Kategoriarkiv: litteratur och film

NY SVENSK ZOMBIEFILM: The Huntress – Rune of the Dead

Vikingazombier? Ett inte så utforskat område men i höst kommer inte mindre än två zombiefilmer som utspelas under vikingatiden. Jag passar på att ställa några korta frågor till Faravid Svalfors af Ugglas. När jag chattade med Faravid om filmen The Huntress – Rune of the Dead fick jag dessutom följande meddelande: ”Kom på att jag ju varit med och gjort ytterligare en zombievikingafilm haha. Den kommer ha premiär i höst den med, och heter Draug”. Mer om den kommer längre fram på bloggen så stay tuned!

 

Hej Faravid! Berätta lite om filmen The Huntress – Rune of the Dead. Vad den handlar om?

Filmen handlar om den unga jägarinnan Runa som lever med sin mor, syster och farfar djupt inne i skogen vid Mälaren. Hon gör vad hon kan för att hålla familjen från svältens rand, men det är en hård kamp. Hennes har varit borta på vikingafärd i två år, och hela familjen befarar att han är död. Samtidigt plågas Runa av de mest fruktansvärda mardrömmar, och hon anar att familjens olycka bara börjat. Hon känner att någonting närmar sig genom skogen. Någonting ondskefullt.

Hur tänkte ni kring att den är på engelska snarare än svenska?

Vår finansiär från Hollywood hade nästan inga krav på projektets utformning över huvud taget, men att språket skulle vara engelska var ändå något som de propsade på, och i efterhand kan jag tycka att det var ett bra beslut för denna film – och för de förmodade uppföljarna. Engelskt tal gör filmen tillgänglig för många människor.

I framtiden vill jag dock göra minst en vikingafilm där karaktärerna talar fornnordiska, eller åtminstone fornisländska, så gott våra språkkunskaper tillåter.

Hur ni kom på idén till vikingazombier?

Jag är en riktig vikinganörd och har ägnat större delen av mitt liv åt att lära mig mer om perioden och återskapa prylarna som de hade och kläderna de bar. Om man skall göra en vikingaberättelse med skräckinslag är det nästan oundvikligt att tankarna går till våra nordiska gengångare. Vikingar och zombier, det bästa av två världar! Lägger man sedan till en badass kvinna med pilbåge har man något som i alla fall jag vill se på bio!

Jag har fått känslan av att zombien blivit så mycket mainstream att det nästan är svårt att prata om zombiefilm längre. Mer att det är ett inslag i andra filmer. Är det en zombiefilm som utspelar sig under viktigatiden eller är det en vikingafilm med zombier? Eller rent av en kärlekshistoria på vikingatiden… with zombies? Resonerade ni mycket kring detta?

Ja, vi har tänkt mycket på vilken väg vår berättelse skulle ta. I slutändan blev det något vi kallar ett skräckdrama. När nordamerikanerna såg filmen tyckte de dock att man borde lägga tonvikten på zombier och skräck när vi marknadsför den, medan vi nog tänker mer på familjerelationer- dramat som blir en följd av deras svåra prövning. Men alla element finns där. Ett skräckdrama.

Du är en av producenterna i den här svensk/amerikanska filmen. Hur har samarbetet sett ut?

Bakom projektet står jag själv och min kollega Rasmus Tirzitis. Vi började samarbeta kring ett annat projekt och märkte hur väl vi funkade ihop, så vi bestämde oss för att försöka få till en egen vikingafilm. I början hade vi en handfull olika historier som vi övervägde, men när ett filmbolag från Hollywood hörde av sig och var nyfikna på vad vi gjorde valde vi genast en berättelse som var så tight att vi kunde göra den rättvisa trots en låg budget. Berättelsen kom vi fram till gemensamt och sedan berättade vi den båda två men med olika verktyg.

Jag och Rasmus har båda producerat filmen med allt vad det har inneburit, men Rasmus har regisserat och klippt den medan jag skrivit manus och byggt hus och sytt kläder bland annat. Vi har också samarbetat med fantastiska skådespelare, musiker och skickliga filmarbetare bakom kameran. Alla har gått in i detta projekt med ett jävlar anamma eftersom vi vill visa att sådana här filmer kan göras i Sverige. Förhoppningsvis öppnar detta projekt dörrar för oss – och andra- så att vi kan få göra fler, och större filmer i framtiden.

Finansiering av zombiefilm är ofta rätt svårt, hur har ni gjort?

Ja, det är svårt att få finansiering till genrefilm generellt, skulle jag vilja påstå, och vårt projekt är en riktig humla. Folk ser att vi flyger, men ingen fattar hur! Jag och Rasmus hade tidigare visat vad vi går för,  så hollywoodbolaget vågade ge oss chansen att göra denna film, fast med mycket låg budget. Vi kunde ha backat ur, men istället gasade vi och satsade på att ge dem mycket mer än vad de kunnat förvänta sig. Allt för att visa att det är möjligt, och det tycker jag vi lyckades med. Men vi har fått slita jävligt mycket! Jag vet inte om detta var svaret på din fråga riktigt, men kanske delvis.

Går det att säga något om zombierna i filmen utan att spoila allt för mycket?

Litet kan jag berätta, absolut! Våra ”zombier” är i själva verket det som nordborna förr i tiden berättade spökhistorier om under de mörka kvällarna under namnet – drauger, eller aptrganga. Våra odöda väsen är som moderna zombier på vissa sätt, men med den skillnaden att de har större krafter och drivs av andra agendor än att käka hjärnor eller sprida ett virus genom saliven, etc. Draugerna i den fornnordiska sagoskatten är många gånger nästan demoniska.

Vilken zombiefilm inspirerar dig i ditt skapande mest?

Jag vill nog säga att ”28 dagar senare” har inspirerat mig mest. Det är en välspelad och smart zombiefilm som utspelar sig i ett regndisigt England, men en annan film jag frekvent återkommer till är ”Dawn of the dead”. Båda är briljanta filmer tycker jag, och den senare har en samhällskritisk sida som jag bara älskar. Berättelser om zombier ställer ofta stora filosofiska frågor. Vad händer med ett samhälle som drabbas av ett zombievirus? Vad händer med dig, och vem blir du när allting kastas om och inga lagar och regler längre gäller?

Jag älskar zombier, kanske just eftersom temat känns så vansinnigt aktuellt idag, med pågående klimatkris och vad som kommer följa på den. Många går nog och bär på en känsla av att vår livsstil i en nära framtid kan slås i spillror.

Samtidigt är jag den förste att medge att en del av mig önskar att något liknande händer, och jag kan bara förklara detta med att jag tror att vi inte lever så himla bra liv längre, och att en zombiesmitta eller liknande skulle tvinga oss att ta hand om varandra bättre och fokusera på de viktiga sakerna, som vänner och familj, samarbete och gemenskap- ja litet som på vikingatiden helt enkelt.

Vad är ditt bästa vikingazombieöverlevnadstips?

Oavsett om ett zombieutbrott skulle ske på vikingatiden eller idag är mitt tips detsamma: Samarbeta!

Hitta andra överlevare och hjälps åt. Vi behöver varandra, och världen skulle bli en tråkig plats om alla sprang iväg själva med varsin bug-out-bag. Dessutom, om dessa ensamma överlevare trots allt skulle klara livhanken, hur kul skulle det livet vara? Nej, jag säger som Oden i den gamla dikten Hávamál: ”Människor är människors glädje”.

 

Och här är trailern till filmen som lär ha premiär 19 oktober

Annonser

Boktips: Raseri och Törst

Raseri (2016) och Törst (2018) är två zombieaktiga romaner av Andreas Ek. Jag skriver zombieaktiga för de är inte riktigt som vanliga zombier vilket visar sig särskilt i Törst som är uppföljaren. Men jag tycker absolut de platsar in i genren särskilt då de är apokalyptiska.

Vi får följa ett gäng olika människor men framförallt polisen Erik, hans fru Lotta och barn Alexandra. Först i ett kaosigt Stockholm där allt väldigt snabbt ballar ur totalt och sedan på landet. Jag tänkte inte spoila så mycket mer av handlingen för jag tycker böckerna verkligen är läsvärda. Med korta kapitel och mycket action är det lätt att bara läsa vidare. Det är bra underhållning helt enkelt, och en del rätt obehagliga scener. Det är också kul med bekanta miljöer. Perfekt sommarläsning!

Författaren Andreas Ek är polis och det märks en hel del. Böckerna kan kännas lite snutiga i tilltalet och att det då och då blir lite för tekniskt eller beskrivande av vilka attiraljer som finns och används. Mängden action kunde nog gärna minskat lite och skräckelementen och i böckerna lyftas fram mer. Jag tyckte delarna om myndigheternas agerande kunde gärna få lyfts fram mer.

Böckerna är egenutgivna men känns verkligen bra och genomarbetade.

 

Raseri

rst

Dagens zombiefilm: Texas Zombie Wars – El Paso Outpost

Antingen så är Texas Zombie Wars: El Paso Outpost en film där väldigt mycket skjutande mot zombier och snubbiga snubbar i slowmotion som försöker fylla ut en bristande handling, eller så är det en film där en medioker handling bökats in mellan kortare uppehåll i pangpang och krigsfetischism. Jag är i ärlighetens namn inte helt säker.

Den utspelar sig på en militärbas i öknen i Texas. Typ 30 killar som är riktigt jävla macho soldater och 5-6 unga snygga kvinnliga forskare befinner sig där. Basen har någon oklar funktion. De kämpar mot zombier och ”desert rats” som är några beväpnade outlaws som vi inte alls förstår vad de håller på med, och deras största funktion i filmen är att de blir dödade hela tiden. Deras ledare är före detta soldat och har någon beef med militärbasens ledare.

Tydligen är det en del i en serie med filmer som heter Texas Zombie Wars. Det skulle kunna förklara alla oavslutade trådar, för hela filmen består nästan enbart av oavslutade trådar. Eller kanske uppslag som teoretiskt skulle kunna bli intressanta, men som inte blir något eller följs upp överhuvudtaget.

Dialogen är usel och det är till större del pålagda röster som berättar vad som händer. Karaktärsutveckling existerar inte. TZW El Paso Outpost är passande för dom som drömmer om att hänga i Texas och få skjuta ned migranter från Latin amerika. Det här är verkligen zombiefilm när den är som sämst. Verkligen en av de absolut sämsta zombiefilmer jag sett. Och jag har sett många.

Trailern visar ganska bra hur filmen är. Det är också en hel del scener som inte finns med i filmen i trailern.

Filmtipset: Overlord

Kommer ni ihåg att det gick en nazizombiefilm på bio i vintras? Som dessutom var en riktig storproduktion. Inte? Filmen hette Overlord och möttes av ganska mycket tystnad och medelmåttiga recensioner.

Strax innan D-day 1944 måste en grupp fallskärmssoldater slå ut en sändare för att de allierade skulle kunna gå i land med flygunderstöd. En väldigt viktig del alltså, men redan i inledningen visar det sig vara svårare än de tänkt. Massiv beskjutning av planen gör att väldigt få av fallskärmssoldaterna överlever. Men de som klarar sig tar sig till den franska byn där sändaren finns i en gammal kyrka. Men i kyrkan pågår det också hemska experiment. En ganska bra bit in i filmen är det mer som en andra världskrigetfilm, zombierna kommer först in på slutet. Och de är egentligen inte bärande för filmen på något sätt. Den skulle klarat sig helt ok även utan zombier, vilket får mig att tänka på hur zombiegenren utvecklats till att kunna vara ett komplement till en annan sorts film.

Overlord är en ganska klassisk nazizombiefilm, men rätt mycket bättre än de flesta andra. Det som utmärker nazizombier är att det är nazityska försök att få fram supersoldater. Därför har de ofta extrem styrka, i större grad behållna medvetanden och är inte smittsamma som andra zombier. Läs mer om nazizombier av Eva Kingsepp – Sveriges främsta expert på nazizombier – här.

I genren nazizombiefilm är Overlord väldigt bra. Det är action och skräck i ganska lagom dos. Overlord är starkast i början, men tappar inte allt för mycket ändå.

 

Boktipset: Europa Pandemus

Det händer verkligen saker i den svenska zombiebokfloran. Det kommer flera kvalitetszombieböcker om året nu. Europa Pandemus av Peter Westberg är en av de senaste. Jag tror att vi delvis har förlaget Swedish Zombies zombieromantävling att tacka för mängden böcker som kommit ut den senaste tiden.

En smitta startar i Spanien och sprider sig blixtsnabbt upp över Europa. Vi får följa några grupper människor som är löst sammankopplade historiskt (det tog mig pinsamt lång tid att förstå kopplingen). Marta med flera som är i Spanien vid tiden för utbrottet och George plus gäng som försöker ta sig till vad de hört var ett säkert ställe.

Det är på många sätt en klassisk zombierökare med alla klichéer som behöver finnas på plats som kannibalgäng, utslitna inälvor och roadtrips med Ett syfte. Det är alltså inget negativt det är bara en del av genren. Det finns också andra sidor i boken. Det vardagliga skildras bra och det är det som är bokens styrka. Jag tycker zombieskildringar blir bäst när det inte är episkt eller överdrivet utan mer utgår från det som känns rimligt. Europa Pandemus gör det oftast, även om en del lite för osannolika karaktärer skymtar till då och då. Karaktärerna växte i trovärdighet och utvecklades till att bli intressanta.

Miljöerna är bra beskrivna tycker jag. Trots att jag undrar varför det alltid börjar brinna överallt (läs gärna min intervju med Anders Fridborg om bränder och katastrofer) så var kaoset bra beskrivet. Saker jag också gillade var också att folk generellt beter sig ganska hyggligt i boken. Den ger en bra bild av vikten av att ha ett mål eller en uppgift och något att leva för. Något jag brukar prata om i överlevnadssammanhang.

Jag tycker absolut att boken är läsvärd för alla som är zombieintresserade! Köp på Bokus eller Adlibris

 

 

 

Filmtipset: One Cut of the Dead

Stäng inte av är mitt råd kring den här filmen. Det är roligare att se den utan att veta något om den, och även om det är frestande att bara stänga av den under den första halvtimmen råder jag dig att inte göra det.

One Cut of the dead är en japansk film som hade premiär 2017 men som inte synts så mycket utöver på filmfestivaler runt om i världen. Den är verkligen lågbudget men har en härlig twist som gör den fin och sevärd. För att inte spoila något så låter jag det vara så bara.

Lördagen den 15:e juni går det att se On Cut of the Dead och Anna and the Apocalypse på Bio Pio i Stockholm på Elmsta 3000s Zombie Night.

För dig som vill ha en lite sämre filmupplevelse kan du kolla på trailern. Men om du tänkt se filmen tycker jag det är bäst att skippa den:

Zombiefilm: Redcon1

Ibland kan livet som zombieöverlevnadsexpert verka glamouröst, men efter att ha sett hela Redcon 1 (more like Red crap 1, am I right?) så kan jag säga att det inte är det

Under den första minuten tänkte jag: Hmm, ganska standard – nästan parodiskt.  Efter fem minuter till visste jag att det här skulle bli jobbiga 110 minuter att ta sig igenom. Jag vet inte hur många gånger jag funderade över varför de knäar zombierna i magen och i skrevet. Musiken ska vi inte tala om, ”tuff” hårdrock och illa spelade ballader. I sina bästa stunder är det en riktigt dålig kampsportsinfluerad actionfilm, i sina sämsta stunder är det tafflig pekoral fullspäckad av överdrivna klichéer.

Ett gäng elitsoldater från USA och England ska ta sig in i en infekterad zon och hämta ut en vetenskapsman som eventuellt har ett botemedel. Flera i truppen dör på olika spektakulära sätt och vetenskapsmannen blir överraskande skjuten av den onde generalen som gav dem uppdraget. Ledaren för truppen tar sig an ett barn som han ska rädda. Och ja, jag vet inte riktigt. De sista 20 minuterna är nog nästan hälften av klippen tillbakablickar från tidigare för att vi inte ska missförstå vad som händer.

Zombierna då? Ja de är i alla fall inte konsekventa. Ibland rusar de på som klassiska zombier. Ibland ligger de i bakhåll och bygger civilisation och ibland så står de i en cirkel och skickar in en i taget som kan göra schyssta sparkar mot de levande.

Här är trailern i alla fall, men jag varnar dig. Det är två minuter av ditt liv som inte kommer komma tillbaka.

Bli en zombieöverlevnadsexpert

Nu är den äntligen här! Claes Tovetjärn, Elin Jonsson och min zombieöverlevnadsbok för barn (9-12år)! På många sätt är det som en lite mer barnanpassad ”Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen”. Det är svårt att skriva text som är till för barn, vissa saker som jag tycker borde vara självklara för barn i den åldern (till exempel ordet Morakniv) hade testläsarna ingen koll på alls, medan andra ställen nog var lite för enkla. Ett tema som varit svårt var att skriva om apokalyps och den stundande klimatkatastrofen. Att både belysa allvar men inte skrämma upp för mycket är en svår balansgång.

Boken är särskilt lämpad att läsa tillsammans barn och vuxen, eller flera barn tillsammans så de kan prata om innehållet och göra övningarna som finns. Det handlar om allt från att hålla ihop och prata om svåra saker, till att göra eld och att prova att tvätta sig med bara tre liter vatten. Bli en zombieöverlevnadsexpert innehållet både hemberedskap för strömlösa hem och lite kring överlevnad i naturen.

Fokuset är på att bygga trygghet istället för rädsla. Att hitta vuxna som kan vara hjälpsamma vid olika situationer och att lära sig nya grejer tillsammans med andra. I boken tog vi fram tio regler som vi kallar för ZÖR. ZombieÖverlevnadsReglerna.

1. Förberedd – inte rädd!
2. Där det finns många människor blir det också många zombier.
3. Zombier är korkade – du är smart. Hjärnan är ditt viktigaste vapen mot zombierna.
4. Var källkritisk! Vid katastrofer sprids alltid många rykten som inte stämmer.
5. Öva på katastrofen innan den sker, efter är det försent.
6. Prata med människor.
7. Ensam är svag. Lita på andra och håll ihop! Tillsammans kan vi besegra zombierna.
8. Lär dig nya saker. Ju mer du kan desto större möjligheter har du att överlista zombierna.
9. Skippa inte idrotten. Din kropp har du alltid med dig och den måste fungera!
10. Lär känna dina grannar. Det är inte polis och brandkår som är först på plats vid en katastrof – det är dina grannar.

 

Bokus

Adlibris

Det finns en resurssida med quizz, lärarhandledning, diplom och ZÖR reglerna som det går att tanka ned. Du hittar den här. Boken ges ut av alfabeta och om du är intresserad av ett recensionsexemplar kan du kontakta dem!

Ny zombieserie: Black summer

Om det är något vi kan lära oss av Netflixserien Black Summer är det vikten av Cardio. Alltså rule no 1 för att överleva zombieapokalypsen enligt Zombieland. Det är en jävla massa springande i den här serien. Zombierna är snabba och det är de överlevande också. Ja ja, Black Summer är gjord av skaparen till Z nation (som jag knappt sett) men ska inte ha något att göra med den serien. Det är sex ganska korta avsnitt som något episodiskt berättar om ett gäng överlevare ur deras perspektiv. Det är svårt att avgöra deras drivkrafter utom en som letar efter sin dotter, de andra verkar mest hänga i för att överleva.

Jag vet att Black Summer fått en del skit för att inte vara så bra, för att ha träiga karaktärer och att det bara är en massa spring. Men jag tycker att serien funkar utmärkt. Den är inte lika bra som TWD eller Fear the Walking Dead, men den har absolut kvaliteter. Framförallt för att den är väldigt osentimental, det händer en massa saker och folk dör, men vi som tittare hinner liksom inte stanna upp och känna något kring det för vi bara sveps med i springandet till nästa sak som händer.

Som zombieserie är den ju helt ok, men om du bara är lite halvintresserad av zombier bör du se till exempel The OA istället. Men det är ju något helt annat.

 

Bokrecension: Inom cirkeln

Inom cirkeln (häftad)Inom cirkeln är en ny svensk zombiebok skriven av Kristina Suomela-Björklund. Det verkar komma många spännande zombieböcker som utspelar sig i Sverige just nu och det är väldigt roligt.

Inom cirkeln är inte en traditionell zombiebok. Den utspelar sig under tusen år i norden och har inslag av nordisk mytologi och magi. Handlingen kretsar kring Moa och Thomas, ett ungt par som under en bilresa norrut råkar adoptera ett barn och hamna i ett zombieutbrott. Samtidigt finns det en gammal by där de som dör inte förblir döda. Berättelsen följer flera personers perspektiv bland annat patient Zero, Lovina, som levt i över tusen år och några släktingar till henne (utan att spoila för mycket).

Boken är spännande och har ett bra tempo, men den har också brister. Ibland är den något övertydlig och ibland lite för vag. Karaktärerna känns inte heller helgjutna, särskilt inte birollerna. Jag gillade dock hur slutet byggdes fram genom de olika huvudpersonernas synvinklar och att det var svårt att veta hur det egentligen skulle sluta.

Adlibris

Bokus