Monthly Archives: februari 2015

Om katastrofberedskap – det du faktiskt behöver.

Sista januari kunde vi läsa rubriken ”Var tredje tror på svensk katastrof”. Enligt en Sifo-undersökning tror drygt 30% att det mycket eller ganska sannolikt att ”större katastrof som innebär att all infrastruktur slutar fungera, inträffar i Sverige under din livstid”. Däremot anser sig bara drygt 20% vara redo för en liknande katastrof. En skrämmande bild av hur människor väljer att stoppa huvudet i sanden hellre än att göra något åt sin situation. Det finns såklart en parallell till vår syn på klimatet. Vi flyger mer, äter mer kött och åker mer bil d v s gör allt för att försämra situationen apoksamtidigt som oron för problemen ökar. Skillnaden är att det trots allt är ganska enkelt att göra sig mer förberedd på en katastrof. För att förbereda sig på en klimatkrasch krävs en större omställning (även om vardagsförberedelser också är viktigt).

Så i dagarna kom en ny rapport om bristerna i beredskapen hos svenska folket. Denna gång gjord av Nationellt centrum för krishanteringsstudier vid Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. MSB konstaterar att de flesta inte skulle klara mer än en dag och att de behöver göra mer informationsinsatser. Tyvärr finns det dåligt stöd för att just informationsinsatser leder till ökad handling och medvetenhet. Det handlar om människors förhållningssätt till risker och hur en ser på vad som faktiskt kan hända.

I lagtexter är det ganska oklart vad vi egentligen ska klara av som privatpersoner. Det talas ofta om att vi ska kunna klara oss tre dagar utan ström och matleveranser men det finns inte reglerat mer än att det upprepas av en del organisationer och preppers. Det offentliga förväntar sig att de enskilda tar ansvar men inte exakt hur, en tumregel verkar vara ju mindre kris desto mer ska vi kunna lösa själva utan inblandning. Försäkringar är till exempel bra att ha vid sådana tillfällen. Vid större kriser kopplas större del samhället in (här är ett inlägg om hur svensk katastrofberedskap faktiskt är uppbyggd) såväl myndigheter som frivilligorganisationer och privatpersoner.

Så, vad behöver du för att klara dig? Jag tror att det bäst att utgå från våra grundbehov: Sömn, värme, mat, vätska och trygghet. Men exakt vad som är lätt att åtgärda är väldigt olika beror på typ av bostad. Civilförsvarsförbundet har en bra Risk och sårbarhetsanalys (RSA) där du kan se vad du kan göra och vad du har just nu. Det är en bra idé att ha en så kallad krislåda. Din Säkerhet (som är en av MSBs sidor för information till privatpersoner) har en lista. För att skydda dig från zombier behöver du också se till att de inte kan ta sig in i lägenheten eller trapphuset.

Det är också viktigt att veta vilka av kroppens behov som behöver tillfredsställas först. Den första skulle jag säga är trygghet och i tillfällen av kris är handlar trygghet om information. Att få reda på vad som hänt och vad vi rekommenderas göra är essentiellt för att själv kunna fatta rätt beslut. Därför är det bra med dels en radio med vev eller solceller som kan användas för att få in radiosändningar, dels är det bra med någon typ av extra batteri till telefonen så du kan läsa olika källor om det som inträffat samt kontakta familj och vänner som kan tänkas vara i större fara.

Värme är också viktigt. Efter bara någon timme börjar lägenheter bli kalla när elen slutar fungera. Och på ett dygn är det nästan helt utkylt. Ljus och fotogenlampor eller lyktor värmer upp en del, men det krävs så klart ventilation då eld äter syre. Att ha sovsäck eller ordentliga filtar är bra och var gärna så många personer i samma rum som möjligt. Är det riktigt kallt kan det vara bra att göra värmekojor under ett bord eller i en soffa.

Vätska är det tredje behovet som är viktigt att tänka på. Ett par dunkar eller PET flaskor med vatten i är bra att ha för säkerhets skull. Det händer ju dessutom titt som tätt att vattnet stängs bönorav utan att en kommit ihåg att det är.

De allra flesta har mat så det räcker, rent kalorimässigt, för en rätt lång tid – särskilt om vi räknar på lägsta intaget på 500-600 kalorier per dag. Vetemjöl, socker, olja och liknande är relativt kaloritäta produkter som det oftast finns en del av hemma. Det är däremot inte så rolig mat. Med några paket bönor i salsa, några chokladkakor, havregryn eller bovete som bara kan blötläggas blir det trevligare och lättare att mentalt tackla otrevligheter som att zombier krafsar på din dörr 24/7. Lycka till!

Här är en informationsfilm från MSB som heter Om krisen kommer.

 

Annonser

Några tankar om zombier och The Walking Dead säsong 5 (OBS inga spoilers)

I söndags började andra halvan av Säsong 5 av AMCs The Walking Dead. Jag gillar konceptet att dela upp säsongerna eftersom det sista och det första avsnittet i varje del av säsongen brukar vara något extra, så också den här gången. Avsnittet är mer konstnärligt, utan att vara pretto. Mer som att det konstnärliga inslaget skapar en suggestiv stämning. Jag tänker inte spoila alls faktiskt utan mer beskriva några tankar kring zombier som avsnittet väckte.

Jag brukar prata om att det är inneboende i zombiegenren att tittaren/läsaren ska identifiera sig med de överlevande. Genom identifikationen väcks tankar om vilka vi själva är och vad vi skulle kunna göra när det krisar. Det är lätt att tänka sig alla misstag vi inte skulle göra och hur vi skulle träda fram som de människor vi egentligen är, utan alla samhällets destruktiva förväntningar och normer. Att vi innerst inne är starka och är såna som lyckas. Jag började i huvudet dra paralleller till vilka vi ser upp till i dagens samhälle och det slog mig att det finns likheter i vår strävan.Vem är vem?

Jag tänker att chansen att överleva en zombieapokalyps är ungefär samma som att bli en ny Zlatan eller Marta (jag tänkte lägga in någon musikreferens här också men kom på att jag inte vet vem/vilka som är populärast just nu så jag låter bara fotbollsliknelsen stå kvar). Det handlar om tur, genetik och extremt hård träning. De flesta av oss kan inte ens bli avbytare i ett mittenlag i Superettan. Trots det så strävar vi dit, och tycker det är vårt eget fel när vi inte klarar det.

Kopplingen är väl att vi hyllar det lyckade och föraktar det misslyckade. Hyllar styrka och föraktar svaghet. Vi kanske istället skulle se oss som zombierna. Det kanske är enklare att se sig som en av alla andra. En zombie kan inte bli något, den är det den är. Den kollektiva strävan till att nå toppen är en omöjlighet. Det är i exklusiviteten som vi ofta tror det fina ligger i och alla kan inte bli bäst. Att identifiera sig med zombierna är en form av revolt i sig, det är att kritisera samhället som bygger på att hela försöka komma uppåt på andras bekostnad.

Eftersom avsnittet handlar en del om att släppa taget – att kämpa/sluta kämpa och att hoppas, kan vi kanske koppla det hela till våra egna liv. Hur länge håller vi våra krossade drömmar vid liv? Hur länge lever vår dröm och när ger vi upp och inser att vi ändå kommer sluta som alla andra? Det handlar om hopp, och genom hoppet drömmen om det drägliga livet. Och du, det är inte ditt fel om du blir zombie.

 

Upprop: MSB, ta zombiehotet på allvar!

År 2012 listade MSB 27 särskilt allvarliga hot mot Sverige. På listan finns till exempel pandemi, kärnkraftsolycka, störningar i elförsörjningen och rymdskrot. Det har nu gått ett par år och jag vet inte när listan ska uppdateras nästa gång, men med den ökade kunskapen om zombier som finns i samhället borde väl även detta hot finnas med? Även om inte MSB i någon skrift eller offentlig publikation tagit upp zombiehotet.

Krisinformation.se som är en av MSBs utåtriktade hemsidor har emellertid en bloggpost om zombiehotet från den 8:e augusti 2013 där de menar att de är redo för zombieapokalypsen. Länsstyrelsen i Kronoberg har en bra sida som heter HesaFredrik.nu som också tar upp zombieattacker som en tänkbar hotbild.

Även bland medborgarna växer oron för zombier i samhället. Se till exempel den här tråden på Familjeliv, eller att fyra procent av 18-åringarna tror att världen kommer att gå under under deras livstid och zombier hamnade på plats nummer elva av tänkbara orsaker enligt en undersökning från 2013.

Därför uppmanar jag alla oroliga samhällsmedborgare att höja ett varningens finger genom att twittra, instagramma och facebooka med hashtaggen #zombiehotet och tagga MSB. Jag har skickat dem en bok. Kunskapen finns – bollen ligger hos MSB. Agera nu!

image(3)