren från Zombieöverlevnads facebooksida.Vana att improvisera under undermåliga förhållanden, vare sig det gäller ett kirurgiskt ingrepp eller snabbt bygga om för att hålla stora djur inne (eller zombies ute), förstås helt utan att bli stressade eller behöva äta/sova. Goda kunskaper om alla möjliga infektionssjukdomar och epidemiologi, kan även allt om livsmedelssäkerhet. Dessutom ofta mycket empatiska och måna om alla i omgivningen, men samtidigt handlingskraftiga och tvekar inte för aktiv dödshjälp om så krävs.” Dessutom har de vana att hantera bett och är inte beroende av lika avancerad utrustning som läkare. Läkare är bra, men är ofta för specialiserade och behöver avancerade verktyg och analysredskap. 
  •  Självhushållande bonde – För att bygga framtidens samhälle krävs kunskaper om jorden och hur vi brukar den. Dessutom tenderar såna att vara praktiska och ha lätt att lösa oväntade problem som uppstår. Det moderna jordbruket är så mekaniserat och storskaligt att det knappast är jämförbart med ett litet jordbruk utan maskiner som uppstår efter zombierna tagit över.
  • Biolog med fälterfarenhet – Någon som är duktig på botanik och mer teoretiskt vet hur saker och ting funkar i naturen och kan uteliv. Kan vara bra för veterinären och ambulanssjuksköterskan att bolla med.
  • Fastighetsskötare/elektriker – Praktiska och kan lösa alla möjliga typer av problem. Att skapa elektricitet är kanske inte nödvändigt men det underlättar.
  • Psykolog – Det är viktigt att ha någon som kan jobba med trauman alla bär på. Det är inte nödvändigtvis en psykolog kan vara kurator eller liknande också, erfarenheten av att jobba med jobbiga upplevelser är det viktiga.
  • Militär – Duktig på överlevnadskunskaper och på pangpang när de behövs. Även bra på krishantering och stressiga situationer.
  • Zombieöverlevnadsexpert – Som sett alla filmer och kan undvika de vanligaste misstagen.

Bubblare:

Är tatuerare/tandslipare/lädergarvare för ett bra utseende efter apokalypsen.

Bibliotekarie för att se till att informationen sprids till nästa generationer.

Hårdrockare – bra människor som är lätta att ha att göra med och goda kunskaper om zombier.

Byggnadsarbetare/arkitekt – bygga barrikader eller skydd

Kommunikatör/Art Director – för att göra det enkelt om någon bör offras.

 

Vad tycker du saknas?

stadsvy_NY copy

 

 

 

 

Boktipset: Zombiefeber

Zombiefeber-225x300Kristina Ohlsson tillhör Sveriges deckarelit och har nu gett sig på att skriva en ungdomsbok om zombier. Det känns som ett tecken i tiden. Zombien äter sig in i alla typer av populärkultur.

I Eldsala är det en ovanligt varm och getingrik sommar. Efter ett tag börjar folk bli sjuka i en oförklarlig feber och människor blir attackerade. Vår huvudperson Herbert är i 12årsåldern och bor med sin farfar i ett stort hus. När en mystisk främling kommer till pensionatet som farfarn driver, börjar Herbert och hans kompis Sally försöka klura ut vad det egentligen är som händer. Det visar sig att främlingens ankomst har samband med vad som händer i Eldsala.

I en bihistoria vill socialen ta Herbert från sin allt sjukare farfar. De två parallellhistorierna fungerar väldigt bra tillsammans och de ger lite mer djup åt själva karaktärerna. Huvudstoryn kommer också fram bättre av att det finns något annat berättelsen kan vila på.

Boken riktar sig till ungdomar strax innan tonåren. Det är korta kapitel, stor och luftig text och ett enkelt språk. Det var något med den som gjorde att jag inte helt fastnade även om jag tycker den är bra i stora drag. Kanske var det lite för förutsägbart och enkelt, jag är inte helt säker, men det var något som gjorde att jag inte gillade den på samma sätt som några av de andra nya ungdomsböckerna om zombier som kommit de senaste åren. Men det kan lika gärna vara jag som är ovan med genren.

Zombiefeber är den första i en triologi, men det verkar som att det kommer att handla om andra (overkliga) monster.

Dylan Dog: De levande döda

21468_IP DD013 Dylan dog_A60235 bor rippNu i dagarna kommer Dylan Dog boken ”De levande döda” ut på svenska. Jag har skrivit efterordet och det handlar väl lite kort om zombiens historia med fokus på 80-talet när albumet kom ut för första gången. Kolla in serien och köp här. Den är väldigt bra.

År 1986 när De levande döda kom ut var zombiegenren på en av sina första toppar. Det kom mängder av zombiefilmer och monstret hade börjat äta sig in i mainstream-populärkulturen. Tre år tidigare hade Michael Jacksons inflytelserika musikvideo till hiten Thriller kommit och därmed introducerades zombien för en bredare publik. År 1985 var viktigt för zombiefilmen. Dels släpptes George Romeros Day of the Dead med den första namngivna zombien (Bub), dels kom Return of the Living Dead där hjärnätande för första gången kopplas ihop med zombien.

Men vi tar det från början. Night of the Living Dead av George Romero slog 1968 ned som en bomb i skräckgenren. Den moderna zombien föddes, även om ordet zombie använts i film och pulp-litteratur sedan flera decennier. Zombien kännetecknades nu av att den var smittsam, kannibalistisk och saknade i stort sett tankeförmåga även om de kunde använda enklare verktyg. Den stapplande gången, de utsträckta armarna, det omättliga begäret efter människokött och deras stön blev zombiens viktigaste karakteristika. Zombien som vi känner den idag definierades i stor utsträckning under 80-talet.

Zombiens rötter går dock ännu djupare. De finns i den haitiska religionen/kulturen Voodoo, men då som arbetskraft under en besvärjelse eller förbannelse av en bokor, en häxmästare. En annan föregångare till den moderna zombien är Frankensteins monster. Mary Shelleys klassiker handlar om hur människan ska besegra döden och lura Gud genom att skapa nytt liv. Denna berättelse återfinns även i exempelvis H.P. Lovecrafts novell Herbert West – Reanimator (som också kom som film i mitten av 80-talet). Inom den traditionen platsar även det här Dylan Dog-äventyret, där Xabaras är den geniale men galne vetenskaps-mannen som vill ändra på spelreglerna för mänskligt liv.

Zombierna i De levande döda är styrda men kan även agera autonomt. Den styrda zombien är oftast förknippad med den haitiska traditionen och är ovanlig inom den moderna zombie-genren. Öppningsscenen antyder däremot att om de inte får order från sin mästare så fungerar de som den moderna zombien brukar. Som konsument med ett omättligt begär efter människokött. I samma scen finns dessutom många av zombiegenrens kännetecken; instängdhet och det fruktansvärda i när någon närstående blir zombie. De levande döda heter i original L’alba dei morti viventi (ungefär ”De levande dödas gryning”) vilket kan ses som en anspelning på Dawn of the Dead och Return of the Living Dead, två av de mest inflytelserika och klassiska filmerna inom zombiegenren.

Slutet av 80-talet och hela 90-talet var en ganska dålig period för zombiegenren. I slutet av 80-talet kom mängder av B-filmer med undermålig kvalitet ut men under 90-talet försvann
zombien nästan helt från vita duken. Ett av undantagen är den märkliga Dellamorte Dellamore (även känd som Cemetary Man) från 1994 som faktiskt bygger på Dylan Dog även om
kopplingen inte är tydlig. Det var inte förrän 2003 (då boken The Zombie Survival Guide, filmen 28 dagar senare och serien The Walking Dead kom ut) som genren återigen började blomstra. Idag är zombien inte längre underground. Snarare än att själv utgöra en egen kategori så har den nästlat sig in överallt och finns i allt från barnfilmer och romcoms. Det är ett långt steg från den smutsiga, blodiga genre som kopierades på VHS under 80-talet.