Kategoriarkiv: Att överleva

Zombielands överlevnadsregler ur ett överlevnadsperspektiv

Zombieland är en actionkomedi från 2009 som handlar om hur Columbus, en lite blyg tillbakadragen student överlever i en zombieinfesterad värld. Filmen var en  stor succé med bland andra Bill Murray (i sin bästa roll någonsin), Jesse Eisenberg, Emma Stone och Woody Harrelson. Det har länge snackats om att det ska komma en uppföljare och det finns en pilot till en TV serie som tyvärr inte blev av.

Det viktigaste avtrycket filmen ändå gjorde var den lista med regler som Columbus satte upp för sig själv för att överleva när zombierna kommit. Så vad kan vi lära oss av dessa regler? Finns det några av dem som funkar på riktigt?

Nu ska tilläggas att vissa av reglerna har andra nummer i filmen och det finns ett gäng regler som finns med i promosyfte men inte i själva filmen. Det ska finnas 33 regler totalt, men jag har valt ut de tio som verkar tillhöra filmen.

1. Cardio

Konditon eller att fysträna har jag skrivit om många gånger och brukar även prata om detta på mina föredrag. Det är en av de bästa zombieöverlevnadsförberedelser du kan göra. Vid en plötslig händelse är det troligt att du måste röra dig snabbt för att komma i skydd eller evakuera en byggnad. Du behöver inte vara elittränad, men du behöver veta vad du kan och vilka eventuella funktionsnedsättningar som kan bli problem. Människor som är vältränade återhämtar sig dessutom bättre efter trauman, både fysiskt och psykologiskt. Dags att börja träna för apocalypse 2019! Vill du ha träningsprogram eller läsa mer om detta, kolla in det här inlägget (eller köp och läs Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig).

2. Double Tap

Att skjuta en extra gång i huvudet för att vara på den säkra sidan är väl kanske bra. Men det beror lite på hur skallarna funkar på zombierna. På riktigt är kraniet väldigt hårt och svårt att penetrera, men i till exempel The Waking Dead verkar det gå att sticka en träpinne rakt igenom huvudet på zombierna. I verkliga livet så är det till och med så att skott ofta glider av huvudet om det inte träffar rakt (eller är kraftiga vapen). Men om vi översätter det lite mer liberalt så kan det ju betyda att gör saker ordentligt och nöj dig inte. Var på den säkra sidan och ha marginaler. Det är en regel som inte är så dum!

3. Beware of Bathrooms

Nja alltså, för alla som varit ute i skogen eller på platser utan vanliga toaletter vet att det är riktigt skönt att sätta sig på en vanlig vattenklosett. Men ha en vakt utanför och kolla i alla båsen runtomkring för säkerhets skull. Men att det skulle vara en regel som skiljer toaletter från andra rum?

4. Seat Belts

Att ha på sig säkerhetsbälte är ju en bra rekommendation även innan zombierna kommer. På sikt så kommer ju ändå bensinen sluta funka, vägarna växa igen etc så då blir regeln helt obsolet.

5. Travel Light

Det här tror jag på. Jag tror det är vanligt att folk packar för mycket och packar fel vid katastrofer. Att kunna röra sig länge och även snabbt är nog en bättre strategi än att ha en astung ryggsäck som måste dumpas om du vlir jagad av zombier. Sen har de i t ex The Walking Dead alldeles för lite utrustning, framförallt för lite möjligheter att bära vatten, men vi ska nog försöka undvika att se serien som en dokumentär.

6. Don’t Be A Hero

Att hjälpa andra är en bra idé. Att spela Allan och försöka imponera på andra är en dum idé. På flygplan rekommenderar de att alla försöker ta på sig sina egna masker innan de hjälper andra. Samma gäller vid bilkrascher. Om du vet att du klarar dig kan du hjälpa andra. Men som det också visar sig i filmen behöver en del regler brytas. För Columbus handlar det om att agera trots sin irrationella skräck för clowner. Det är bra. De rädslor du har måste du ibland göra upp med och gå emot. Annars är du inte en människa, utan bara en liten lort.

7. Limber Up

Om vi tittar på djur håller de ständigt på att sträcka på sig. Det kan vara bra för oss också. Innan du ska göra något som du vet är förenat med risk kan det vara bra att värma upp. Även om det handlar om att lösa psykologiska problem. Att röra sig är bra för människor och vi riskerar att stelna till när vi utsätts för fara.

8. When In Doubt, Always Know Your Way Out

Att hålla koll på nödutgångar är en bra idé. I en del överlevnadsböcker menar de att vi om vi är på flygplan ska känna på och räkna sätena till nödutgången för att veta hur många det är utan att behöva se eftersom kraftig rökutveckling är vanlig vid flygplanskrascher. Jag vet inte om jag tycker att det är rimligt, men att på ställen du vistas på ofta (jobb, bostad etc) bör du veta minst två vägar ut. Det kanske också vara bra att hålla koll på den lilla gröna bilden av nödutgång på nya ställen du är på och testa att ta trapporna om du är på hotell till exempel. Bara för att kroppen ska ha testat att ta en väg ut som inte innefattar hiss (gå i trappor är också bra för rule no 1).

9. Check The Back Seat

Alltså det här tycker jag är överdrivet. Om det är din bil och den var låst så bör inte zombier har tagit sig in där. Om du ska sno en bil så är det ju bäst att knacka lite på rutan först för att se om något rör sig av det. Som de gör hela tiden i Fear the Walking Dead (PS var det inte ett extremt lamt slut på säsong 4?).

10. Enjoy The Little Things

Den här är en punkt som jag brukar lyfta i mina föreläsningar. Att njuta av småsaker. Jag tänker att det hänger ihop med att göra livet värt att leva när nästan allt har gått åt helvete. Tallahassee vill ha sina Twinkies, och jag vill ha en kopp kaffe efter apokalypsen. Om jag inte får dricka kaffe är det inte min apokalyps. Men det handlar om att prka kämpa vidare, att ta ett steg till, sätta upp ett litet mål och försöka njuta av att uppfylla det av någon anledning.

För att sammanfatta lite kort. Några av reglerna är bra, några går att tolkas välvilligt för att bli viktiga och några är inget värt att lägga på minnet. Zombieland finns för övrigt på svenska Netflix så om du inte sett bör du göra det.

Annonser

November: Bli en optimist

Emelie Östergrens bild till kalendern

Hej jag heter Herman Geijer och är en medioker självhjälpsguru. Det är så det känns att skriva om positivt tänkande och optimism. Men, jag vågar påstå att det finns fog för att säga att en rimlig förhoppning om att saker kommer att lösa sig är viktigt för att hantera överlevnadssituationer. Att ge upp och sluta kämpa kan vara skönt, men i överlevnadssituationer kan det vara skillnaden mellan att överleva och inte. Här är det också viktigt att inte skuldbelägga eller mena att de som inte klarar sig inte kämpade tillräckligt – bland annat Barbara Ehrenreich har bland annat skrivit om det i boken ”Gilla läget”. Det är en hårfin balansgång.

Vi är i vilket fall framme vid den nästa sista månaden i Zombieöverlevnadskalendern 2018. Bli en optimist (med måtta). Något jag i boken Överlev katastrofen kallar ”Optimistisk realism”. Det är ett slags mellanting mellan orealistisk optimism  alltså att bara vänta på att allt löser sig och pessimism där det är lätt att ge upp och känna vanmakt. Valspråket ”att hoppas på det bästa men förbered dig på det värsta” kan vara ett rimligt förhållningssätt.

En sak att göra är att lära sig dela upp problem i mindre delar. I en överlevnadssituation kan det kännas övermäktigt att hantera situationen, men genom att dela upp situationen och problemen i mindre delar går det att hitta angreppssätt för att börja förbättra situationen. Och bekämpa en av fienderna vid överlevnadssituationer – tristess till följd av det apati.

Ett sätt att arbeta med detta är att i jobbiga situationer inte bli nöjd, utan fortsätta förbättra situationen. Samla mer ved, bättre på vindskyddet eller i zombiefall leta bättre grejer att barrikadera med. I realistisk optimism handlar det dessutom om att kunna acceptera vissa situationer och arbeta med det som går att förändra. Som sinnesrobönen lyder: ”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Vid en zombieapokalyps så är det viktigt att kunna lägga den gamla världen bakom sig och försöka hantera den nya världen för vad den är. Det är ett bekant tema i zombiegenren. När de överlevande börjar prata om den gamla och den nya världen och att det finns nya regler att förhålla sig till.

Ett sätt att kolla vilka risker som finns i ditt liv kan vara att göra en Risk och sårbarhetsanalys. Alla kommuner och län har dessutom sådana som du kan få tillgång till. Där finns vilka hot som kan finnas i din närmiljö som du sedan kan se vad du kan förbereda dig på. Ta reda på vilka hot myndigheterna ser i det stora och tänk på vilka risker du har i det lilla.

Livet suger ibland så är det. Vad som gäller är att kämpa för att det ska bli bättre.

 

 

Oktober: Hantera stress!

Livet i det moderna samhället är en jävla stressmotor. Vi matas konstant med budskap och arbetsuppgifter (populärt kallat ”bollar i luften”) om löften om Lyckan ™ och matvarningar och Fear of Missing Out (FOMO). Helt enkelt har många av oss ett konstant lågintensivt stresspåslag som är svårt att hantera och ofta leder till mer stress. Det är inte bra och kan leda till att vi blir sjuka. Men vad är stress egentligen bra för? Stress är i grund och botten en kroppslig reaktion på hot. Alla blir då och då stressade. Det är något bra som kan göra oss mer alerta och starka, men det kan i vissa situationer göra att vi funkar sämre. I akuta situationer kan en bra stress vara en otrolig tillgång som får oss att se allt klart och kan fokusera på det vi bör göra, men lika gärna leda till paralysering eller passivitet. Tänk hur olika du kan påverkas om du ska göra något du inte är bekväm med – till exempel hålla ett föredrag eller prata om något jobbigt med en partner/vän.

Hur ska vi då göra för att lära oss hantera stresspåslag på ett bra sätt? En grej som är praktisk är att försöka lära sig andas ordentligt (läs mer om det här). En fokuserad andning kan göra att vi påverkas mindre negativt av stress och att vi lättare kan hålla huvudet kallt. I Youtubeklippet som finns i inlägget som är länkat ovan finns ett tremånadersprogram som kan vara rätt vettigt att följa.

STOP-regeln är också ett bra sätt att lära sig hålla huvudet kallt. STOP är en förkortning för:

Stanna upp

Tänk efter

Organisera/Orientera

Planera framåt

Dåså, håll på med det här nu i oktober så kommer ni ha 5% bättre chans att klara er när zombierna kommer. Andas för farao!

PS nu finns Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig i nätbutiker igen

 

Kroppens behov: Sömn

I en serie inlägg tänkte jag ta upp kroppens behov i överlevnadssituationer. Kroppens reaktioner vid brist och funktioner är avgörande för att kunna fatta vettiga beslut och förbättra situationen vid en kris. Därför är det viktigt att utgå från kroppen när vi pratar om överlevnad. I överlevnadskretsar pratas det vanligen om kroppens fem grundbehov; mat, vätska, sömn, värme och trygghet/information/psyke. Den sista punkten kan vara svårast att greppa men jag kommer till det i ett senare inlägg. Jag har tidigare skrivit om värme/kyla och kommer under hösten skriva vidare om detta. Här kommer inlägget om sömn och vila.

Ur: Sömngåtan

Alla djur sover eller har någon form av tillstånd som starkt liknar det vi kallar sömn. Sömnen har funnits med från början bland organismer och djur. Det är ett starkt skäl till att det här – något konstiga – tillståndet skulle vara viktigt. Det kanske till och med kan vara så att vakenheten och våra upplevelser kom ur sömnen. Att sömnen inte är något som vi behöver för att återhämta oss utan att det är förutsättningen för liv. Sömnen ser dock väldigt olika ut för olika arter, elefanter sover till exempel bara fyra timmar per dygn, medan lejon och tigrar behöver 15 timmars sömn (och den del fladdermöss 18-20 timmar). Vissa flockdjur kan rotera sömnen inom flocken så vissa sover mer och andra mindre för att kunna hålla vakt. Människor har större delen av vår historia sovit två gånger per dygn. En lång sömnperiod på natten och en kortare på eftermiddagen när det varit som varmast,

Sömn bör ses som en viktig del av livet, inte ett nödvändigt ont. Det är värt att poängtera eftersom vi idag som population sover för lite. Det ses ofta som något en tyvärr måste göra och inte som en förutsättning för ett bra liv. Bra kost, motion och sömn brukar nämnas som faktorer som får människor att må bra, men både kost och motion påverkas enormt av din sömn, så frågan är om sömn inte bör prioriteras högre än bägge de andra. Sover du dåligt kommer träningen gå dåligt om du ens orkar iväg, och dålig sömn leder också till att vi äter skitmat i stället för vettig mat och att vi går upp i vikt.

Behovet av sömn varierar i livet, barn och tonåringar behöver sova mer än vuxna för att utvecklas på rätt sätt. Ju mer fysisk eller psykisk stress du utsätts för desto mer behöver du sova. Tränar du svinhårt eller har en fysiskt eller psykiskt extra slitig period på jobbet bör du sova mer.  Men det går också i andra riktningen, ju mer nya saker och psykisk eller fysisk stimulans du får desto bättre sover du.

De absolut flesta vuxna behöver sova mellan sju och nio timmar per natt.  Upp till två timmars mindre sömn någon natt ger i de flesta sammanhang obetydliga psykologiska skillnader (även om en hel del negativa processer sätt igång). Längre perioder med förkortad sömn påverkar däremot prestationsförmåga, immunförsvar, minne och andra kognitiva förmågor. De negativa effekterna stabiliseras efter ett par dagar och blir inte ännu sämre. Tre timmars minskad sömn sänker emellertid tydligt prestationsförmågan i tester, och konsekvenserna stabiliseras inte utan förmågan fortsätter att försämras.

Om du vill veta vad sömnbrist leder till kan du kolla den här deppiga Wikipediaartikeln (vet inte om det är talande eller inte men Guinness Rekordbok har slutat föra statistik på rekord i vakenhet eftersom det betraktas som för farligt). Några av konsekvenserna kan du nog utifrån hur du brukar känna dig när du av någon anledning inte sovit bra. Några vanliga mentala effekter är lättretlighet, att inte orka bry sig om något, försämrad riskmedvetenhet och svårigheter att fatta beslut. Och det handlar inte bara om ditt liv, att vara trött gör dig till en fara för andra vid till exempel bilkörning (i USA är trötthet orsak till 1,2 miljoner trafikolyckor om året – vilket gör det till en större orsak till än både alkohol och droger tillsammans) eller om det är du som håller zombievakt efter zombieapokalypsen.

Så länge du håller dig aktiv kan du ofta hålla tröttheten borta. En power nap (rekommenderat ca 20 min) kan hjälpa dig med koncentrationsförmågan för stunden men du kommer ändå drabbas av de negativa långsiktiga konsekvenserna av sömnbrist. Sömnskulden kommer dock byggas på och påverka dig enormt. Att hindra människor från att sova är en tortyrmetod.

I överlevnadssituationer är det viktigt att prioritera sömn, precis som det är är resten av livet. Vid ett längre elavbrott eller kriser där du fortfarande kan vara kvar i hemmet är de fysiska möjligheterna att få bra sömn inte särskilt begränsade, däremot kan oro och rädsla minska möjligheterna till god sömn och återhämtning. I en studie som några från Svenska Överlevnadssällskapet gjort visade det sig att sömn är betydligt viktigare än mat i ett kort perspektiv i en överlevnadssituation. Men jag tror att en bra sömn i vardagen och enkla rutiner kommer att hjälpa oss när det verkligen kniper.

Ju mer jag lär mig om sömnens betydelse, desto mer stressad blir jag av sömnbrist (eller att mitt liv just nu inte är optimerat för att få bra sömn). Det lägger sig säkert efter ett tag när jag inte läser en massa om det. Det är inte enbart positivt skulle jag säga. Samhället är inte organiserat för att vi ska få bra sömn. Barn börjar för tidigt i skolan så de missar sömn, vi måste förlita oss på att vakna vid vissa tider för att kunna lönearbeta, många jobbar skift eller sena kvällar som leder till förkortat lite och det finns stora samhälleliga krav om att vara lyckade och prestera vilket kofta konkurrerar med sömnen.

Här är några korta tips för att förbättra sömnen:

  • Håll fast vid samma tider som du vanligtvis sover på. Använd gärna larm för att gå och lägga dig
  • Rör på dig och träna (men inte precis innan läggdags)
  • Undvik koffein (as if…) och nikotin
  • Undvik alkohol, det försämrar din REM sömn även om det hjälper dig att somna in.
  • Ät inte mycket innan läggdags
  • Ta inte en lur eller power nap efter klockan 15.
  • Varva ned innan läggsdags gärna med en liknande rutin varje kväll så kroppen vänjer sig
  • Ta ett varmt bad (det sänker kroppstemperaturen vilket kan göra dig sömnig)
  • Ha mörkt och svalt i sovrummet
  • Var ute minst 30 min om dagen för att få solljus. Starka lampor på morgonen är också bra
  • Ligg inte vaken i sängen. Gå upp och gör något som att läsa en bok i något annat rum

Vill du lära dig mer om sömn? Det finns ett par sidor i Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig. Men för att fördjupa ytterligare rekommenderar jag boken Sömngåtan av Matthew Walker och två avsnitt av Tyngre träningssnack där de pratar med en forskare som heter Christian Bennedict. Avsnitt 1 och avsnitt 2.

September: Improvisera mera!

Gosedjur kan bli utmärkta brandbomber (låt inte dina barn kasta sina brinnande gosedjur utan vuxens sällskap). PS Elda inte zombier. Det är generellt en jättedålig idé.

Då var vi framme vid en av de bästa bilderna i zombieöverlevnadskalendern! Och nu i september ska vi bli bättre på att improvisera. Varför? Jo, en kris eller katastrofsituation betyder i allmänhet att planerna du haft gått åt pipan. I många överlevnadsböcker står det meningar typ ”Sen är det viktigt att kunna improvisera.” I bästa fall finns lite bilder på hur du kan fixa en bår av två träpinnar och en jacka eller liknande, men inget som lär oss hantverket improvisation. I främmande och nya situationer är det många som drabbas av handlingsförlamning och blir passiva, att se varje situation som unik och vara bekväm med att vara på hal is är ett bra sätt att kunna agera även om du inte vet exakt hur. Jag tänkte här komma med några tips  på hur du under september kan utveckla hantverket improvisation.

Lek är ett sätt att improvisera. Att se på problem ur ett lekfullt perspektiv kan vara bra för att avdramatisera och komma på oväntade lösningar. Att hitta på begränsningar för att genomföra uppgifter är ett annat sätt att börja tänka på nya sätt. Begränsningar gör ofta att vi måste improvisera. Det handlar också mycket om att utmana sig själv, att våga vara på djupt vatten och testa nya situationer, att misslyckas och att testa igen på något annat sätt. Det är också viktigt att tänka på att dina kunskaper är det som ger dig förutsättningar att lyckas. Ju mer du kan desto större arsenal med saker du kan göra. Den amerikanska marinkårens inofficiella slogan är ”Improvisera, anpassa och övervinn”. Det är kan vara en bra tanke att ha i huvudet.

Att göra:

– Vid en ny situation, testa att byt person. Låtsas att det är Dolph Lundgren, Yoda, Lisa Simpson eller din jobbigaste arbetskamrat som ska lösa problemet.  Hur skulle hen göra? Finns det något du kan lära av det?

– Tänk tvärtom. När du kommit fram till ett beslut som känns rimligt utifrån situationen, tänk då helt tvärtom, vad skulle det innebära? Vilka problem skulle uppstå om du handlade så istället? Hur skulle det funka på halvlång eller lång sikt? På så sätt kan du hitta problem, eller möjligheter som du absolut inte tänkt på innan.

– Gå in i badrummet och fundera över vilka grejer som finns där som du skulle kunna använda när zombierna (snabba) kommer. Du behöver göra vapen och lösa grundbehoven (vätska, värme, mat, vila och trygghet). Eller fundera vad som skulle passa i din Bug Out Bag.

– Gå en kurs i improvisationsteater

– Våga misslyckas. Testa grejer du vet att du inte behärskar. Misslyckas och sedan misslyckas bättre. Det ger dig erfarenheter som du ha nytta av framöver.

 

Boken Överlev katastrofen verkar för övrigt vara slut i nätbokhandlarna just nu men det finns exemplar kvar på till exempel Akademibokhandeln eller Överlevnadsbutiken.

Så vill partierna förbereda sig inför zombieapokalypsen 2018

Nu är det snart val! Den verkligt stora frågan som ingen pratat om är som vanligt hur Sverige bör rustas för att klara av zombieapokalypsen. Liksom förra valet (läs förra valets svar här) så vill jag att vi väljare ska ha möjlighet att veta var partierna faktiskt står i några av de viktiga frågorna. Jag skickade ut följande frågor till samtliga riksdagspartier:

1. Varför är ju er politik bäst för att förhindra att zombierna kommer och vad skulle er primära strategi för att bekämpa de odöda horderna vara?

2. Hur ser ni på zombiers rättigheter? I fler moderna filmer och serier verkar de kunna anpassas tillbaka till samhället.

3. Är det viktigare med en samhällelig beredskap eller att underlätta för individer att förbereda sig?

4. Kan ni tänka er att subventionera ”folkkofoten” likt satsningen på bredband för hela Sverige?

5. Vilket ämne i skolan skulle ni säga är viktigast att stärka för att lära dagens ungdom att klara livhanken när de odöda reser sig från sina gravar?

Bild av Jimmy Wallin (från Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen). Redigerad av Kalle Mattsson.

Kristdemokraterna

”Tack för dina frågor till Kristdemokraterna. Eftersom vi får många enkäter att besvara i valtider och zombiefrågorna inte tillhör våra prioriterade områden väljer vi att avstå från att svara. Vi vill också framhålla partipolitiken inte kan lösa alla tänkbara och otänkbara problem :-).”

Min kommentar:
Ja alltså precis som förra gången så avböjer Kristdemokraterna medverkan. Fortfarande konstigt med tanke på att partiet är de enda som tydligt ska representera människor som tror att döda kan börja leva igen. Om KD trillar ut riksdagen så antar jag att de måste se över sina prioriteringar lite. Zombiefrågorna skulle enkelt kunna föra dem över 4% spärren. Rösta bara på KD om du verkligen tror att den kristna guden kommer att orsaka zombieapokalypsen – det skulle kunna ge dig lite större chans att bli en av de utvalda (om nu Gud bryr sig om vad du röstar på). De har däremot rätt i att det också är viktigt att bygga resiliens oavsett vad som händer i parlamentet. Passa på att köpa Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig för att vet hur du ska göra.

Vänsterpartiet

1. I princip samtliga trovärdiga zombiescenarier – inklusive de med snabba zombier – visar att den avgörande faktorn för att överleva och bekämpa de odöda horderna är att vi människor håller ihop och byggt upp ett starkt förtroende för varandra. Jämlikhet är det bästa sättet att bygga den sortens förtroende. Det är Vänsterpartiets väg framåt. Vi vill leva i ett samhälle där vi tillsammans bygger barrikader som är stora nog att alla får plats.

2. Det är slående hur skräcken för zombier i flera årtionden stod i vägen för att vi som samhälle ens skulle överväga den tanken. Vi borde ta det som en tankeställare. Rädda samhällen är svaga samhällen! Tar vi det lugnt och tänker efter, syns det att ett klokt samhälle alltid siktar högt. Ja, det skulle vara en stor arbetsuppgift att försöka stödja varje zombieskadad person i att hitta tillbaka till sin mänsklighet. Samtidigt behöver vi se det större perspektivet: det skulle bygga ett mycket starkare samhälle långsiktigt. Ett land där vi tillsammans, med varm och fast hand, alltid gör det vi kan för varandra har alla chanser att hålla samman också vid en andra zombievåg. Ett land som inte ens försöker, utan kallt låter människor se sina nära och kära att falla till botten, skulle inte göra det.

3. Det viktigaste är hur vi byggt samhället. Fortfarande idag lever vi i ett samhälle som på många sätt är byggt främst för ett fåtal rika människor i toppen. Forskningen är tydlig: ett kallt och splittrat samhälle är alltid skört. Konsekvenserna av det visar sig ödesdigra i de dramatiserade förlopp som studerats i forskningen kring zombieberedskap. Låter vi våra dagliga liv präglas av konkurrens och rädsla, är det en grogrund för kortsynt egoism och avhumanisering. Bygger vi ett Sverige med värme och sammanhållning har vi mycket större möjligheter att agera klokt både som samhälle och som individer. Försvarsmakten har sin roll att spela, men det är varken de eller din verktygsbod som är nyckelfaktorn, utan att dina goda relationer med arbetskamrater och grannar.

4. Det är förståeligt att många först tänker på den sortens faktorer när frågan om zombierisken kommer på tal. Tänk om alla runt omkring mig bara är ute efter att döda mig? Hur ska jag kunna klara mig, ensam i världen? Riskpsykologin tar gärna fram de sämsta sidorna hos oss. Det som spelar störst roll i verkligheten är att människorna kring dig är varma, förnuftiga och handlingskraftiga – inte vilka tillhyggen som råkar finnas till hands. Därför gör politiken stor skillnad. Använder vi samhällets resurser till att se till att varje människa kan växa upp med värme, trygghet och goda kunskaper om världen, kommer vi stå starka vad som än händer. Med det sagt: en folkkofot är ett praktiskt verktyg som bygger på en klar idé om jämlikhet. Vi är öppna för tanken.

5. Facklig organisering. Det är ett slående undantag från alla andra kloka saker vi ser till att barn och ungdomar tränar på i skolan. En för alla, alla för en. Alla hör ihop, alla behövs. Den dag ett stort, mörkt bolag tänkt sig att kunna tjäna pengar på att de döda stiger upp igen, trots att våra far- och morföräldrar trodde sig ha begravt dem en gång för alla, behöver vi vara bra på att hålla ihop. Den natt någon med slips och kostym börjar gapa om vilka som ska slängas ut till de som bultar på porten där utanför, spelar det roll att vi alla vet hur vi säger ifrån. De länder som låter dem öppna de luckorna, slutar förr eller senare med zombies i rummen. Vänsterpartiet är det parti som alltid kommer stå för linjen att hålla ihop och bygga samhället tillsammans. Där andra pekar finger eller svajar, står vi för att ta hela Sverige fram till morgonen.

 

Min kommentar:                     

Det första svaret jag fick av dem var: ”Det är vidarebefordrat till vår enhet som arbetar med dessa frågor.” Lovade gott. Inget annat parti verkar ha en enhet för zombiefrågor. De är också de som verkar ta in forskningen kring zombiefrågor på störst allvar vilket är bra. Deras syn på zombiefrågan tycker jag känns trovärdig utifrån deras värdegrund. Att känna sina grannar och arbetskamrater (alltså där det är störst chans att du är när zombierna kommer) är tips som jag ofta återkommer till utifrån forskningen på kriser och katastrofer. Jag är dock lite orolig för svaret att zombier kan rehabiliteras. Mycket positivt är förslaget om folkkofot men att vapen inte är det viktigaste i kampen mot zombierna. Facklig organisering är ju inte ett skolämne idag så jag tolkar det som ett nytt konkret politiskt förslag. Friskt och modigt att slänga in det i den här typen av enkätsvar. Utöver att känna grannar är ju organisering viktigt så jag ställer mig bakom förslaget (och kanske att göra om elevråden till folkmilis mot zombier). Och slutklämmen bjuder också på en något långsökt referens till Dawn of the Dead. 

 

Miljöpartiet

1. Vi ser zombierna som en viktig del i att rädda klimatet. Med dagens klimathot så kommer vi behöva fler krafter i omställningen till ett hållbart samhälle och med zombiernas miljötänkande tror vi att samhället får ökade resurser i ett sådant arbete.

2. Miljöpartiet värnar alla varelsers möjlighet att kunna delta aktivt i samhället på lika villkor och i händelse av att zombier verkligen finns så menar vi att de ska ha samma rättigheter som alla andra.

3. Det är viktigt att ha ”två tankar i huvudet”, dels måste man genom information till allmänheten kunna ge människor beredskap att försvara sig. Men samtidigt så är samhället ytterst ansvarigt för människor säkerhet och därför behöver vi en beredskap mot eventuella angrepp från zombier också.

4. Det beror på vad remissinstanserna säger i frågan.

5. Idrott och hälsa, det gäller att ha bra kondition om man ska fly från zombier.

Min kommentar:

Jag är lite oroad över att MP ser zombierna som varelser och inte som odöda. Det bäddar för att ge dem rättigheter och det blir problematiskt eftersom de ju är döda och mest av allt vill kalasa på våra inälvor. De verkar vara inne på något slags rehabiliteringsprogram som i  In the Flesh eller eventuellt Fido. I de flesta filmer går sånt verkligen åt skogen så det är svårt att rekommendera det. Bra att de inte vill dra förhastade slutsatser om hur förberedelser ska ske utan inväntar en remiss (som jag hoppas att de nu kommer att försöka få till stånd – jag ser det som ett vallöfte med samma tyngd som att underlätta tågresor till Europa). Cardio är ju regel nummer 1 för att överleva i zombieland så jag är också nöjd med det sista svaret. På det stora hela känns svaren lite tunna dock.

 

Centerpartiet

1. Vi är ett parti som är vana att ta ansvar och inför en framtida zombiekatastrof är det tydligt att Sverige behöver ett nytt ledarskap som är berett att visa handlingskraft också i krissituationer. Ett hållbart samhälle, ett Sverige som binds samman av en god infrastruktur, med ett starkt försvar och god beredskap kommer vara förutsättningar för att vi ska ta oss igenom en katastrof. Det är något som Centerpartiet kan bidra med.

2. Även om fiktionen visar zombies som kan återanpassas till samhället vet vi inte säkert hur deras lynne och återanpassningsförmåga är innan zombiekatastrofen är över oss. Odöda som går att återanpassa till samhället kan därför komma att kunna åtnjuta liknande rättigheter som oss levande. Med rättigheter kommer även skyldigheter och där kan det uppstå en del problem i ett samhälle med både levande och odöda. Det gäller exempelvis sjukvård, pensioner och annan grundläggande service som en odöd eventuellt inte har samma eller andra behov av. I en situation där ett betydande antal odöda lever sida vid sida med levande behöver sannolikt också en översyn göras som säkerställer att inte sjukförsäkringssystemet belastas i allt för hög utsträckning. En eventuell FN-konvention om zombieliga rättigheter får vi förhålla oss till när frågan är aktuell.

3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett ansvar att informera medborgarna och se till att statens beredskap är god. Om risken för en zombieattack tilltar avsevärt är vi beredda att pröva möjligheten att utvidga MSB:s uppdrag till att också innefatta så kallad prepping för zombieattacker. I grunden kan man anta att en rad av de åtgärder som då genomförs även stärker samhällets motståndskraft vid exempelvis en invasion från yttre rymden eller om Mårran skulle visa sig finnas på riktigt.
Om zombierna kommer kan det också finnas skäl att utreda en utvidgning av ROT-avdraget så att det också omfattar sådana förberedelser och ombyggnationer av fastigheten som kan behövas för att kunna stå emot zombieattacker. Det kan då exempelvis handla om grävandet en vallgrav runt huset, förstärka dörrar och fönster eller placera huset på pålar.

4. Om det visar sig nödvändigt utesluter vi inte en sådan lösning. Samtidigt kan en subvention av endast kofötter visa sig otillräcklig då modern teknik kan leda till nya sätt att skydda sig mot zombier. Vi skulle därför föredra ett system som är teknikneutralt och därmed mer långsiktigt.

5. För att kunna fly från en eventuell zombieattack krävs en god fysik. Vi har länge drivit frågan om mer fysisk aktivitet i skolan. Det är viktigt att barn och unga tidigt lär sig fördelarna med en aktiv livsstil. Vid behov av undervisning i zombie-självförsvar och strategier för att avleda och fly från odöda är det rimligt att Skolverket gör en oberoende utvärdering om hur skolan kan ta steg i denna riktning.

Min kommentar:

Personligen är jag lite less på begreppet att ta ansvar för politiken eftersom det inte betyder något, men i övrigt känns det som att Centern utgår från sin idé om ett levande Sverige. De visar också i sina svar på ett engagemang i denna viktiga fråga. Det här med att de vill vänta på en hel del utredningar vilket både är bra och dåligt. Bra för att det betyder att de tar frågan på allvar, men samtidigt tycker jag det är något oroväckande att de inte vill se action nu. Att koppla in MSB i zombiefrågan är bra och MSB själva har ju försiktigt tagit steg i denna riktning, även om det är små små steg. Däremot är det tramsigt att blanda in en fiktiv person som Mårran. Utökning av ROT är ett bra förslag, så även det om ökad fysisk aktivitet i skolan, särskilt om det omfattar mer än bara ämnet idrott och hälsa.   

Socialdemokraterna

1. Vi kan börja med att konstatera att i Sverige kremeras runt 70 procent av de avlidna (i storstäderna är siffran över 80 procent). Näst efter Japan är Sverige det land i världen som har störst andel krematorier per capita. Att kremera de avlidna torde i sig vara ett säkert sätt att skydda sig mot att de döda reser sig igen. Skulle de jordbegravna avlidna ändå resa sig så ser vi detta som en krissituation där olika myndigheter måste samordna sina insatser. Det kan röra sig om evakuering av de utsatta områdena eller insatser för att begränsa zombieinvasionens utbredning, Redan i våras skickades broschyren ”Om kriget kommer” ut till de svenska hushållen med handfasta råd om hur man hanterar en långvarig kris.

2. Fullständiga mänskliga rättigheter tillkommer levande individer. Det finns ingenting i dag som talar för att odöda skulle ha t.ex. rösträtt, rätt till privatliv eller rätt till domstolsprocess. I och med att zombier per definition redan är döda så kan inte den som utsätter en zombie för ett våld som i normalfallet skulle vara dödligt göra sig skyldig till mord eller dråp.  Ett visst begränsat skydd av avlidna finns genom den s.k. griftesfridslagen. Problemet med att tillämpa denna på zombier är dock att dessa ofta själva beter sig på ett sätt som upplevs som fientligt mot levande

3. Vi socialdemokrater tror alltid mer på att ha en samhällelig beredskap. En katastrof av den omfattning som en fullskalig zombieinvasion skulle utgöra kan aldrig hanteras enskilda individer, det kräver samhällelig beredskap.  I populärkulturen kan zombiefiktionen sägas vara en undergrupp av kategorin ”post-apokalyptiska skildringar”. Det väsentliga hotet kommer inte från de odöda i sig utan från det faktum att samhället har brutit samman. Det bästa försvaret mot zombiehotet är därför att upprätthålla de väsentliga samhällsfunktionerna såsom vattenförsörjning, avfallshantering och infrastruktur, Däremot så kan man som enskild individ förbereda sig för de påfrestningar som en samhällskollaps innebär genom att vara förberedd med färskvatten, konserver och annat. Handfasta råd finns i den ovan nämnda broschyren ”Om kriget kommer”.

4. Nej. Det låter som ett sätt att göra en fråga som bör vara ett samhälleligt ansvar till ett privat problem.

5. Då en zombieinvasion sannolikt skulle innebära mycket stora störningar för vårt samhälle så skulle på kort sikt många av de kunskaper vi bär med oss från skolan bli oanvändbara. Den kondition och styrka man byggt upp under skolans idrottstimmar kan dock vara användbar för att undkomma de odöda. På lite längre sikt kan samhällskunskapens kunskaper om hur man bygger en författning, en marknadsekonomi och ett rättsväsende bli väsentliga när samhällsfunktionerna ska byggas upp igen av de överlevande.

Min kommentar:

För det första är jag glad av Socialdemokraterna väljer att inte bara kopiera in lite försvarspolitiskt program som de gjorde förra valet. Kremeringsdiskussionen kan vara relevant men det är trots allt ovanligt att alla döda reser sig. Samordning vid en zombiekatastrof är självfallet viktigt och det är bra att de ser det. De ger ett väldigt klart, tryggt och tydligt besked i rättighetsfrågan vilket är bra. Svaret i fråga tre är också bra. Samhället behöver stå starkt för utmaningar även om en zombieapokalyps nästan alltid leder till en total kollaps. Förhoppningsvis går det att fördröja samhällets totala sammanbrott lite så att fler kan lämna de tätt befolkade områdena och har större chanser att klara sig. Idrottslektionerna är viktiga, men också bra att ta in att bygga upp ett nytt samhälle.

Liberalerna

1. Skolan först! Det finns gått om råmaterial i en skola – slöjdsalar är en guldgruva av spetsiga föremål. För att inte tala om alla gafflar i skolmatsalen, som kan användas till fällor för kringströvande zombies.

2. Det är en knivig fråga. Det skulle kräva stora reformer, införande av ZFI med mera. Vi Liberaler tycker att detta är en fråga för EU att lyfta. Det är viktigt att Europas länder delar på ansvaret för zombies.

3. Som liberaler tror vi på individen. Men samtidigt krävs statliga insatser för att ge människor lika förutsättningar. Dock ska samhället inte hålla tillbaka drömmare, alla är vi inte stöpta i samma form. Därför anser vi att samtliga medborgare skulle behöva delta i en gedigen zombieutbildning om olyckan är framme, självfallet med ordningsbetyg. Ifall vissa individer vill göra mer ska vi ej hålla dem tillbaka. Liberalerna är därför bland annat öppna för att lätta på strandskyddsregler och bullerregler för byggnation av bunkrar och fort. Spara även kvitton för dessa då de kan bli avdragsgilla med framtida ROTZ-avdrag.

4. Statliga subventioner leder till snedvridning och minskade innovationer. Vi kan inte förbereda oss på att utkämpa gårdagens zombieinvasioner! Det finns ingen garanti att kofotar… kofötter? Att samma verktyg som fungerade igår är rätt verktyg i morgon. Men om ko…fötter mot förmodan skulle vara det bästa vapnet tror vi att den tyska varianten, ‘Brecheisen’, skulle bli betydligt billigare genom frihandel inom EU.

5. Vi lanserar nu förslaget om ett införa en läsa-skriva-räkna-fäktas-garanti i skolan. Vi har länge kämpat för att idrottsämnet ska innebära mer rörelse och faktisk träning. Det må verka som idrottslärarens sista utväg att ordna hinderbana och leka ”inte nudda golv” i jumpasalen, men det ger ovärderliga färdigheter i det postapokalyptiska samhället. Och i vilket annat ämne lär sig eleverna att svinga ett brännbollsträ?

 

Min kommentar:

Skolan alltså, nja jag vet inte. Och gafflar kan aldrig gå igenom en skalle (och träffa ögat är för svårt). Nu vet jag inte vad ZFI  står för riktigt (zombier för invandrare, zombiers filminstitut?) så det är svårt att säga om det är bra eller dåligt. Men att lyfta frågan till en högre instans är ju bra. Vid en borgerlig valseger är det nog vettigt att spara kvitton när ni gör om era hem. Brecheisen är för övrigt samma sak som kofot (eller bräckjärn som är ett annat svenskt ord) men det finns såklart poänger i att se om det finns bättre verktyg och ”kofötter” är den korrekta böjningen. Liberalerna lyckas däremot lyfta alla sina hjärtefrågor, EU, skola och fri marknad. Kudos för det! Jag tycker ändå att svaren är lite för svävande. En viss otydlighet utöver förslaget om ”läsa-skriva-räkna-fäktas”. Brännbollsträsvingande låter ju bra men jag kan inte sluta tänka att de bara vill skapa en massa Negans (från Walking Dead).

 

Avslutande analys

Det finns hopp om liv efter zombieapokalypsen då flera partier svarat bra på frågorna. Och alla gjorde det utifrån sin syn på samhället.  Sverigedemokraterna bemödade sig inte ens att svara på mailet så alla som tänker på zombieapokalypsen kan och bör strunta i dem, Moderaterna svarade för sent, men deras svar finns i kommentarerna nedan. För er som lutar åt det rödgröna hållet rekommenderar jag en röst på Vänsterpartiet eftersom de verkar vilja stärka organisering även utanför statens ramar vilket jag tror är en viktig faktor. Lutar du mer åt det borgerliga hållet så skulle jag nog lägga min röst på Centern då de tar frågan på stort allvar, har rimliga förslag i sina svar och bör ha hyfsad koll på självförsörjning.

 

 

Augusti: Skaffa en hobby

Har du haft tråkigt i sommar? Eller bara alldeles normala apokalypskänslor av en sommar utan regn och sen ett sjukt regnoväder? Ja oavsett är det dags att skaffa en hobby (eller en ny apokalypsunderlättande sådan).

Nåja, kunskap bär vi alltid med oss och att lära sig nya saker kan faktiskt vara bra sätt att träna för situationer som är svåra. Utöver det är det massor av saker vi inte lär oss i det här preapokalyptiska samhället som vi kommer att ha nytta av när zombierna kommer. Eftersom jag tidigare faktiskt skrivit ett ganska långt inlägg om detta så tycker jag du ska kolla in det inlägget.

Framförallt så vill jag slå ett slag för att lära sig saker tillsammans med andra. Kolla in studieförbundens kataloger (t ex hos ABF)  och fundera över vad du vill lära dig. Sen är det bara att anmäla sig så det blir av.

Sticka och odla – bra apokalypsförberedelser!

Eftersom det saknas ett zommarprogram i P1 i år…

Sedan 2015 har alltså Sommar i P1 inte haft något zombieöverlevnadssommarprogram alls. En smärre skandal som det verkar som att jag är först att rapportera om. Vakna Sverige! På sommaren bör en ju gå/cykla/ligga på stranden och lyssna på intressanta samtal.

Men men, trots detta så finns det såklart andra saker som är bra att lyssna på när du har sommarledigt. Här kommer ett gäng poddtips. Jag tror att de flesta går att hitta i de vanligaste poddapparna så ladda ned där om du inte vill använda soundcloud eller vad det nu är för länkar jag använder. Här kommer alltså ett gäng bra poddar som jag tycker att ni borde lyssna på i sommar:

P3 Dystopia:   Fem ungefär timslånga avsnitt avsnitt som tar upp antibiotikaresistens, demokratins reträtt, vad som händer när havsnivån stiger, om kriget kommer och övervakningssamhället.

Hemberedskap över en kopp te: En trevlig podd om att förbereda sig av Anette och Niklas som är aktiva i civilförsvarsförbundet. Nya avsnitt kommer ganska löpande.

Apans Anatomi – Preppa som kropotkin: En podd av Mathias och Erik om prepping genom att bygga gemenskaper

OBS i P1 har ett par bra avsnitt om katastrofer i en serie. ”Är katastrofen en möjlighet” av juristen Tormod Otter Johansen är nog det bästa.

MSBs podd ”Om krisen kommer” har 13 avsnitt om bland annat nödmat, att agera vid kris, skyddsrum, VMA och påverkanskampanjer på nätet. Många avsnitt är riktigt bra.

Och några poddar där jag medverkar:

Kropp & Själ hade ett avsnitt om katastroftankar som jag pratade lite i.

Kritiken – Din granne kan stoppa samhällskollapsen: Kawa Zolfagary

Ordfronten #39 Beredskap ska inte vara en materialsport

För några år sedan hade Jonny Berg och jag en poddcast om zombier som hette Swedish Zomcast.

…eller så kan du ju lyssna på om det Sommar i P1 som jag gjorde för ganska exakt tre år sedan.

Juli: Lev för något

Att ha hundar kan ju vara något som gör att en orkar kämpa vidare.

Nu är vi framme vid en av de svårare grejerna jag skrivit om. Att hitta något att leva för. Den här förmågan är väl egentligen något som mer har påverkan i vardagslivet än i katastrofsituationer men många menar att det faktiskt är en viktig del av överlevnad. I populärvetenskapliga överlevnadsböcker finns det nästan alltid anekdotiska bevis för hur viktigt det är att ha något att leva för. Problemet är såklart Survivorship Bias – att det är de överlevande som skriver historien om vad som krävs för att överleva. Att alla som inte klarar en situation kanske kämpade lika hårt, hade lika mycket att leva för etc. Det blir alltså svårt att dra några vettiga vetenskapliga slutsatser av överlevare, men det finns ändå anledning att titta närmare på fenomenet.

Från logoterapins grundare Viktor Frankl som pratar om att ”livet måste ha mening”, till överlevnadspsykologen John Leach (författare till portalverket Survival Psychology) som pratar om psykogen död – alltså att vissa bara ger upp och dör utan synbar anledning. Liknande iakttagelser finns i fång/arbetsläger. Under Koreakriget pratade amerikanska fångar i koreanska fångläger om ”give up-itis”.

Det finns en del knep i överlevnadssituationer för att inte överväldigas av de hemska och farliga i en situation. Ett sätt är att dela upp problemen i små delar och klara en del i taget. Det som kallas gameification eller spelifiering kan vara ett bra sätt att ta i tu med situationer. Att hitta ett sätt att börja tackla jobbiga situationer. I Ben Sheerwoods överlevnadsklassiker ”Survivors Club” ställer han den retoriska frågan Hur äter du en elefant? Svaret är En bit i taget. Alltså att dela upp problemen i mindre delar.

Att göra saker som har mening snarare än som ger ”lycka” kan också vara ett vettigt förhållningssätt. Det var ett intressant avsnitt av Kropp & Själ i P1 om det som går att lyssna på här. Eller så kan du läsa Frankls Livet måste ha mening.

Att rent praktiskt ge tips på hur du kan göra för att utveckla ”något att leva för” har jag nog svårt att ge. Men en grej är att vårda sina relationer. Att höra av sig och värdesätta vänskap och kärleksrelationer och inte ta dem för givna. Annars kan du ju skaffa barn, hund eller en rejäl gudstro om du vill göra det enkelt för dig.

 

Lokal gemenskap och prepping. Ett exempel från Skarpnäck

Sista dagen på krisberedskapsveckan hade gruppen #preppatillsammans en temadag om lokal beredskap i Skarpnäck. Det är ett väldigt bra initiativ som bygger på att människor tillsammans i ett bostadsområde bygger gemenskap och skaffar sig kunskap om hur de kan klara olika typer av kriser. Jag passade på att ställa några frågor till gruppen.

Beskriv bakgrunden till #preppatillsammans.
Fröet till #preppatillsammans har funnits där länge. För några år sedan gjorde en stor brand i ett flerfamiljshus i området 200 personer tillfälligt bostadslösa. Nödvändiga resurser som mediciner, kläder, pengar och i några fall tolkar saknades. Ett stödarbete drogs igång redan samma dag och en mängd frivilliga kom samman och höll igång insatserna i flera veckor, så länge som det behövdes. Det var inspirerande att uppleva den spontana viljan att hjälpa varandra.

I vintras handlade ett avsnitt av OBS i P1 om katastrofgemenskaper och fröet blev till en fråga i sociala medier om folk var intresserade av att gå en studiecirkel i hem- och lokal beredskap. Det var många som hörde av sig och efter en del roddande med lokal och mötestid drog studiecirkeln igång.

Vad är syftet med studiecirkeln?
Vi har pratat en hel del om vad det är vi vill med studiecirkeln. Syftet på lång sikt är att den ska utvecklas till en lokal beredskapsgrupp. Det handlar om att lära oss hur vi kan hantera (långvariga) samhällsstörningar och hitta budgetlösningar som svarar mot basala behov av exempelvis vatten, mat och värme. Att omdefiniera säkerhet till att handla om att vi både kan ge och förvänta oss stöd av varandra. Att istället för att drivas av rädsla eller bli passiva i en kris, bryta passiviteten genom att öva oss på att ingripa och agera. Att hellre än att enbart förlita oss på myndigheternas krisberedskap och hushållets egen hemberedskap förbereda oss tillsammans och sprida beredskapen till våra grannar.

Bild från temadagen när jag och Malin Grentzelius från Civilförsvarsförbundet Stockholm samtalade.

Vilka är med? Hur erfarna är deltagarna?
Det är en ganska spridd skara som är med. Vi har ett internetforum där vi är ett trettiotal personer som följer diskussionerna och anteckningarna från träffarna. Sen varierar det kraftigt vilka som har tid och möjlighet att gå på cirkelträffarna.
På första cirkelträffen gjorde vi en självskattningsövning, Hur förberedd är du på en skala 1-5? Sen har vi gjort om samma övning några månader senare och utvecklingen går mot att vi blir mer trygga i våra preppkunskaper. Dessutom blir det tydligare ju längre cirkeln gått att vi har en mängd olika praktiska förmågor och tidigare erfarenheter plus en vilja att göra verkstad av dem som är väldigt peppande.

Tillkommer det nya personer hela tiden eller är det en stabil kärna av folk?
Det är både en stabil kärna av folk som ses regelbundet och många fler som vill men inte har möjlighet att gå på alla träffar utan kommer om möjligt och håller sig uppdaterade via vårt forum. Och efter den lokala temadagen vi arrade så har ytterligare tio personer anmält sitt intresse.

Vilka scenarier tänker ni är troliga?
I våra diskussioner utgår vi ofta ifrån långvariga elavbrott, men även snökaos, översvämningar och efter förra månadens hetta och torka är bränder ett troligt scenario vi pratar om.

Vilka oväntade bieffekter har ni sett?
En oväntad bieffekt är att preppandet lett till en enklare och billigare vardag – storhandlande gör att det alltid finns mat och förnödenheter hemma och att du sparar på att handla mer i taget. En bieffekt som inte är oväntad så mycket som glädjande är den hoppfullhet och gemenskap varje cirkelträff resulterar i. Att förbereda sig på kriser är faktiskt hoppingivande.

Har ni kikat på amerikansk forskning och begrepp som community resilience?
Ja, i studiecirkeln har vi kommit fram till community resilience efter att först ha gått igenom Boken om hemberedskap. Vi har börjat titta på nätverket Mutual Aid Disaster Relief och näst på tur står RAND:s Toolkit for Community Resilience och Common Ground Collectives erfarenheter från deras arbete i New Orleans efter Hurricane Katrina.

På vilket sätt är community resilience intressant för er?
Vår tanke med en lokal beredskapsgrupp är att kunna bidra med nödvändig kollektiv infrastruktur som saknas i ett lokalsamhälle i kris, exempelvis att komplettera hushållens individuella stormkök med ett gemensamt mobilt storkök. Vår förhoppning är att vi ska kunna sprida beredskapen i vårt område, bygga vidare på den anda av att vi hjälps åt när det gäller.
Vi ser gärna att fler organiserar sig i sina områden. Då kan vi hjälpas åt att lösa problem, tänka ut sånt som annars lätt kan falla bort. Ett nätverk av lokala beredskapsgrupper som kan utbyta erfarenheter och dela resurser vore guld.

Vad är ert råd till någon som vill bilda en lokal grupp för kris och katastrofförberedelser?
Släng ut frågan i sociala medier och i ditt lokalområde, du är nog inte ensam om att vilja organisera dig – hellre gemensamt förberedd än ensam och oförberedd är vad vi kokar ner #preppatillsammans till. Kolla med Civilförsvarsförbundet om de är aktiva i din kommun.

Kommer ni att göra fler utåtriktade evenemang?
Ja, vi planerar fler evenemang, inte minst vill vi på sikt ordna ett lajv med alla som är intresserade i våra områden – lajva krisen, det vill du inte missa!

Har ni kontakter med andra organisationer?
Vi har viss kontakt med Civilförsvarförbundet här i Stockholm och med krissamordnaren i kommunen – henne ska vi träffa efter sommaren. Då ska vi bland annat ta reda på hur det står till med skyddsrummen i trakten och om kommunen kan hjälpa till med viss nödvändig infrastruktur. Vi har också som ambition att allt mer inventera vårt närområde och se vilka resurser i form av tillfälliga boenden, storkök eller viktiga kunskaper som radioamatörer som finns i trakten.

Vill du komma i kontakt med oss kan du höra av dig på preppatillsammans@gmail.com.

Stockholm Direkt skrev en inför artikel om det hela.  

Podden Apans Anatomi har också gjort ett avsnitt om prepping ur ett gemenskapsperspektiv: