Monthly Archives: september 2016

Om kyla och hypotermi

Som jag hoppas de flesta vet så är grunderna till att överleva zombieapokalypsen inte en Crovel Extreme II utan att ha kunskaper om hur vi tillgodoser kroppens grundbehov. I det här inlägget kommer jag gå in lite mer på vad som händer när vi blir kalla. Grunden är ett kandidatarbete i biologi från Uppsala Universitet som har den fantastiska titeln ”Kalla fakta om hypotermi” skriven av Henrik Toresson, det är väl egentligen en TLDR variant av uppsatsen (som kan läsas här).

Kroppens grundtemperatur ca 37 grader. Det krävs inte så många grader upp eller ned för att tillståndet ska bli allvarligt om modern sjukvård inte finns tillgänglig. 37 grader handlar om kärntemperaturen i bålen kan en egentligen säga. När det blir kallt så kan armar och ben bli betydligt kallare utan att det är livshotande. Kroppen fokuserar på de viktigaste delarna nämligen huvudet och kroppen och stänger delvis av blodcirkulationen till armar och ben.

Kylans effekter

jackAtt vara nedkyld ger flera negativa effekter på kroppen. Mentalt så blir vi långsammare för att blodet blir mer trögflytande och försämrar hjärnans kapacitet. För människor som är ovana vid köld blir vi lätt distraherade av kylan och får svårt att fokusera på andra saker. Vidare försämras minnet och vår reaktionstid ökar.

Kroppsligt så försämras finmotoriken och fingerfärdigheten, vilket kan vara förödande eftersom det är viktigt för att göra upp eld för att förbättra situationen. När vi tappar känseln i till exempel fingrarna riskerar vi köldskador då vi inte känner när det blir riktigt illa. Då är det viktigt att hålla koll på hur huden ser ut, blir det vita fläckar är det fara och färde. Musklerna försvagas och blir långsammare, vi blir alltså klumpigare och det blir inte bättre av att balansen blir sämre vilket gör att vi lättare skadar oss.

Så här påverkas du:

37 grader – allt är som vanligt

36 grader – händer och fötter känns kalla. Kognitiva förmågor minskar. Enstaka huttringar.

35 grader – Muskelfunktionerna börjar avta. Huttring blir vanligt.

34 grader – Muskler är så stela att det är svårt att sträcka ut armar och ben. Fingerfärdighet kraftigt försämrad. Kraftiga huttringar och skakningar. Personen är omtöcknad och apati och hallucinationer kan uppstå. Personen har svårt att ta hand om sig själv.

32 grader – Andningsfrekvens och hjärtfrekvens minskar. Huttringarna minskar. Risk för medvetslöshet.

30 grader – medvetslöshet

26 grader  – reagerar inte på något stimuli, inte ens smärta.

Lägre än 26 koma och död (för de allra flesta, det enstaka fall där människor haft så låg kroppstemperatur som 14 grader).

När en person bli räddad in i värme är det vanliga att temperaturen i kroppen sjunker ytterligare någon grad. Det kallas afterdrop och anledningen är inte riktigt klarlagd men det finns teorier kring att yttertemperaturen i kroppen eller i armar och benen är lägre och kommer in  i kroppen när omgivningen blir varmare eller att blodcirkulationen ökar så att kallt blod från extremiteterna går in i kroppskärnan.

Faktorer som påverkar hastigheten på nedkylningen:

  • kroppsmassa – det är bra ju mer fett en har på kroppen eftersom det isolerar mot kylan
  • muskelmassa – muskler isolerar också så länge de är avslappnade. När de spänns så kommer blodet ut i musklerna och blir nedkylt. Uthålliga muskler är dock bra för det gör att en kan huttra länge utan att bli utmattad.
  • kön – skillnaderna mellan könen handlar om att kvinnor generellt har mer underhudsfett än män, dock har de generellt mindre massa vilket gör att de snabbare blir nedkylda än män. En annan faktor som påverkar kvinnor är var i menscykeln de befinner sig då kroppstemperaturen kan skilja 0,7 grader.
  • ålder – nyfödda är extra köldkänsliga då de ej kan huttra (de har dock större halt av brunt fett än vuxna vilket omvandlas till värme vid kyla). Äldre påverkas mer eftersom de ofta har mindre underhudsfett.
  • acklimatisering – vi kan vänja oss vid kyla så att värmeproduktionen ökar utan huttring, dessutom så upplever vi inte kylan lika intensivt om vi vistats mycket där det är kallt.

Att hamna i kallt vatten

Om någon hamnar i kall vatten uppstår ett annat problem – köldchock. Det innebär ofta att vi inte kan tänka klart och att vi börjar hyperventilera. Det är viktigt att försöka ta kontroll över andningen i sådana situationer, men det är såklart lättare sagt än gjort. Pulsen stiger och blodtrycket ökar vilket i sig kan leda till döden. Hyperventileringen gör att många drar ned vatten i lungorna och drunknar eftersom det är näst intill omöjligt att hålla andan om de hamnar under vatten bara för en kort tid. Köldchocken påverkas inte alls av hur vältränad du är även om pulshöjningen blir mindre problematiskt om du har bra kondition.

När du hamnar i kallt vatten är det också viktigt att tänka på att rörelse kan vara bra.Utan flythjälpmedel sjunker du snart på grund av muskelstelhet. Ta därför omgående tag i något som flyter. Håll armarna så stilla som möjligt så att kallt blod från dessa inte går in i kroppskärnan. Benen som är tjockare bör däremot trampa vatten för att öka värmeproduktionen. Kan du ligga i fosterställning är det bra. Värmeförlusten från armarna avgör hur långt du kan simma, ju mer underhudsfett du har där, desto längre kan du simma. Kläder är bra att ha kvar eftersom de håller kvar värmen.

Det är osannolikt att en människa med normala nivåer av underhudsfett ska drabbas av hypotermi i engradigt vatten de första 20 minuterna. Döden genom hypotermi inträder ca en timme i vatten som ligger strax över noll (men som tidigare nämnt finns det andra faktorer som gör att det kan gå mycket fortare). Huttringar och muskelstelhet gör att människor har svårt att simma och röra sig i så kallt vatten. I temperaturer mellan 10 och 14 grader kan den genomsnittliga personen simma 800-1500 meter innan muskelstelheten leder till drunkning.

Att hantera skador av köld och nedkylning

Lokala köldskador syns som vita fläckar. Försök värma upp det hud mot hud, långsam uppvärmning är bäst. Har du kommit in i lä där det är torrt kan du till exempel värma en hand i armhålan eller hålla en varmhand mot en frusen kind (varm hand mot frusen kind skulle för övrigt vara ett bra namn på en dansbandslåt). Massera eller gnugga inte eftersom det kan förvärra skadan. När du värmer en lokal köldskada kan det göra ont och se rött ut, fortsätt dock tills normal färg och känsel uppstått.

Torrt är bra och rörelse är bra när du har möjlighet till det. Personer som har drabbats av hypotermi ska värmas långsamt eftersom snabb uppvärmning kan öka cirkulationen för kraftigt så att risken att dö av afterdrop ökar. Tänk på att få personen ska få komma i skydd från vind och väta. Det rekommenderas att ge nedkylda personer varm och söt dryck (OBS inte alkohol som gör att blodkärlen vidgas och mer värme försvinner från särskilt armarna).

Människor som är nedkylda och medvetslösa kan verka döda men fortfarande gå att rädda så ge inte upp. Larma alltid om möjligt.

Vårdguiden 1177 har såklart bra råd och mer info

Boktipset: Överlevnadsguiden – 300 sätt att klara allt från eld till att överleva en krokodilattack

9789171262912_200x_overlevnadsguiden-300-satt-att-klara-allt-fran-att-gora-upp-eld-till-att-overleva-en-krokodilattackÖverlevnadsguiden – 300 sätt att klara allt från att göra upp eld till att överleva en krokodilattack av den amerikanske överlevnadsgurun Rich Johnson bearbetad till svenska förhållanden av äventyraren Ola Skinnarmo kom ut tidigare i år (den amerikanska förlagan kom 2012). Som den något långa undertiteln antyder får du lära dig alla möjliga och omöjliga märkliga överlevnadstricks. Boken är uppdelad i tre delar: Vildmarken, staden och katastrofen.

Punkterna är korta och de absolut flesta skulle kräva en hel del träning för att kunna fungera i en riktig överlevnadssituation. Ibland så skulle den ju funka att bara ha i bokhyllan men ganska ofta är det förhållningssätt eller kunskaper som en behöver ha i huvudet hela tiden.

Vill du till exempel lära dig:

  1. Hur en gör för att överleva is-, svart- eller brunbjörnsattack och de olika skillnaderna mellan dem.
  2. Tillverka en bola
  3. Undvika att bli uppäten av en alligator
  4. Agera i en VMA situation
  5. Ät överkörda djur
  6. Resa smart
  7. Undvika tårgas
  8. Brandsäkra huset
  9. Få upp din kokosnöt
  10. Kissknep (nu blev du nyfiken va?)

Ja ni fattar själva. Det är väldigt högt och lågt. En del saker förstår jag inte varför det är med, det känns mer som James Bond-fantasier än något som någon kan ha användning av medan andra punkter är relevanta som de mentala bitarna eller hur en undviker att gå vilse. Det är lite rolig och spännande läsning och rätt trevligt att plocka upp boken då och då och läsa några punkter och fundera kring. Men så kommer delar som den på bilden nedan. Det här är bara något som skrämmer upp folk och är extremt skadligt för samhället i stort och vore katastrofalt om människor faktiskt skulle bete sig som om de led av paranoia. Det är sånt här som verkligen är det dummaste med delar av prepperrörelsen.

img_3305

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men den största bristen är såklart att zombier inte nämns.

Bokus

Adlibris

PS här är kortsvaren på de tio punkterna som nämndes tidigare

  1. Isbjörn – var beväpnad annars är det kört. Svartbjörn – spring inte, gör dig stor och slåss. Brunbjörn- gå långsamt bakåt och spela död om du blir attackerad.
  2. Skaffa tre tunga bollar och bind ihop.
  3. Attackera ögon och nos och hoppas på det bästa.
  4. Håll dig informerad och undvik farliga ställen.
  5. Ät inget som verkar vara dåligt.
  6. Resa smart – håll koll på om det finns farliga ställen eller potentiella problem i områden i förväg.
  7. Ta dig bort från området och tvätta ögonen med mjölk. Andas i korta stötar. 
  8. Håll koll på att elektroniska prylar inte strular, håll koll om du har gasspis och annars glöm inget på spisen.
  9. Inte med hammare och spik, inte med nitroglycerin utan… ja vi får inte veta det, men vi får veta att vi kan dricka mjölken, äta köttet och använda skalet till skål, att göra rep från eller som BH.
  10. Göra rent saker, markera revir [sic] och kyla ned genom att kissa på en trasa och ha kyla dig med när det är varmt.

Filmtipset: Pandemic

Pandemic (2016) är en film byggd som ett First Person Shooter TV spel. Vi får följa dr Lauren Chase i hennes uppdrag att hämta ett team som tidigare skickats ut i zombieland.

pandemic-560x295En fruktansvärd smitta som vi inte får reda på så mycket om har ödelagt större delen av USA. I en militär anläggning skickas det ut expeditioner för att hämta mat, resurser och överlevande. Dr Chase får sällskap av en gunner (med vapnen), en wheeler (som kör bussen) och en navigator (som har en GPS) i sitt första uppdrag. Samtidigt letar hon efter sin familj som hon förlorat kontakten med. Tyvärr är karaktärerna ganska platta, den enda som sticker ut är Wheeler (som spelas av Alfie Allen känd från Game of Thrones).

Jag gillar att de smittade går igenom fem stadier där det första stadiet är möjligt att bota och i det femte stadiet är de fullfjädrade blodtörstiga zombier (även om Z-ordet aldrig används i filmen).  Det är ett bra drag som borde användas mer eftersom det kan förlänga spänningsmomentet. De smittade behåller i stort sin intelligens och använder både redskap och vapen i viss utsträckning.

I Los Angeles är det laglöst i centrum men det finns ganska få smittade i femte stadiet. Däremot är det i princip laglöst land där de människor som lever på gatorna gör vad de kan för att överleva, vilket ganska ofta verkar vara att plundra och bränna saker.

Den här filmen tilltalar kanske dem som spelar mycket FPS spel. Eller som de sägs i filmen ”Try to think of it as a game. It helps”. Det är en helt ok film trots en del brister, särskilt de sista 20 minuterna tycker jag blev spännande och gripande.

Trailer:

Boktipset: Flickan med gåvorna

Flickan med gåvorna (The girl with all the gifts 2014) som i dagarna kommit ut på svenska är en av de absolut bästa zombieromaner jag läst. Den känns fräsch och nyskapande och karaktärerna är trovärdiga och värda att faktiskt bry sig om.

9789170378836_200x_flickan-med-gavornaFör 20 år sedan så drabbades världen av en fruktansvärd smitta. De absolut flesta blev zombier, eller Hungriga som de kallas. Några få befästa zoner försöker hålla dem borta, och några människor – vildar – väljer att leva utanför murarna på dessa områden. I ett område som är en forskningsstation finns det barn som är smittade men har kvar sin förmåga att tänka och resonera. En grupp forskare understödda av militärer gör sociala experiment med barnen och dödar dem senare för att dissektion. Ett av barnen, Melanie, är bokens egentliga huvudperson och uppvisar en ovanlig intelligens.

När basen attackeras av hungriga och vildar så flyr Sergant Parks, en lärare, en forskare, en menig och Melanie mot Beacon som är det störst området som inte övertagits.

Flickan med gåvorna målar upp ett postapokalyptiskt samhälle där allt gått åt skogen. Det blir inte den romantiserande bilden av livet efter kollapsen som ibland visas upp. Det är grymt och oglamoröst med en genomgående tragik över allt som försvunnit.

Smittan är orsakad av en svamp Ophiocordyceps unilateralis som faktiskt finns på riktigt (kolla in det här youtubeklippet) och är känd från TV spelet The Last of Us. Det är en svamp som idag bara använder insekter (framförallt myror som visas i klippet ovan) som värdar men har i boken muterat till att också angripa människor.

Filmen kommer också att gå upp på bio den 7:e oktober i år vilket blir spännande. M. R. Carey skrev filmmanuset i princip parallellt med bokmanuset vilket är ett spännande grepp och tyder på att även de som läst boken kan få överraskningar. Hoppas på det även om det finns många scener i boken som jag gärna skulle se på film också.

Om jag ska jämföra Flickan med gåvorna med någon annan bok i samma genre så är det klassikern I Am Legend (1954) som jag spontant börjar tänka på. Den placerar sig i den postapokalyptiska zombieberättelsen, men känns relevant och nyskapande ändå. Läs den!

Bokus

Adlibris