Månadsarkiv: januari 2014

Vad är egentligen en zombie?

Jag har tidigare skrivit om hur jag definierar en zombie, men inser mer och mer att det är svårt att göra det. De tre kriterierna jag brukar ta upp är:

1. Den är död eller inte kapabel att tänka/resonera

2. Aggressiv och vill äta människor

3. Smittad och smittsam

Med den definitionen så hamnar till exempel filmer som Return of the Living Dead, Warm Bodies, Land of the Dead, Död Snö och boken The Rising utanför zombiegenren. Det vore ju knasigt. Det blir också lite svårare att på ett rimligt sätt skriva zombiens historia om en inte utgår från zombielika monster.

images

Från Re-animator (1985)

Var placerar sig till exempel H P Lovecrafts Herbert West-Reanimator från 1922? Det finns zombieinslag, men det är knappast en zombiehistoria. Samma gäller med mytologiska figurer som fornnordiska Draugen (som är förlaga till zombierna i Död Snö), Ghouler från arabisk folklore eller klassiska gengångare. Hur kan vi förstå den haitiska zombiens inflytande över dagens vildsinta ruttnande kannibaler? Som jag ser det finns det en trädstam med historiska förebilder och förändringar som bildar ett grenverk på zombieträdet.

vampyr

känd zombiesläkting

På det stora hela kanske det är rimligare att prata om monster med zombiekaraktär (som att cider inte heter cider längre utan fruktdryck med ciderkaraktär). Eller iallafall prata om zombiekvaliteten hos olika monster. Genren har växt sig så stor att många monster är väldigt zombielika men kanske har medvetande eller går att träna till att inte vara aggressiva, eller till och med att inte vara smittsamma. För att inte tala om de som är lite smartare och kan använda verktyg och till och med prata. Zombiegenren är svår att definiera men oftast vet en när det är en zombiefilm/bok och när det är något annat.

Den klassiska långsamma dumma zombien tycker jag sällan håller i nyare filmer/böcker. Det känns ibland som att det bara är upprepningar på ett väldigt uttjatat tema. Miljön och inramningen är ibland det enda som gör filmen eller boken intressant. 

Sen behöver du såklart inte gilla alla delar av zombiegenren bara för att du ser att det är delar av samma träd. Jag tycker att det blir mer intressant att prata om släktskap och utveckling än att diskutera om en riktig zombie ska vara snabb eller långsam. Och för att göra det hjälper det att se hur zombien som monster har formats och påverkats av samhällsutveckling och historia.

Annons

Skjutvapen

Jag fick en fråga på min ask.fm om skjutvapen och började tänka lite mer på det. Det är ämne jag inte skrivit om av flera skäl men eftersom jag dagen innan var på en skjutbana och testade att skjuta med lite olika pistoler och revolvrar (såklart ur ett strikt vetenskapligt zombieöverlevnadsperspektiv) kände jag att det var dags.

Det finns ett missförstånd kring hur mycket vapen det faktiskt finns i Sverige. Många tror att vi på grund av våra hårda vapenlagar har få vapen i Sverige. Det stämmer inte. 2007 låg Sverige på tionde plats i världen i flest vapen per capita med 31,6 vapen per 100 invånare (källa: Wikipedia.) Just den undersökningen verkar dock ha fått en del kritik och stämmer inte med siffra att Sverige idag har runt två miljoner registrerade vapen. jaktgev%E4rAndra källor säger att Sverige ligger femma efter USA, Yemen, Finland och Kanada.  Om någon har bättre eller annan statistik får ni gärna tipsa mig. Vapnen som finns registrerade i Sverige finns framförallt på landsbygden. Jämtland och Norrbotten ligger inte helt oväntat i toppen av listan av län med flest vapen. Fyra av fem vapen i Sverige är gevär av olika slag.

En del talar sig varma om armborst eller pilbåge eftersom det är tysta vapen. Det är nog bra i teorin, i praktiken är de svårare att hantera än krutvapen. Väldigt få i dagens Sverige hanterar dessa vapen tillräckligt bra för att återdöda zombier. Dessutom är det nog svårt att hitta nya ammunition när pilar och skäktor skjutits bort. Att göra egna pilar är dömt att misslyckas.

Jag är skeptisk till att skjutvapen skulle vara så fantastiskt att ha efter zombieapokalypsen. Såklart är det bra om en kan hantera skjutvapen, men för folk som har lite eller ingen vana så rekommenderar jag inte att förlita sig på det. Vapen ger lätt en känsla av makt och av falsk trygghet. Det är bättre att hålla sig borta och försöka undvika zombier än att tänka att det är som i Call of Duty och bara meja. Såklart kan det finnas situationer när zombier behöver mejas ned, men då är det viktigt att låta tränade människor göra det. Erfarenheten av skjutbanan var att det under kontrollerade former redan på 13 meter är rätt svårt att träffa rätt. Lägg på stress, nervositet och ett rörligt mål så tror jag det blir väldigt knepigt.

Filmtips: I Walked with a Zombie (1943)

zombie voodoo manI Walked with a Zombie från 1943 är en av de klassiska zombiefilmerna. Vid den tiden så handlade zombier i populärkulturen ofta om svart magi och rädsla för barbariska religioner. Så också denna.

Sjuksköterskan Betsy Connell får jobb på Saint Sebastian i Karibien. Hon ska vara skötare åt Jessica som är frun till plantageägaren Paul Holland. Jessica är ”a mental case” alltså saknar vilja, är passiv och förstår bara direkta order. Betsy blir kär i Paul och vill därför hjälpa honom att få Jesscia frisk igen eftersom det skulle göra honom lycklig.När traditionell medicin inte hjälper går hon till en houngan (en häxdoktor). Mitt i dramat finns också Pauls alkoholiserade halvbror Wesley Rand och deras mamma som påverkats av hur Jessica blivit.

Voodoon kommer in efter ett tag och de scenerna är nog de starkaste i filmen. Scenen när Betsy leder Jessica genom natten är riktigt bra. Suggestiva trummor och danser som framställs som främmande och obekant på ett obehagligt sätt. Delar av filmen är förutsägbara men det finns stora delar som jag faktiskt blev förvånad över. Det är faktiskt en rätt bra story, som många filmer från den här tiden så är det ofta handlingen hoppar fram lite på ett sätt som moderna filmer sällan gör.

Jag tycker det här verkligen var en sevärd film. Och eftersom den bara är en dryg timme lång finns ingen anledning att inte se den. Om inte annat som omväxling till de moderna zombiefilmerna med blod och tarmar.

Allt om nazizombier – gästinlägg av Eva Kingsepp

Jag bad Eva Kingsepp, Sveriges främsta nazizombieforskare, gästskriva om nazizombier. 

Det är uppenbart att många människor hyser en mer eller mindre storslagen passion för zombier. En förmodligen något snävare krets har funnit sin egen specialitet inom genren: nazizombier! Egentligen borde det förstås heta zombienazister, eftersom det snarare är nazister som har blivit zombifierade än zombier med en förkärlek för nationalsocialism, men nu har ändå just nazizombie kommit att bli ett vedertaget begrepp. Som forskare har jag haft förmånen att sedan några år tillbaka fördjupa mig i fenomenet nazizombier inom populärkulturen, framför allt inom filmer och dataspel, men också när jag har fått tips om deras uppdykande på annat håll. När jag nu också har fått äran att gästblogga här tänkte jag först ge en kortfattad introduktion till fenomenet, och sedan ge tips om de fem bästa – eller kanske snarare mest sevärda – nazizombiefilmerna genom åren.222

Själva grundidén bakom nazizombien är att det skall vara ett slags supersoldat som har forskats fram av nazisterna för att vinna andra världskriget, en odöd och därmed i princip oövervinnerlig mördarmaskin. Att det finns en mängd paralleller till verklighetens Nazityskland är uppenbart, i synnerhet då populärkulturens zombie ju ursprungligen är en viljelös slav under sin onde herre, men här finns också associationer till de groteska experiment på levande människor som gjordes av nazistiska läkare på platser som Dachau och Auschwitz. Även om nazizombier har dykt upp på vita duken sedan 1940-talet så var det länge ett ytterst begränsat fenomen, och då till b-filmer. Det är först under de senaste åren som det har uppstått en formlig störtflod av filmer och spel på temat: en fanlista på IMDb.com omfattar 44 nazizombiefilmer, varav 15 är gjorda mellan 2010 och 2015. Somliga av dessa är förvisso kortfilmer och de flesta andra är obskyra b-filmer, även om det också finns en del som har kommit att bli mer kända, som Død Snø (Tommy Wirkola, 2009) och de båda Outpost-filmerna (Steve Barker, 2007, Anthony Woodley, 2012). Både Død Snø och Outpost II: Black Sun har för övrigt uppföljare på gång.

Det har inte heller hela tiden varit just supersoldater som framställts, vilket gör att det egentligen handlar om odöda nazister mer generellt. Så är det t.ex. som antyds av titeln They Saved Hitler’s Brain (David Bradley, 1963) emellanåt Hitler själv som återupplivas och hotar världen med att skapa ett Fjärde Rike. Men i de allra flesta filmerna, liksom i spel som Sniper Elite: Nazi Zombie Army, har konceptet renodlats, och i synnerhet på senare tid kombinerats med en rejäl dos naziockultism. När man tänker efter är det inte så konstigt som det kan verka, eftersom vår tid verkar vara ganska trött på den gamla historien om de goda allierade som besegrar de onda nazisterna. De senaste åren har det getts ut en flod av mer eller mindre spektakulära populärhistoriska böcker och dokumentärfilmer om just naziockultism, och när det ser ut så inom faktagenren är det inte konstigt att också nazizombien har fått ett uppsving. Nu ska jag inte gå närmare in på detta, eftersom det skulle bli aindexlldeles för akademiskt. I stället blir det filmtips för den som vill ha lite vägledning in i nazizombiernas bisarra land.

Först ska en varning utfärdas: de allra flesta nazizombiefilmer är verkligen mördande (ursäkta) tråkiga. Jag gjorde tidigare en analys av 25 mästerverk från listan på IMDb, och det var verkligen en lycka att kunna snabbspola. Här kommer först fem sevärda, sedan fem med hissad varningsflagg, alla utan inbördes ordning.

Sevärda:

–          Outpost (Steve Barker, 2007) Faktiskt riktigt bra! Hemligt nazistiskt laboratorium för framställande av odöda soldater upptäcks i en bunker någonstans i ett grått och dystert Östeuropa. (Däremot är uppföljaren ganska tradig.)

–          Shock Waves (Ken Wiederhorn, 1976) En klassiker. Nazizombierna kommer upp ur havet och anfaller folk på exotisk ö.

–          Blood Creek (Joel Schumacher, 2009) Inte vanliga nazizombier, däremot en odöd naziockultist. Bitvis lite seg, men sevärd framför allt på grund av att de faktiskt har hyfsad historisk koll.

–          Død Snø (Tommy Wirkola, 2009) En modern klassiker, har säkert redan setts av de flesta.

–          Nazis at the Center of the Earth (Joseph J. Lawson, 2012) Kul eftersom manusförfattaren också här har grävt lite djupare i framför allt kryptohistoriska (alltså spekulativa och konspirationsteoretiska) källor och vräkt på med allt han hittat. Och Jake Busey är lika roande som sin legendariske far. Men man snabbspolar gärna emellanåt.

Se upp för:

– Horrors of War (a.k.a. Zombies of War, Nazi Zombies; Peter John Ross, John Whitney, 2006) Heroiska amerikaner i något slags medioker Band of Brothers-variant råkar efter en fruktansvärt lång och tråkig landsbygdsvandring på nazizombier. Jaha. OK, en gravsten i typ papp vajar till på en kyrkogård, men inte ens det piggar upp.

Don’t Wake the Dead (Andreas Schnaas, 2008) Kunde ha varit kalkonkul men är bara irriterande gräslig. Nazizombier, spökande tempelriddare, slampiga tjejer i ett risigt ”slott” på tyska landsbygden och ett fasansfullt rockband.

Oasis of the Zombies (a.k.a. La tumba de los muertos vivientes, The Oasis of the Living Dead, m.m.; Jesús Franco, 1982) Trailern är lysande, se den! Lyckligtvis innehåller den en sammanfattning av hela filmen, som därmed kan avvaras. Zombierna ser varken ariska eller soldatmässiga ut, eftersom filmteamet har lagt större delen av budgeten på dåligt gjorda masker och maskar som kryper ut ur ögonhålor.

War of the Dead (Marko Mäkilaakso, 2011) Lite annorlunda koncept men fruktansvärt seg. Amerikanska och finska soldater under andra världskriget upptäcker att nazisterna har gjort zombieexperiment med sovjetiska krigsfångar någonstans i Finland.

S.S. Doomtrooper (David Flores, 2006) Cool titel men själva filmen är så urtråkig att jag inte kommer ihåg något av handlingen. Måste ha förträngt den helt.

Eva Kingsepp är fil. dr. i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon disputerade 2008 med avhandlingen ”Nazityskland i populärkulturen: Minne, myt, medier” och kom 2012 ut med ”Hitler für alle – Populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och förintelsen”. Eva medverkade också i Swedish Zomcast 3.

Sex och zombier i Swedsish Zomcast 10

I Swedish Zomcast 10 pratar vi om sex, sexualitet och zombier med sexologen Suzann Larsdotter. Är det ens rimligt att tala om sex och zombier i samma mening? Kan zombier vara sexiga? Vi försöker ta reda på svaren.

Lyssna och ladda ned podden här.

 

De nio bästa zombielåtarna

Zombier finns överallt i populärkulturen. I musiken finns det en uppsjö av låtar som på olika sätt tar upp zombier. Det finns de som använder zombien som metafor för att människor inte bryr sig, som att de är hjärndöda och gör bara det som förväntas. Låtar kan också ha skräcktema och anspela på moderna zombier – köttätande och läskiga. Den andra varianten är vanligare i hårdrock men finns även i andra genrer. Här kommer listan på de nio bästa låtarna med ordet zombie i titeln. Jag har valt av inte rangordna dem inbördes eftersom det varierar så mycket på vilket humör jag är när jag lyssnar. Jag har försökt variera genrer lite också.

En av de mest kända låtarna med zombietema är Cranberries Zombie. Även om den är lite uttjatad är den med på listan (också för att det är min brorson Haralds favoritlåt). http://www.youtube.com/watch?v=Jcwsfns7KPQ

Bondage Goat Zombie av österrikiska Belphegor är en given dödsmetallåt på listan. Det behöver ingen närmare förklaring än titeln på låten. Bondage Goat Zombie – Så  Jävla Bra. http://www.youtube.com/watch?v=5Bo8UEV6r04

Den instrumentala Road Zombie av Social Distortion från 2011 är en rivig låt. http://www.youtube.com/watch?v=Pbid8-yD0Hg

Om jag skulle utse en tvåa på listan är det Roky Ericksons I Walked With a Zombie. Definitivt inte bland de bästa låtarna av Roky, men den är ändå fantastisk.   http://www.youtube.com/watch?v=ISeuNUASHXc

En genre som framförallt verkar poppis i USA är humoristiska zombielåtar. Ibland är de faktiskt ganska bra. Hide Your Kids (Nazi Zombies Rap) med Team Headkick är får vara med för att den har med regler för överlevnad. Den handlar om Call Of Duty. http://www.youtube.com/watch?v=lzNAWmg5UCQ

Misfits Astro Zombie, precis som med Roky Erickson är det inte alls Misfits bästa på långa vägar, men även den halvdan Misfitslåt förtjänar att hamna på listan.  http://www.youtube.com/watch?v=HZJPPOLBDcc

The Hooters kom 1985 med låten All You Zombies. Jag skäms lite för att gilla den, men va fan. Videon är så bra (och utan självdistans) som videos bara var på 80-talet. http://www.youtube.com/watch?v=2LE0KpcP05I

Zombie Ritual från Scream Bloody Gore (världens bästa titel på en skiva?) med Death (världens bästa bandnamn?) är såklart med på listan. Death var en av banden som skapade dödsmetall.   http://www.youtube.com/watch?v=8fUfSKCV1pE

Looptroop från Västerås samplar Groundskeeper Willie från The Simpsons i Zombies på plattan Modern Day City Symphony. En grym låt på alla sätt. http://www.youtube.com/watch?v=fH_7hZAiGn4

Tycker du någon låt saknas? Tipsa gärna i så fall.