The Walking Dead – mina tankar om serietidningen

Det sista numret av The Walking Dead har kommit ut. Och jag började läsa igenom från #1 till det avslutande #193. När jag häromdagen hade läst klart det sista numret var det rätt sent på kvällen (ok, klockan var 23.15 men det är sent för mig). Jag satt med gåshud och kände mig både tom och tillfreds men saknade någon att prata om vad jag varit med om. Det är en stark berättelse med fantastiska personporträtt.

Det går inte att överskatta vilken betydelse serietidningen och sedan såklart också TV-serien haft på zombiegenren. Miljontals människor som knappt hade kontakt med genren innan har kommit att bry sig om Rick, Michonne, Carl och alla andra. Vad jag slogs av var att även om olika människor överlever olika länge och en del bara finns med i den ena varianten, så är handlingen påfallande lik. Många scener är exakt likadana även om det är andra människor som spelar rollerna. Det är först framåt slutet som det börjar skilja sig ordentligt. Men i vanlig ordning är böckerna dock bättre.

För mig personligen har TWD också varit väldigt viktig. Dels för att det var en stor del i att väcka till liv (förlåt) mitt intresse för zombier, dels för att Johan Kimrin på Apart förlag som ger ut The Walking Dead på svenska var den som frågade mig om jag inte skulle skriva en bok om zombieöverlevnad som han ville ge ut. Det kom att bli Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen och det var starten på en massa saker jag varit med om efter det. Tack Johan!

Det första numret kom i oktober 2003. Då var zombiegenren var död som… eh… en zombie? Jag menar att det var en bidragande orsak till att genren snabbt växte sig stor och aktuell. Strax innan hade Max Brooks Zombie Survival Guide och Danny Boyles 28 Days Later (2002) kommit ut. En riktig kanontrio i zombiekultur som beredde väg för Dawn of the Dead Remaken, Shaun of the Dead och Land of the Dead som alla kom ut ett par år senare.

Jag tror att jag tycker att de bästa delarna är i fängelset när allt kaosar samtidigt. Men också storyn med och efter kriget med Negan när de försöker hitta ro och utveckla de olika byarna och handeln mellan dem. Det som är lite svagare tycker jag är kriget mot viskarna eftersom det känns lite mer krystat.

Min favoritbildruta!

The Walking Dead handlar mycket om organisering. Hur det går att bygga upp något nytt, om att låta gamla drömmar dö och i kölvattnet efter katastrofen upptäcka vad som finns kvar – både fysiskt och psykologiskt. I efterordet skriver Robert Kirkman att han hade funderat på att avsluta serien runt #90. När Rick inser att de måste bygga vidare på gemenskapen och att Alexandria är ett ställe att leva på. Tur att han valde att fortsätta hundra nummer till, annars skulle vi missat Jesus, Negan och en massa fler intressanta karaktärer. Men framförallt hade vi missat att bygga en ny civilisation. Hur det går att finna lycka igen efter svåra trauman och om vikten av gemenskap.

Några ord om karaktärerna också. Det är ett fascinerande persongalleri där ganska få känns krystade. Även de mest utfreakade personerna (som Princess som introduceras precis i slutet) visar sig ha en rimlig story bakom sig. Sen har vi ju Negan som är platt i början men växer och växer, men att jag kände mig osäker på hans egentliga intentioner även när han verkade vara god framåt slutet. Jesus som är någon slags superhjälte och Maggie som kommer att bli en kraft att räkna med.

De sista delarna hettar till ordentligt. När Ricks grupp kommer in i The Commonwealth och inser att de inte vill tillbaka till hur det var förut. Hur problemen i den gamla världen blir synliga tack vare att de levt på ett nytt sätt. Här blir det verkligt intressant tycker jag. I den nya staden blir klassamhället tydligt eftersom det bygger på vad de överlevande jobbade med innan. Det blir direkt en konflikt med de vi fått följa eftersom de haft ett förhållandevis egalitärt system som inte bygger på prestation eller klass utan av var och en efter förmåga – till var och en efter behov. Det sägs inte rakt ut, men det är så det till stor del funkat.

Köp den svenska utgåvan på Apart förlag (just nu med 10% rabatt på allt du handlar om du använder koden ”zombieöverlevnad”).

 

*************SPOILERS***********

Den sista delen när Carl är vuxen och läser sagan om Rick för sin dotter är stark. Det som skaver i mig är att serien går från att vara en berättelse om att skapa något annat ur askan av det gamla till att handla om den starke mannen som gjort hela den nya världen möjlig. Om jag ska ge TV-serien något är det att den är bättre på att få historien att handla om mindre om Rick. Nu blev det som att det var han som var allt det handlade om, och det blir liksom oärligt mot hur berättandet faktiskt sett ut. Läs den! Bara gör det!

PS NEGAN LIVES! DS

Annons

The Walking Dead volym 18 och några tankar inför säsong 7

Lagom till bokmässan kom The Walking Dead volym 18 ”Negans hämnd” ut på svenska. Den ligger precis före där TV serien är just nu, i slutet av volym 17 fick vi se Negan slå in huvudet på XX. Den engelska titeln på volym 18 är, What Comes After och säger det bra. Tiden är slut när Rick var ledare för en liten grupp överlevare där alla hade det bra och kunde börja se på framtiden med tillförsikt.

I Negans hämnd får vi stifta närmare bekantskapen på seriens nye skurk. Han skiljer sig från de tidigare skurkarna på flera sätt. Där Guvernören hade gladiatorspel för att underhålla sina undersåtar styr Negan med undertryckt hot om våld.

Det var roligt att läsa serien för Negan får lite djup. Senare i serien framstår han mest som en galen skurk, men hela den här volymen går ut på att visa mer av vem han är och varför han gör som han gör. Inte genom någon backstory utan genom hur han sköter sitt gäng ”Frälsarna”. Genom att få folk att säga/tro att de gör saker frivilligt får han dem att godta hur saker ser ut då de inbillar sig att det är ett val de gör, när det egentligen hela tiden handlar om hotet om våld. När någon av hans fem fruar varit otrogen så bränner han mannen de varit otrogen med för att också skapa skuld hos frun. Det är en raffinerad form av våld som passar bra in i hur han också kan vara förlåtande och storsint. Blandningen av bestraffningar och när han låter saker passera skapar en ständig rädsla hos de som bor där. Att vara ombytlig och lynnig är ett extremt bra sätt att skapa oro. Samtidigt har Negan upprättat ett regelsystem och ett mantra ”Reglerna håller oss vid liv” som ger skenet av att det finns ordning.

Snart kommer ju den efterlängtade säsong 7 av TWD på TV igen också. Av de förhandstittar jag sett och vad jag läst så kommer det bli en ganska tung historia. Avslutningsavsnittet i förra säsongen handlade om hur psykologiskt nedbrutna Ricks gäng kunde bli. Och hela katt och råtta leken som Negan styrde upp stämmer ganska bra in på den bilden av honom som förmedlas i serien – en gatusmart psykopat med hybris.

Köp den helst direkt av Apart förlag men annars på Adlibris eller Bokus

The Walking Dead 17: Fruktans tid

Nyligen kom The Walking Dead 17 (#97-102) ut på svenska av Apart förlag. Det är extra roligt att läsa nu när serien och TV serien ligger ganska parallellt tidsmässigt. I Fruktans tid får vi möta Negan för första gången och det med besked. I TV serien så gick i princip hela säsongen ut på att viska hans namn, och lite samma sak är det i serien.

En sak som utmärker Apart förlags utgivning och gör det värt att läsa dem på svenska är förorden. I volym 17 är det kriminaljournalisten Joakim Palmkvist som skriver om utpressning. Det är en ganska intressant text eftersom utpressning är just det som Negan sysslar med, och det är generellt ett ganska vanligt förekommande tema i postapokalyptiska historier. Anmälningarna av utpressningar har tydligen ökat ordentligt i landet och Palmkvist menar att det faktiskt beror på att brotten och inte anmälningsfrekvensen ökar. Det vet jag inget om egentligen men jag tänker att det är ett brott som hänger ihop med många andra faktorer i samhället och att det kanske är svårt att säga huruvida det skulle vara vanligt i ett postapokalyptiskt samhälle. Ska jag vara realistisk tror jag att det är mindre jobb och mindre risker med att faktiskt sköta livsmedelsproduktionen själv än att riskera krig och människoliv genom att försätta en grupp i ett sådan position att uppror blir en nödvändighet. Överhuvudtaget så verkar människoliv vara det minst värdefulla resursen i TWD, något som jag inte tycker är realistiskt. Negan diskuterar det och menar att han behöver dem levande för att jobba åt honom.

Vad TV serien faktiskt gör bättre än serien är att visa på hur Rick bryts ned totalt. Från att ha varit hoppfull inför framtiden så har Negans strategi att bryta ned gruppen varit mer framgångsrik. Det blir en mer intressant karaktärsutveckling där.

Här får vi också svaret på cliffhangern i sista avsnittet av TV serien. Alltså vem som blir Negans offer. Det är såklart mycket möjligt att de de väljer någon annan på samma sätt som en helt annan person får armborstpilen genom ögat i serien. Well, vill ni veta vad som händer tycker jag ni ska köpa volym 17 här.

The walking dead s06 och bok 15

Nu i dagarna har både säsong 6 satt igång på TV och bok 15 kommit ut på svenska. Det roliga är att de ungefär speglar samma tid, men det har blivit så väldigt tydligt att de har blivit två olika historier. Även om Rick säger samma saker är de till olika personer och betyder olika saker i sammanhanget. Det är också skillnad i vilka som fortfarande lever i serien. Det är väldigt intressant att följa de bägge historierna just nu i vilket fall.

I den svenska versionen av The Walking Dead: 15 En andra chans har det börjat lugna sig lite i Alexandria. Den stora uppgörelsen som avslutade volym 14 har gått över och lite mer vardag börjar uppstå. Den svenska versionen har också nästan alltid bra förord. Just det här, som är skrivet av Jonas Gardell, tyckte jag faktiskt tillhörde de svagaste. Han berättar intressant om sitt yngre jag och hur hotet från HIV/Aids som låg som en matta över samhället och särskilt gaycommunityt. Hur det var en smitta som ingen visste så mycket om som skördade människoliv och skapade rädsla. Kopplingen till zombiesmittan blir tyvärr inte glasklar i en mycket bra text. För övrigt är det som vanligt ett fint hantverk med översättningen. En grej som jag tänkte på när jag läste (eftersom jag skrivit just om den pratbubblan tidigare) var just problemet som ordet community är för översättningar. Just där skulle jag nog ersatt med gemenskap, men det är egentligen en smaksak (och jag vill inte vara gnällig för det är på det stora hela skitbra). Hur som helst tycker jag den här delen av TWD verkligen är intressant. När de börjar bygga något nytt, de börjar tänka att det kan finnas en framtid. Det är en del i apokalypsgenren som inte är särskilt vanlig men är ack så intressant. Ge oss mer vardag och mer organisering av det postapokalyptiska livet tack!

I TV seriens första avsnitt säsong 6 bygger de som vanligt en pampig och lite mer konstnärlig story (som inte alls finns i serietidningen). Vi kastas direkt in i handlingen med hur Rick och co ska leda borde en enorm hord av zombier från ett stenbrott där de fastnat. Jag tycker det funkar ganska bra med tillbakablickar även om jag inte riktigt kommer ihåg vem som dog hur och varför i slutet av säsong 5. En ganska stark inledning, men jag kan inte låta bli att få känslan av att det är svårare att få TV serien att kännas fräsch och spännande efter så många säsonger.

Hur som helst ta chansen att följa bägge på en gång. Det blir en annan nyans av spänning när en inte vet vad som de tar från serien till TV serien.

 

Köp bok 15 av Apart förlag här (eller lite dyrare på adlibris eller bokus).

 

The Walking Dead volym 10 – Att vara eller inte vara

Ganska nyligen kom nummer 10 ut i Apart Förlags översättning av The Walking Dead. Den har titeln Att vara eller inte vara (på Engelska What We Become). Även om jag ligger en bit längre fram i den amerikanska utgåvan brukar jag alltid försöka läsa den svenska översättningen också. Helt enkelt för att den är bra.

I det här numret har psykologen Jenny Jägerfeld skrivit förordet och det är ett av de bästa förorden än så länge tycker jag (det brukar jag iofs tänka i varje nummer). Förorden i den svenska utgåvan är bara de en anledning till att läsa den, eftersom de nästan alltid ger ett mervärde till serien. Jägerfeld skriver om traumabearbetning och olika copingstrategier för att klara av extrem psykisk påfrestning. Hon belyser de olika strategier som huvudpersonerna använder från Ricks ”telefonsamtal” till Michonnes självvalda isolering. Jag kommer att tänka på en text som nyligen publicerades på Tjugofyra7 (en tidning utgiven av MSB för att diskutera beredskap och krishantering) som handlar om myter om hur vi ska bete oss mot människor som varit med om en kris. Här är ett utdrag ur den med en intervju med neuropsykologen Christina Fichler.

— Vänta med att gå för nära, vänta med intervention för det kan störa den naturliga återhämtningen. Samtala så lite som möjligt, samtalet bidrar inte till en förståelse när man är upprörd. Vi har inte tillgång till samtalet som någonting som lindrar. Frågar vi hur var det, hur känns det? återupplevs traumat. Vi hamnar återigen i traumatiseringsfasen, återupplever obehagliga minnen som fastnar och det är det sista vi vill.

Det är här dataspelet Tetris kommer in i bilden. Forskning har visat att den funktion i hjärnan som lagrar obehagliga minnen, så kallade flashback memories, är den samma som aktiveras när man spelar Tetris. Genom att spela Tetris blockeras minneslagringen.

— Om vi kommer fram till att Tetris kan användas för bryta lagringen av flashback memories, ser jag inte ett problem med att ni använder er av den vetskapen.

Det är väldigt intressant hur mycket myter det finns om att bearbeta trauman och vilka faser människan måste gå igenom eller hantera. Artikeln visar också på hur Johan Cullberg, som varit väldigt inflytelserik inom traumabearbetning, är på väg ut. Traumabearbetning är helt enkelt en väldigt individuell process. Jag tycker det är väldigt intressant just nu eftersom det är just sånt här jag sitter och skriver på i zombieöverlevnadsboken.

 

Köp boken på Aparts webbshop här  eller Adlibris eller på Bokus

 

The Walking Dead 8 (på svenska)

I dagarna har Stormen – den åttonde volymen av The Walking Dead på svenska – kommit ut på Apart förlag. En anledningen till att köpa  den svenska utgåvan (förutom att det är viktigt att stödja initiativet) är att vi får ett spännande förord. I volym åtta så är det författaren Sara Bergmark Elfgren som skrivit ett bra och intressant förord. Med avstamp i Lasse Bergs fantastiska bok Gryning över Kalahari diskuterar hon människans inneboende godhet och vår genetiskt präglade solidaritet. På sätt och vis är det en annan vinkel på den diskussion som jag förde i förordet till volym sju även om hon lyfter perspektivet från gruppdynamiken till den mänskliga naturen.

Jag tycker att diskussionen om att människan är god eller ond och om den mänskliga naturen är problematisk (Bergmark Elfgren har dock ett bra förhållningssätt till det). Begreppen ond och god har något religiöst över sig och präglas av samtiden. Den mänskliga naturen ser jag också som problematisk eftersom vi oundvikligen formas av den värld vi lever i just nu. Men det går inte att komma ifrån att även i de jävligaste av situationer mår vi bra av att göra andra människor lyckliga. Mycket tyder på att vi är inte är själviska av naturen, tvärtom är solidaritet och omtanke historiskt det som skapat förutsättningarna för att vi ska må bra. Ur ett evolutionärt perspektiv måste vi ta hand om varandra för att klara oss som grupp. Kollektivet är det som ger möjlighet till individuellt liv. Även om det är problematiskt så tycker jag att Lasse Bergs teser är värda att lyfta fram. Särskilt i dagens samhälle som uppmuntrar tanken på att vi är i ständig konkurrens med varandra. Det är synd att väldigt få kopplar ihop det med att nästan alla mår psykiskt dåligt.

Något som jag tycker är intressant ur ett överlevnadsperspektiv i Stormen är hur ett gäng inte vill vara kvar i fängelset och bestämmer sig för att dra. Diskussionen om att vara kvar på ett ställe eller leva ett nomadiskt liv efter zombieapokalypsen är spännande. Det finns fördelar och nackdelar med bägge alternativen. Att vissa lämnar gruppen om än tillfälligt utan demokratiska beslut kan dock vara ödesdigert som det visar sig.

Nu kommer det spoilers så sluta läs om du inte vill veta vad som händer. Slutet är extremt dramatiskt och en anledning till att jag verkligen gillar den här serien. Nästan alla dör och att ta livet av två av de viktigaste personerna fick mig att haja till första gången jag läste serien. Det blev tydligare att faktiskt ingen är säker. Tyrone var också en person som en trodde skulle vara kvar och osäkerheten kring vad som egentligen hände Michonne var på allvar. Det är en kraftfull jävla berättelse med en avslutning som lämnar mig flämtande.

I dagarna har även inbundna volym 9 kommit ut. Men mer om den i ett kommande inlägg…

The Walking Dead på svenska

Nästa nummer av Apart Förlags The Walking Dead (Volym nr 7 – ”Lugnet före…”) har jag skrivit förordet till. Det handlar om det jag brukar skriva och föreläsa om – Hur människor klarar sig i katastrofsituationer, vad du ska göra för att överleva och varför gruppen är av absolut största vikt för att klara sig. Albumet är ute om någon vecka om jag förstått allt rätt och jag kommer inte publicera det här, så du får masa dig iväg till affären och köpa ett exemplar.

I samband med släppet kommer jag att föreläsa på Kulturhuset i Stockholm söndagen den 28/4 kl 16.30. Titeln på föredraget är ”Att leva i en odöd värld” men kommer handla hur du ska tänka för att överleva. Det är under Stockholms internationella seriefestival seriemässan så det finns möjlighet att köpa albumet och de tidigare The Walking Dead albumen där. Annars finns ju alltid hos ApartFörlag, Adlibris och Bokus. Hoppas vi ses där! Länk till facebookevenemang.

Swedish Zomcast 5 – The Walking Dead

Nyss gjorde vi klart det femte avsnittet i Swedish Zomcast. Podden gästas av Hans-Åke Lilja från The Walking Dead News och Johan Kimrin från Apart förlag. Vi fokuserade en hel del på frågor som vi fick in på mail i förväg och valde bort både boktips och överlevnadstips för att få mer tid för gästerna.