Survival Instinct

Jag borde kanske inte ge mig in på det här, men jag har spelat The Walking Dead: Survival Instinct (med Thor som bloggar på  Nintendolivet) och tänkte försöka mig på att recensera det. Jag spelar aldrig data/TV-spel annars men tänkte att jag ville se vad det hade att erbjuda. Spelet utgår alltså från allas favoritredneck  Daryl Dixon.

Survival Instinct är ett First Person Shooter spel, dvs man ser ett verktyg i handen och sen ska det föreställa att man ser med Daryls ögon. Det funkar så där tycker jag, men det är väl en vanesak mest antar jag. Spelet utspelar sig precis när zombiekatastrofen inträffar och Daryl ska försöka hitta sin bror Merle och sen antar jag att det gäller att komma till när man träffar Daryl första gången i TV-serien. Vi hann inte dit riktigt dock.

Grafiken är ganska dålig och zombierna är rätt fula och faller på exakt samma sätt när man dödat dem. Det finns också inte så många olika zombies så man börjar känna igen de olika efter ett tag. Vad som är bra är däremot de uppdrag man får och hur de kan lösas på lite olika sätt. Oftast funkade det bättre att smyga och springa än att ha ihjäl zombierna, och ibland upptäckte vi att det gick att klättra över hinder istället för att springa runt. Känslan var att det fanns olika möjligheter att lösa problemen och det var uppfriskande. Samma med att man kunde välja att stanna till på olika ställen och leta användbara prylar, och hitta överlevare som kunde hänga med.

Det hade varit kul om de andra överlevarna varit mer behjälpliga för ens egna uppdrag. Nu kunde de skickas iväg för att leta vapen, bensin eller mat. Det hade kunnat ge en bättre dynamik i spelet och kanske fått det att bli lite mer levande.

Spelet har fått ganska genomgående dåliga recensioner. Jag vet inte vad jag ska tycka. Det var rätt underhållande och ibland blev man rädd när någon dök upp bakom en, ibland kunde jag känna mig instängd när man var fast i ett hörn och det vällde fram zombies som ville slita en i stycken. Mellan varje gång man dog och fick börja om var spelet tvunget att ladda ett tag  för att komma igång igen, det var frustrerande.

Trailer för Survival

Annons

Bokrecension: Doktor Joseph av Andreas Roman

Doktor Joseph av Andreas Roman är en bok om den klassiska voodoon. Det handlar inte om blodtörstiga zombier, eller i alla fall väldigt lite om dem, utan om den haitiska traditionens magi och religion.

Bokens huvudperson, Joseph, lever ett stillsamt villaliv med sin fru och två barn. När han en dag får sparken från sitt jobb på Försäkringskassan sätter en kedja av händelser igång, som får stora konsekvenser för honom och hans omgivning. Joseph har en del hemligheter som skapar problem i hans liv. Händelser och personer från hans gamla liv som voodoopräst på Haiti dyker upp och slår sönder allt han försökt bygga upp i Sverige.
I Doktor Joseph är voodoon en stor del av vad som händer i Sverige. Det är en kraft som finns överallt, men som de flesta inte har en aning om existerar. Magi och andar finns med i stort och smått men i största hemlighet. Små butiker och restauranger säljer det som behövs till ritualer och besvärjelser, bara man kan de rätta frågorna och har de rätta kontakterna. Det är som en värld i världen som beskrivs på ett klassiskt men ändå spännande sätt.

Något jag verkligen fastnade för i boken var beskrivningen av Josephs rossliga relation med frun Bea. De slitningar och problem som uppstår och dynamiken mellan två människor som har älskat varandra (och kanske fortfarande gör) men ändå inte lyckas enas. Dialogen haltar lite ibland, särskilt den med barnen. Ibland får jag känslan av att den är skriven som en serietidning. Dialogen är ibland upplagd ungefär på samma sätt som när Spindelmannen säger skojiga kommentarer medan han slåss på liv och död med en hemsk fiende. Det förtar lite av tätheten som annars finns i Doktor Joseph. Jag skulle vilja ha läst en lite mörkare bok med mindre humor, där sidospår om krögare får mindre plats till förmån för att utveckla den fina relationshistoria Doktor Joseph kunde ha blivit.

Men boken är trots allt mörk och rätt kuslig bitvis. Miljöbeskrivningarna är ibland filmiska, vissa kapitel är helt fängslande och actionfyllda, andra berättar om Voodoons kraft och makt över samhället eller om huvudpersonernas bakgrunder. Blandningen funkar väldigt bra, den ger djup där det behövs och lugnar ned de mest actionbetonad delarna av boken.
Doktor Joseph är första delen i en serie med namnet Stockholm Vodou. Förhoppningsvis får vi fortsätta följa samma människor i kommande delar eftersom boken lämnar läsaren med flera lösa trådar.

Adlibris, bokus

In The Flesh

Nu har äntligen första delen av In The Flesh haft premiär. Serien utspelar sig fyra år efter The Rising alltså när de döda vaknat. Myndigheterna har hittat på en medicin som gör att de tidigare hjärnätande blodtörstiga bestarna blir som de var innan de dött. Tillståndet kallas Partially Deceased Syndrome (PDS) och de drabbade får gå i terapi för att inte ha skuldkänslor för det de gjorde när de var obehandlade.

Samhällets svar på Partially Deceased Sufferers  är ganska varierat. Vi kommer in i serien när huvudpersonen Kieren Walker ska få komma hem till sin familj i samhället Roarton på engelska landsbygden. I Roarton är Human Volunteer Force (HVF) en stark kraft i samhället. De bekämpade The Rotters när de vaknade och myndigheterna inte kom till undsättning. Det är som en gerillarörelse och är betraktade som hjältar i byn. HVF är såklart mot att The Rotters kommer tillbaka till samhället. När de som lider av PDS kommer återvänder till sina gamla hem sker det i hemlighet för att inte HVF ska få reda på något. Det går såklart att dra en massa paralleller mellan olika typer av paria i samhället och de som lider av PDS.

Det kanske låter lite tramsigt, förlåt i så fall, för det är så sjukt lovande. BBC3 fortsätter de brittiska traditionen av riktigt jävla bra zombiehistorier i bra miljöer. Det är snyggt, oglamouröst och väldigt jordnära och trovärdigt i sin enkelhet. Storyn har verkligen potential. Det finns flera trådar som det bara hintas om i första avsnittet som blir spännande att följa. Det handlar om skuld, fördomar, inskränkthet och en del hjärnätning och är kryddat med lite brittisk myshumor. Se!

 

(Och lyssna till en av Entombeds (passande just här) bästa låtar med samma namn:)

Kort om krisberedskap

Det finns preppers och så finns det preppers. Jag tycker att det finns en sund inställning i att förbereda sig på att saker i ens omgivning kommer att förändras, och att samhället är mer sårbart nu än på länge.  Det finns däremot en dum inställning till att göra att hela ens liv bara kretsar kring det som man ser hos en del preppers idag (kanske mer i USA än i Sverige dock). Eftersom vi inte satsar på en större lokal produktion och stadsodlingar i någon större utsträckning är vi beroende av att alla transporter funkar. Om något skulle gå fel skulle hyllorna i butikerna snabbt bli tomma och vi får äta vetemjöl och olja istället för någon härlig konservmat värmd på ljus eller fältkök.

I dagens samhälle blir vi fostrade in i att allt kommer fortsätta rulla på i samma takt som förut. Trots ökande kunskap om vad klimatförändringarna leder till, att peak oil och peak fosfor (och några andra peakar) står inför dörren så förväntar vi oss att allt rullar på. Det är dumt. Men kollapsen kommer inte med en meteorit, den kommer som korta notiser i våra dagstidningar eller artiklar om någon som råkat ut för något. Att koppla ihop händelserna med varandra och att se att vårt levnadssätt är orsaken görs sällan på riktigt. Vi vill inte se. Det är som en kollektiv förträngningsprocess som är nödvändigt för att samhällshjulen ska snurra.

Ett visst mått av krisberedskap är sunt (en del menar till och med att pessimism kan leda till ett längre och hälsosammare liv). Ha lite extra vatten hemma, ha mat som är lättillagad längst in i skåpet och förnya det förrådet då och då. Lite extra alkogel och en extra hink med lock om vattnet är borta i flera dagar. Civilförsvarsförbundet rekommenderar att du ska kunna klara dig tre dagar utan hjälp. Hur många i städerna har egentligen saker så de klarar sig utan el i tre dagar hemma? Kan du det? I dagens SvD var det en artikel om en ”vanlig” familj som tänkt lite extra. Gör det du med.

De fem viktigaste sakerna för att överleva zombiekatastrofen

Jag blev uppmanad att skriva de fem viktigaste sakerna att ha med för att överleva zombiekatastrofen av Litteralund. De har festival och den 19 april är det zombietema som Apart Förlag är med och styr en del med. Efter lite eftertanke blev det följande lista (utan inbördes ordning):

1. Kofot – Det överlägset bästa zombieslayervapnet. Det kräver inte underhåll, ammon tar aldrig slut och det har en massa andra användningsområden.

2. Handbok i gruppdynamik/konflikthantering – Folk kommer vara stressade och göra dumma saker om man inte jobbar med gruppen.

3. Vattenbehållare – Utan vatten går det fort utför. Mat kan man klara sig ganska länge utan även om tankeförmåga och sånt försämras ganska fort utan kaloriintag. Kanske något som är i plast och som inte tar alltför stor plats.

4. Kniv – Gärna av modell Rambo eller liknande så du får flera funktioner i ett, men viktigast är att den är hållbar och tål strapatser. Jätteviktigt om man ska klara sig i naturen.

5. Bra vandringsskor – Är det något du behöver göra mycket så är det att röra dig, springa, vandra etc. Med dåliga skor blir du snabbt ett enkelt byte.

Håller du med om listan?

Temadag om zombies i Upplands Väsby 6/4

ABF Norra Stor Stockholm fortsätter leverera. Den 6/4 blir det en temadag i Upplands Väsby om zombier. Jag ska försöka komma på det bästa att säga angående överlevnad i zombiekatastrofen. Kanske ett upplägg i stil med Zombielands överlevnadsregler? Jonny Berg snacka om zombien i litteraturen och en del om zombiens historia och sen blir det det sminkning och en zombiewalk för dom som vill det.

Ett år med Nej Tack Zombies

Idag firar den här bloggen ett år. Det är kul att ha en blogg även om det ofta är fyllt av egna krav på produktivitet och prestation.

En sak som jag är glad över är de 81 personerna som hittat bloggen genom att googla ”Kofot”. I övrigt så är ”zon 261” i olika varianter och ”The Walking Dead s3” de populäraste söktermerna.

Vad vill du ha mer av under nästa år? Alltså vad ska jag skriva mer om? Överlevnad? Film/boktips? Bajsnödiga tolkningar av zombien som monster eller kanske kofötter?

Swedish Zomcast 5 – The Walking Dead

Nyss gjorde vi klart det femte avsnittet i Swedish Zomcast. Podden gästas av Hans-Åke Lilja från The Walking Dead News och Johan Kimrin från Apart förlag. Vi fokuserade en hel del på frågor som vi fick in på mail i förväg och valde bort både boktips och överlevnadstips för att få mer tid för gästerna.

In the flesh trailer

Jag har tidigare skrivit om BBC 3s In the Flesh. Nu finns en ny trailer ute inför premiären den 17 mars. Jag tycker det verkar riktigt lovande. Det stärker också min spaning om att vi allt oftare ska identifiera oss med zombien. Från att ha varit objekt blir zombien subjekt.

GLÖM INTE ATT MAILA IN FRÅGOR OM WALKING DEAD INFÖR NÄSTA ZOMCAST SOM GÄSTAS AV JOHAN KIMRIN OCH HANS-ÅKE LILJA! Maila till swedishzomcast@gmail.com senast torsdag.

Bug in eller bug out?

En av de stora frågorna som brukar komma upp när man diskuterar att överleva zombiekatastrofen är huruvid man ska stanna kvar i staden/där man bor (Bug-in) eller sticka ut på landsbygden (Bug-out). Innan vi tar i den ganska stora frågan måste vi fråga oss:

Är det snabba eller långsamma zombies?

Är det zombies som har kvar mänskliga kroppar eller överlever de hur länge som helst utan mat/vatten/vila?

Bor du säkert eller kan ta dig till ett säkert ställe snabbt?

Är du bra på och van med att röra dig i skog och mark/till sjöss och har du ett planerat mål dit du vill?

Är svaret snabba, virusbärande zombies utan övermänskliga egenskaper (som i 28 dagar senare) tror jag det bästa är att stanna hemma, särskilt om du är lite förberedd på t ex längre elavbrott eller liknande. Tänk på att längre strömavbrott inte är så jävla ovanligt i svenska storstäder så ha en eller två extra PET flaskor med vatten i frysboxen. Mat har man i regel hemma så man klarar sig ett bra tag, även om det kanske är tråkigt att för fjärde dagen i rad äta frityrolja med vetemjöl och socker. Vätska och värme är de två absolut viktigaste punkterna för att klara sig en längre tid i sin lägenhet och värme är inte något problem under större delen av året. Dörrens kvalitet spelar ju såklart roll men det blir vanligare och vanligare med lite tyngre säkerhetsdörrar som står emot rätt mycket. Men har du en 20L dunk med vatten hemma och har någorlunda framförhållning med matlagret (tänk storhandling) så bör du stanna inne och täcka för dörrar och fönster.

När du märker att det blir strömavbrott är tipset att tappa upp vatten i badkar eller i flaskor och burkar för säkerhets skull.

zombiesäkert hus

De snabba zombierna vill du inte möta. Om du ska lämna ditt hem av en eller annan anledning och har horder av rabiessmittade springande runtomkring dig bör du ha en jävligt bra plan. Och du bör ha gjort den planen medan du inte är utsvulten, trött, frusen eller uttorkad eftersom alla dessa faktorer påverkar ditt logiska tänkande och din möjlighet att se nyktert på din situation.

Att lämna staden bör också göras utifrån en grundplan, med en reservplan i bakhuvudet. Att tänka sig att bil är ett hjälpmedel är ett felsteg. Cykel, till fots eller kanske elmoppe är det rimligaste. Bilen är beroende av framkomliga vägar och bensin. Framkomliga vägar är det ont om när alla redan försökt lämna staden och det är svårt att slanga bensin ur moderna bilar. Men här är det nog improvisation och förmågan att fatta snabba beslut i stressade situationer utifrån tillgänglig fakta det viktigaste.

Det är viktigt att ha ett mål. Planlöst irrande är förödande för moralen. Målet får dock inte vara ristat i sten, utan måste kunna förändras och anpassas efter förutsättningarna.

Bra slutmål.

Utgå från dina förutsättningar, kan du segla eller har ordentlig sjövana är vattnet ett väldigt bra alternativ. Om inte är det ovärt i annat än kortare transportsträckor. Är du van att röra dig i skog och mark är det ett bättre alternativ. Skogen är ett åretruntskafferi om du har rätt kunskaper.

Min poäng är egentligen att frågan om Bug-out eller Bug-in är beroende av kontexten. Av vilka zombier eller vilken katastrof det handlar om. Kunskapen om överlevnadsstrategier och förmågan att fatta beslut är viktigare än att ha flashiga vapen och avancerade verktyg.