Goda råd för att hantera ditt viktigaste vapen

Det viktigaste vapnet för att klara sig när Z-dagen kommer är din hjärna. Den bär du med dig både i staden och i skogen och det är den som verkligen ger oss försprång. Hjärnan går att vässa och det går att träna den så att den inte blir slö. För några dagar sen var det ett bra reportage på radio (P4 Halland) om hur du kan göra för att hålla den skarp.

En av de viktigaste vanorna de nämner är att skratta ofta. Det finns en dröse bra zombiekomedier som kan hjälpa till med det – några tips kan du få från vår senaste zodcast som handlar just om zombies och humor. Positivt tänkande är något jag generellt tycker är överskattat men det finns bra effekter av det. Det finns en del forskningsstöd för detta. Att de i programmet rekommenderar att man ska lukta på citrusfrukter kanske man kan ta med en nypa salt, men ändå.

En annan sak som nämns är att stress och ensamhet påverkar hjärnan negativt. Det skriver t ex Amanda Ripley om i The Unthinkable – Who survives when disasters strike – and why. Att kunna hålla koll på sin tillvaro och inte bli stressad av nya situationer är något vi kan träna på, även om våra förutsättningar att göra det är olika. Ripley slår fast i boken att folk som är förankrade i sitt närområde kl arar sig bättre vid katastrofer och olyckor.

Här är hela listan från programmet:

1) Mat
2) Fysisk träning
3) Positiv tanke
4) Undvik stress
5) Lär nya saker
6) Repetition
7) Omväxling
8) Ta egna beslut
9) Vänner
10) Sömn

Listan i sin helhet visar på att förbereda sig för zombiekatastrofen är sjukt bra för att hålla hjärnan igång. Fysisk träning (Rule No 1 i Zombieland), lära sig nya saker (överlevnad, gruppdynamik, slåss med kofot), umgås med vänner och likasinnade är som godis (inte frukt!) för din hjärna. Så förbered dig på zombiekatastrofen och lev ett långt och bra liv – oavsett om zombiekatastrofen verkligen inträffar. Nu är det visserligen ett tag kvar till nyår, men att förbereda dig för zombieapokalypsen borde vara årets nyårslöfte alla kategorier.

Annons

Swedish Zomcast 9 Om humor och zombier

Är zombier roliga? Kolla in klippet nedan från Hardrock Zombies så vet ni att de kan vara kul. I Swedish Zomcast 9 gästas vi av Paul Del Valle som är zombieintresserad komiker. Lyssna här  (OBS vi kör inte soundcloud längre och wordpress vill inte embedda spelaren)

Zombiekapitalism på Augmented Society

För några veckor sedan blev jag ombedd att skriva om epidemier och film på Svenska Filminstitutets samhällssida Augmented Society. Glad i hågen började jag men kom hela tiden in på politiska sidospår. Tidigare på bloggen har jag ju skrivit om zombies, klass och kapitalism (del 1, del 2 och gästinlägget om zombitariatet) så det är inga nyheter egentligen, men det var ett stickspår i slutet på artikeln som jag behöver utveckla senare känner jag. Det handlar om zombiehorden som en metafor för kapitalismen. Som lägger allt under sig i jakt på profit, inga tidigare band är viktiga, ingen hänsyn, bara ett profitbegär som inte kan stillas. Marx själv skrev såklart inte om zombies men använde ibland monster som metaforer. Han pratade t ex om kapitalets varulvshunger och om hur proletariatet sugs ut av vampyrer.

Aja här kan du läsa texten på Augment Society.

Att överleva zombiekatastrofen är inte en materialsport

När jag surfar runt på överleva zombiekatastrofen-sidor på nätet så hamnar jag nästan alltid på sidor som har vapen och överlevnadsutrustning som sin stora grej. Det ger en missvisande bild av hur vi måste tänka för att klara oss när de kommer. Det finns flera skäl till det. För det första så är det långtifrån säkert att du verkligen befinner dig där du har ditt förråd med grejer när det händer. För det andra så förlitar du dig på saker som du förmodligen inte har full kontroll över. För det tredje så är det extremt sällan vi ser superutrustade överlevare i zombiefilmer. I böcker kan vi dock träffa på dem som t ex galna militärer med huset fullt med vapen. Den första anledningen kanske är den mest verklighetsnära och den sista anledningen är den som har mest tyngd.

OBS mina mad skills i bildhantering

Svenska överlevnadssällskapet (som jag alltid kommer tillbaka till) ser det så här: Viljan att överleva är basen. Att hitta det som gör att du orkar fortsätta fast allt kanske ser mörkt ut. Det här går att träna upp som allt annat, men vissa har mer jävlaranamma i sig i grunden. Ett sätt att träna upp detta är fysiskt räning där du verkligen pushar dig fast du är helt slut som människa. Crossfit är en träningsform som är bra för att träna på att inte sluta fast det gör ont överallt, skaderisken är dock rätt hög. Intervallträning är en annan form som rekommenderas inte bara för att det är ett effektivt sätt att träna utan för att det också är lättare att verkligen ge allt.

Klarar sig alltid

Kunskap är en annan faktor som är viktigare än den vassaste katanan eller den mest titanbeklädda kofoten. Ditt viktigaste vapen är alltid din hjärna glöm aldrig det. Ta en snubbe som MacGyver, han klarade sig alltid med sitt know-how. Utrustning kan du bli av med, dina kunskaper och färdigheter bär du alltid med dig. Dessutom är det oftast billigare att lära sig saker än att beställa fräsiga crovels från USA. Dessutom är det roligt att utmana sig och lära sig nya saker. Att kunna odla och hitta ätbara växter är värt mer än 100 måltidsersättningsbars i långa loppet. Starta en studiecirkel vettja!

Utrustning är alltså bara toppen på pyramiden. Det som kan sätta lite guldkant på tillvaron. Göra saker lite lättare, men det får aldrig vara basen i överlevnadstänkande. Det hindrar inte att det är bra på att vara förberedd och att ha saker hemma, men det bör inte vara ett huvudsakligt fokus. Dessutom finns det en hel del sanning i Ani DiFrancos citat; Every tool is a weapon – if you hold it right. Du kan vara kreativ i vad redskap ska och kan användas till.

Varför är det så då? Varför är alltid fokus på häftiga och smarta grejer istället för kunnande och vilja? Jag tror det finns flera förklaringar. En har att göra med konsumtionshysteri och att en del har för mycket pengar. Rätt konsumtion ger status och man får kickar av att köpa/äga grejer, hur meningslösa de än är eller hur lite kunskap man har om hur de egentligen ska användas. En annan förklaring tror jag handlar om att det blir vanligare att man vill ha en quick fix och inte behöva göra jobbiga saker som att lära sig grejer eller förändra en livssituation – ett exempel på det är dieter och träning. Såklart finns här en genusaspekt också. Män tilltalas mer av prepperkulturen och män gillar i större utsträckning flashiga prylar och militära lösningar på sociala problem.

The Walking Dead s4 e1

Det gjorde inget att jag vaknade av en mardröm med zombies från Return of the Living Dead tidigt i morse (allt var så jävla kört kan jag säga) för då hann jag kolla in senaste The Walking Dead på morgonen.

TWDs facebooksida har gjort allt för att hajpa upp serien och jag har fallit för det. I premiäravsnittet får vi lära känna några nya karaktärer som med all sannolikhet kommer bli viktiga senare (YES! för fler The Wire-skådisar). Det är svårt att säga utifrån ett avsnitt men jag fick ändå en bra känsla av premiären. Kanske inte lika bra som första avsnittet på säsong två, men det verkar finnas ett fokus på vardagens bekymmer. Det är just vardagen efter katastrofen som jag tycker är det mest intressanta. Hur människor hittar olika strategier för att hantera och komma tillbaka till någon form av mänsklighet.

 

Vad tyckte ni? Hur är förväntningarna efter och innan?

Boktipset: 28 Days Later: The Aftermath

Det finns två serievarianter på 28 dagar senare. The Aftermath gavs ut 2007 och 2010 kom den andra serien ut som heter 28 Days Later. I The Aftermath, som är skriven av Steve Niles, får vi följa tiden innan utbrottet. Vi får följa vad som händer under de 28 första dagarna och sen vad som händer efter, alltså mellan filmerna 28 dagar senare och 28 veckor senare (som alltså inte kommit ut när den här The Aftermath gavs ut).

Boken är uppdelad i fyra delar (Development, Outbreak, Decimation och Quarantine) som beskriver de olika händelseförloppen. Storyn är bra i teorin, men den håller inte riktigt hela vägen fram. Det är en rätt trevlig serie ändå och de olika historierna flätas ihop i slutet på ett kul sätt. Jag tycker dock att den känns en smula kort. Möjligtvis är jag bortskämd och påverkad av The Walking Dead som känner så, men det är svårt att känna för någon av personerna i serien. Kul att få en inblick i hur Rage-viruset skapades och drivkrafterna bakom det hela.

Serien finns tydligen på youtube i någon sorts halvanimerad form med dialog Jag har bara hittat del 1 och 3 men om någon kanske är ett ess på att hitta 2 och 4 får ni gärna maila så lägger jag till de länkarna också.

The Walking Dead 8 (på svenska)

I dagarna har Stormen – den åttonde volymen av The Walking Dead på svenska – kommit ut på Apart förlag. En anledningen till att köpa  den svenska utgåvan (förutom att det är viktigt att stödja initiativet) är att vi får ett spännande förord. I volym åtta så är det författaren Sara Bergmark Elfgren som skrivit ett bra och intressant förord. Med avstamp i Lasse Bergs fantastiska bok Gryning över Kalahari diskuterar hon människans inneboende godhet och vår genetiskt präglade solidaritet. På sätt och vis är det en annan vinkel på den diskussion som jag förde i förordet till volym sju även om hon lyfter perspektivet från gruppdynamiken till den mänskliga naturen.

Jag tycker att diskussionen om att människan är god eller ond och om den mänskliga naturen är problematisk (Bergmark Elfgren har dock ett bra förhållningssätt till det). Begreppen ond och god har något religiöst över sig och präglas av samtiden. Den mänskliga naturen ser jag också som problematisk eftersom vi oundvikligen formas av den värld vi lever i just nu. Men det går inte att komma ifrån att även i de jävligaste av situationer mår vi bra av att göra andra människor lyckliga. Mycket tyder på att vi är inte är själviska av naturen, tvärtom är solidaritet och omtanke historiskt det som skapat förutsättningarna för att vi ska må bra. Ur ett evolutionärt perspektiv måste vi ta hand om varandra för att klara oss som grupp. Kollektivet är det som ger möjlighet till individuellt liv. Även om det är problematiskt så tycker jag att Lasse Bergs teser är värda att lyfta fram. Särskilt i dagens samhälle som uppmuntrar tanken på att vi är i ständig konkurrens med varandra. Det är synd att väldigt få kopplar ihop det med att nästan alla mår psykiskt dåligt.

Något som jag tycker är intressant ur ett överlevnadsperspektiv i Stormen är hur ett gäng inte vill vara kvar i fängelset och bestämmer sig för att dra. Diskussionen om att vara kvar på ett ställe eller leva ett nomadiskt liv efter zombieapokalypsen är spännande. Det finns fördelar och nackdelar med bägge alternativen. Att vissa lämnar gruppen om än tillfälligt utan demokratiska beslut kan dock vara ödesdigert som det visar sig.

Nu kommer det spoilers så sluta läs om du inte vill veta vad som händer. Slutet är extremt dramatiskt och en anledning till att jag verkligen gillar den här serien. Nästan alla dör och att ta livet av två av de viktigaste personerna fick mig att haja till första gången jag läste serien. Det blev tydligare att faktiskt ingen är säker. Tyrone var också en person som en trodde skulle vara kvar och osäkerheten kring vad som egentligen hände Michonne var på allvar. Det är en kraftfull jävla berättelse med en avslutning som lämnar mig flämtande.

I dagarna har även inbundna volym 9 kommit ut. Men mer om den i ett kommande inlägg…