Bloggarkiv

Överlev katastrofen till tryck

Nu har Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig gått till tryck. Känslan är en blandning av oro och lättnad. Det är skönt att kunna släppa den, men det är jobbigt att veta att de eventuella fel som finns kvar kommer att vara där. Skrivandet har varit lättare än det var med Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen. Jag tror det framförallt handlat om att jag i vintras tog ledigt från jobbet lite mer för att skriva, och inte förrän de sista månaderna har det inkräktat särskilt mycket på mitt vardagsliv. Men också att jag faktiskt blivit bättre på att skriva.

Det är mindre zombiefokus än i min förra bok även om zombierna finns där. Det är nog en naturlig utveckling av vad jag tycker är mest intressant. I researcharbetet med boken har jag fått tillfälle att intervjua fantastiska människor bland annat överlevnadsexperter, beteendeforskare, psykologer, ledarskapsutvecklare och läkare. Att skriva är ett sätt för mig att lära mig mer, och intervjuerna har betytt mycket för min utveckling. Djupaste tack till er!

För första gången har jag också vågat mig på någon form av skönlitterär berättelse invävd i det hela. Det var svårt, lite krystat men roligt.

Kul nog har det kommit två andra böcker om prepping och beredskap under hösten – Prepping och Handbok i hemberedskap. Det känns som att det finns mycket att diskutera kring och att ämnet är svinaktuellt just nu.

Infotext om boken från förlaget:

”I Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig djupdyker zombieöverlevnadsexperten och folkbildaren Herman Geijer i vad vi faktiskt kan göra för att öka våra chanser att överleva när en katastrof eller bara något helt oväntat inträffar.

En svensk populärvetenskaplig bok som inte bara handlar om överlevnadstekniker och bushcraft utan också fokuserar på hur människan fungerar och vad vi kan göra för att förbereda oss mentalt och öka våra chanser att klara en kris.”

Här finns lite mer info om själva innehållet i boken.

KOM PÅ RELEASEFEST 15/12

Den finns också att förbeställa hos: Bokus (189:-) och Adlibris (204:-).

Annonser

Zombieöverlevnadskalender 2018

Om du vill ha ett uppdrag i månaden att jobba på att öka dina chanser att överleva när zombierna kommer så finns rätt grej för dig inför 2018.

I arbetet med den nya boken (som numera har arbetstiteln Strategier för överlevnad – tolv sätt att överleva zombieapokalypsen) kom jag på att siffran tolv också är antal månader som finns och idén på en zombieöverlevnadskalender föddes. Varje månad kommer alltså att ha en grej att sätta igång att jobba med (några exempel: träning, känna dina grannar, kreativitet/improvisation, gruppdynamik). Ordfront nappade på idén och vi hittade en illustratör som gör ashäftiga grejer – Emelie Östergren.

Så till hösten så kommer den. Mer info kommer när det börjar närma sig släpp. Men här är i alla fall ett preliminärt omslag. Låt 2018 bli året då du tar zombieöverlevnadsstrategierna till en ny nivå!

 

Zombieåret 2016 (och spaningar för 2017)

En tradition nästa lika viktig som julen är Zombieöverlevnads årssummering och framtidsspaning. Här kan du läsa summeringarna för 2013 2014 och 2015. Men året har i alla fall för mig inte präglats av stora grejer som zommarprat eller boksläpp som de senaste två åren, så det är väl lite av ett mellanår. Däremot har jag haft väldigt många föreläsningar runt om i landet, vilket har varit riktigt roligt 25-30 stycken har det blivit totalt. Knappt 30 000 personer har besökt bloggen under året.

Filmmässigt som var det två zombiefilmer av det mer klassiska slaget som var de stora ljuspunkterna (vilket jag inte alls hade trott eller förutspått). Både Train to Busan och The Girl With All The Gifts tycker jag är topp tio zombiefilmer någonsin. Sen var ju Pride and Prejudice and Zombies faktiskt mycket bättre än vad alla recensenter tyckte. Så på filmfronten var det ett riktigt bra år. Inga nya TV serier kom, men Fear the Walking Dead tyckte jag växte och blev sevärd.

Inlägg på bloggen som jag är lite extra nöjd med under året är det om PTSD och återhämtning efter trauman, vilka människor som är bäst att ha med sig alltså den ultimata zombieöverlevnadsgruppen, det här med kärnkraftverk efter apokalypsen, hur du ska fysträna för att överleva zombiekatastrofen och vilka hobbies som är bra inför Z-day. Om du missat några av dem, kan det vara värt om du har tråkiga mellandagar. Tyvärr har bloggen inte varit så aktiv i år heller. Hoppas på mer aktivitet under 2017.

2017 då. Vad har vi att vänta av nästa år. Som vanligt hoppas jag ju på den svenska zombiefilmen Zon 261 (som ska ha kommit tre år i rad nu), Patient Zero (som skulle kommit i år – vad är det med zombiefilmer och förseningar?) och så ska World War Z 2 komma (men det lär ju inte ske). Det är några av de filmer som är på gång som det snackas en del om.

Jag var på en kurs i sjukvård arrangerad av Svenska Överlevnadssällskapet och så var det ju den spännande zombierun i Örebro i höstas. I övrigt så har jag börjat skriva på den nya boken och precis skrivit kontrakt med Ordfront. Det är roligt att skriva för det för det är ett bra sätt att motivera mig att lära mig mer. Det är vidrigt att skriva eftersom det är förenat med en massa prestationsångest och enorma möjligheter att ha faktafel, särskilt i ett så tvärvetenskapligt ämne som zombieöverlevnad. Det som skiljer boken från den förra är att jag kommer att gå djupare in i egenskaper, kunskaper, förmågor och förhållningssätt som faktiskt har vetenskapligt stöd för att öka chanserna att överleva en katastrof. Just nu är jag mest orolig att det blir en töntig självhjälpsbok. Tyvärr så kommer den inte ut under 2017, så vi får hoppas att zombierna inte kommer nästa år heller. Det vore trist.

2016 har ju varit ett år när många gamla stjärnor dött och Donald Trumps kommande presidentskap i kombination med en obehaglig politisk utveckling i andra delar av världen. Det ser onekligen ut som om jag återigen får hoppas att ”organisering” (som för övrigt kommer att få ett eget kapitel i den kommande boken) blir vårt gemensamma nyårslöfte.

 

 

Rule no 1 – Att fysträna inför zombiekatastrofen!

Alla som sett Zombieland vet att Cardio är rule no 1 för att överleva när zombierna kommer. Hur vi ska träna är däremot en lite svårare fråga. Det finns ganska många träningsprogram ute som är mer eller mindre bra (t ex t-nation, Glenn Pendlay, Muscle and fitness, men’s fitness etc).

glöm inte cardioAtt göra ett träningsprogram som passar alla bra är egentligen ett omöjligt uppdrag eftersom vi är olika och har olika förutsättningar vid varje givet tillfälle. Någon kanske inte rör sig alls i vardagen, någon rör sig mycket i vardagen men gör sällan tyngre lyft, någon är van att ta ut sig och har god rörlighet och styrka, en annan har god rörlighet och styrka men är för tillfället skadad och kan inte alls använda kroppen. Det här krånglar ju till det lite när det är vad kroppen är vad vid nu som måste bestämma hur mycket man ska göra i först. Om vi går för långt från det kroppen kan hantera så riskerar man helt enkelt både att göra illa sig, och kanske också att tröttna eftersom det blir ett för stort steg från det en är van vid att göra.

Trots detta så tänkte jag ändå försöka sätta ihop ett program som kommer att förbättra dina chanser att överleva den dagen zombierna kommer. Jag tog hjälp av Martin Altemark från Crossfit Uppsala (som till skillnad från många andra crossfitboxar har en bra holistisk syn på träning) med att ta fram ett program som kommer att göra dig förberedd på alla de olika fysiska utmaningar som en zombiekatastrof kan komma att innebära. Som vanligt lägger jag in brasklappen att en välfungerande kropp inte är en garanti på att du klarar dig, men det kan ge dig upp till 20% ökad chans enligt vissa zombieöverlevnadsexperter.

Så här vill vi inte ha detDet första vi behöver tänka på är att hålla oss skadefria. Se det som ett övergripande mål med träningen. Det finns få saker som påverkar träning och prestation mer akut än skador och eftersom vi inte vet när zombierna kommer måste vi ha fokus på du måste fungera bra varje dag. Därför är det rimligt att lägga väldigt lite träning (om ens någon) på maximal nivå. Det är bättre att ligga på mellan 70-90% av det yttersta du klarar av. Som vi också berörde tidigare annan viktig del för att hålla sig skadefri är att bygga upp träningsnivån. Att gå ut för hårt är ett vanligt problem som lätt orsakar skador. Tänk att du måste förtjäna att köra hårt, och att utgångspunkten inte kan vara vad du vill kunna ”när du är där”, utan alltid måste utgå ifrån vart du är nu.

Programmet riktar sig till dem som inte tränar idag. För dom som redan tränar regelbundet gäller det att träna på men att tänka på skademinimering och att variera träningen så mycket som möjligt helst med stora rörelser som belastar flera leder i kombination med kroppsviktsträning och uthållighet. Kondition är viktigare än styrka eftersom bra kondition gör återhämtningen bättre och enligt nya rön faktiskt gör dig mer skärpt. Styrketräning (och genom den muskelmassa) är emellertid bra eftersom det leder till en starkare benstomme och att du både skyddar dig mot, och återhämtar dig från skador bättre. Det är helt enkelt ett skydd för extrema påfrestningar.

Nybörjarprogram

Vi tänker oss att det är rimligt att träna 2-4 gånger i veckan till en början. Det är bra om två av passen innehåller styrketräning men det kan kombineras med konditionsträningen. Programmet är indelat i fyraveckorsperioder.

Vecka 1-4

Pass 1: Rask promenad i 30-45 minuter gärna i terräng. Här kan du till exempel gå till eller från jobbet, eller ta en promenad på lunchen. Är det här något du redan gör kan du börja jogga delar av tiden, med andra ord att öka intensiteten på arbetet något. Kanske 2 min jogg, 1 min gång och öka en minut jogg varje vecka.

Pass 2. Styrka. Kör basövningar som belastar flera leder som marklyft, benböj, bänkpress, roddövningar, chins och press över huvudet. Du bör också köra några enarmsövningar/enbensövningar för att träna koordination, stabilitet och balans. Sikta på 10-15 repetitioner i 3-5 set med någon minuts vila mellan under den första fasen. Kroppen och framförallt hjärnan behöver vänja sig långsamt för att senare kunna lyfta dom riktigt tunga vikterna med färre repetitioner och då är det viktigt att komma upp i hög volym – alltså många lyft.

Pass 3. Håll dig i varierad rörelse i 60 min gärna utomhus och du vill ha med rörelser där du bär, lyfter, puttar, drar och förflyttar dig. Är du i skog finns det stenar att bära, lyfta eller putta, grenar att dra, träd att klättra i och backar att gå upp för. Det ska inte vara tungt, men du ska vara i konstant rörelse. Detta kan också göras på gym i alla möjliga konditionsmaskiner, eller bära kettlebells/hantlar fram och tillbaka, hoppa lite hopprep etc. Om du vill kan du också lägga in styrkeelement i detta och lyfta något lite tyngre 10-15 gånger. Tränar du på, eller har ett välutrustat gym i närheten, så kan du använda slädar, däck, ok och andra otympliga leksaker, men tänk på att dom inte ska vara för tunga. Det är i första hand styrkeuthållighet du tränar och då ska du orka utföra rörelsen under lite längre tid.

kettlebellswing Pass 4. Styrka kan vara lite kortare och kombineras med pass 1.

Öka lite mängd varje pass om det känns bra. Promenaden kan ökas med distans eller tid, styrkeövningarna kan du lägga på lite mer vikt varje gång. Tänk på att det inte ska vara så tungt att du verkligen inte orkar en enda repetition till, utan sparar några repetitioner ”i tanken”. Ta det lugnt i början och bygg en bra bas.

Vecka 5-8. 

Pass 1. Börja jogga längre sträckor utan paus 3 km och öka lite för varje vecka.

Pass 2. Fortsätt med olika styrkeövningar men gör färre repetitioner. Sikta på 8-10 repetitioner i 3-4 set.

Pass 3. Samma som tidigare men försök få upp pulsen lite mer och kanske ha på dig en ryggsäck på ca 5kg hela tiden.

Pass 4. Styrkepass

Vecka 9-12

Pass 1. Sikta på att jogga 5km och ta tid så du vet ungefär hur fort du springer.

Pass 2. Fortsätt med olika styrkeövningar men gör färre repetitioner. Sikta på 8-10 repetitioner i 4-5 set.

Pass 3. Konditionsträning i intervaller. Kör ca 30 sek i snabbt tempo och sedan gå eller jogga (eller ro/cykla/skida långsamt i runt 3 minuter. Upprepa 6-8 gånger

Pass 4 .Styrkepass

 

Vecka 13-16

Pass 1. Öka joggadet, testa att jogga långsamt med ryggsäck eller något längre sträckor.

Pass 2.  Fortsätt med olika styrkeövningar men gör färre repetitioner. Sikta på 4-6 repetitioner i 5-6 set.

Pass 3. Variera intervaller, men med ganska hög intensitet. De kan också röra sig om annat än löpning.

Pass 4. Styrka

 

Så börja nu och förbered dig, ett första test är i Örebro den 29 oktober Run For Your Lives och glöm inte att använda zombies run! eller andra löpningsappar när du tränar. Lycka till och hojta om du vill använda detta så kan jag hjälpa till med pepp och motivation. För dig som bor i Stockholm kan ni också gå på passen jag håller på Friskis & Svettis City på onsdagar 12-13.

Det här med kärnkraftverk efter zombieapokalypsen

Nu när det är 30 år sen Tjernobyl och det har stått en del i media om härdsmältan där. Det för oss såklart inte svar på frågan om vad som händer med kärnkraftverken i Sverige när zombierna kommer. Kärnkraftverken i till exempel Tjernobyl skiljer sig mycket från de vi har i Sverige idag, och det finns mycket myter och desinformation om att samma sak skulle kunna hända. Det här borde kanske varit med i min bok, men jag hade tyvärr inte tid att researcha det tillräckligt och fick olika svar av olika människor jag frågade. Men nu har jag lyckats få reda på lite mer.

post8193_40428873Risken för härdsmälta vid zombiekatastrof är nära nog noll. Det finns system som stänger av automatiskt om det skulle vara så att alla anställda drog hem helt plötsligt eller försvann/blev smittade. Dessutom finns det en typ ”panikknapp” så de kan stänga ned kärnkraftverket manuellt på bara några sekunder. Panikstoppen är dock kostsamma och förmodligen skulle det finnas tid att stänga ned härden på ett bättre och långsammare sätt. De kan också öppna härden och sprida bränslet för att undvika en spontan fission. (En rolig anekdot är att i USA kallas panikknappen för SCRAM. Det ska, enligt vissa, stå för ”Stop Chain Reaction Axeman”. Anledningen är att Enrico Fermi i den första kärnreaktorn (som låg under en läktare på ett sportfält vid universitetet i Chicago) hade styrstaven upphängd i ett rep och om reaktionen skenade skulle de helt enkelt hugga av repet med en yxa.)

Bränslet i sig kommer dock att vara farligt under en oöverskådlig framtid så att vistas inne i kärnkraftverket efter en härdsmälta rekommenderas inte.

Ett kärnkraftverk är i grund och botten en vattenkokare där ångan används för att i förlängningen producera el. Det som skiljer kärnkraften från till exempel kolkraft är metoden som används för att koka vattnet. I kärnkraftens fall används den energi som frigörs när en neutron klyver en tung atomkärna av exempelvis uran. Vid kärnklyvningen frigörs ytterligare neutroner som i sin tur kan klyva andra kärnor som i sin tur frigör nya neutroner och så vidare. Allt detta sker i en svindlande hastighet och energin som frigörs av alla dessa klyvningar värmer det vatten som omger bränslet och vattnet ombildas till ånga.

För att reglera händelseförloppet har reaktorerna styrstavar som är tillverkade av material som fångar upp neutronerna. Det gör att när styrstavarna är helt införda i härden är en kedjereaktion inte möjlig, reaktorn är så att säga avstängd. Genom att dra ur stavarna ur härden öppnas vägar för neutronerna att träffa bränslet och kedjereaktionen uppstår. När en reaktor stängs av planerat förs stavarna in enligt ett visst mönster och effekten bromsas upp.

250px-The_dangerous_view_-_Pripyat_-_ChernobylOm vi ändå tänker oss att det skulle bli härdsmälta så måste vi veta att härdsmälta är ett väldigt laddat begrepp som låter mer skrämmande än vad det oftast är. Härdsmälta innebär precis som namnet antyder att hela eller en del av härden smällt. Det innebär i sig inte någon katastrof men har på grund av olyckorna i Tjernobyl och Fukushima kommit att förknippats med spridning av radioaktivitet. Om härdsmältan inte kan hållas inne i reaktortanken blir en större del av kärnkraftverket ”no go”. Om kärnkraftverket som byggnadskomplex kommer till skada av en eller annan anledning finns givetvis en risk för spridning till omgivningen. Storleken på det påverkade området är svår att förutsäga efter som den till stor del avgörs av väder och vind. Olyckan i Harrisburg på Three Mile Island är ett exempel på en härdsmälta där omgivningen inte påverkades.

Det finns dock andra risker för radioaktiva utsläpp efter katastrofen. Det stora är ju om det skulle användas kärnvapen men också kärnavfallsanläggningar, forskningsanläggningar för medicinsk forskning men givetvis även kärnteknisk forskning och vapenframställning. Kosmisk strålning finns hela tiden och om apokalypsen innebär förändringar i alla sfärer som omger jorden kan en tänka sig att det blir ett problem. Det är dock väldigt spekulativt.

walkingdead_apAtt ha kärnkraftverket som en tillflyktsort kan vara ok. Så länge det inte smält borde det vara ungefär lika säkert som ett fängelse (fast utan fångar) med vallgravar och stängsel. Dessutom kommer det vara ganska varmt på grund av resteffekten från härden. Det kommer dock nog inte att finnas el där eftersom det är inte är byggt för självförsörjning. Mat och färskvatten kan dock bli svårt att få tag i så ur det perspektivet är det inte optimalt.

Läs också vad krisinformation skriver om kärnkraftsolyckor.

MSB har också skrivit den kanske minst informativa sida om samma sak.

Expressen har skrivit en spännande artikel om djurlivet i Tjernobylområdet och hur det blivit som ett reservat för många olika arter. Spännande och kan säga något om vad som kan hände med Sveriges djurliv efter zombiekatastrofen (om inte zombierna äter djur också)

15 bästa ställena att vara till när zombierna kommer

Jag ramlade över den här filmen på de 15 bästa ställena att vara på i händelse av zombieapokalyps och tänkte recensera de olika förslagen de kommer med.

15. Bank – jättedåligt. Strömmen kan gå och risken är att du istället för att dö av zombierna dör du av vätskebrist inom ett par dagar.

14. Gruva – Intressant val. Jag har inte ens tänkt på det tidigare, men det finns flera fördelar som att de ligger på ställen där det inte bor så mycket folk, lätt att försvara och hålla koll på. Nackdelen är väl att det inte finns något att äta där (om ni inte börjar odla svamp i stor skala men svamp är tyvärr tämligen energifattigt) och att det kan vara svårt att ta sig dit.

13. Grotta – så där va. Utöver skydd från väder och vind så ser jag inte många fördelar.

12. Höga berg – om vi översätter detta med fjällen är det ingen dum idé, om vi tänker ett högt berg så tror jag det är svårt att klara det långsiktigt. Men en alpby kanske kan vara något om vi tror att det går att ta sig ned genom Europa (det tror vi inte).

11. Fyr – problemet är som alltid till sjöss färskvatten. Det är ganska meckigt att omvandla saltvatten till sötvatten men numera finns det lösningar med soldrivna makapärer för omvänd osmos.

10. Stor färja – båtarna vi ser i filmen tror jag inte finns i svenska vatten tyvärr. Men det kan vara en lösning ändå, i alla fall tillfälligt och om du har med dig folk som faktiskt kan köra båt. OBS ta inte med Mats Strandbergs bok färjan om du väljer det här alternativet.

9. Bro – Det är här jätteintressant, jag hade inte tänkt på det heller. Men större bro över (söt)vatten och en båt som det går att ta sig till kan faktiskt vara ett bra alternativ. Det enda är att du behöver sprängämnen och någon som kan spränga på ett säkert sätt.

8. Missilsilo – jag vet inte om det finns såna i Sverige ens. Någon militär som läser får gärna upplysa mig, men Elefanten är väl något liknande fast utan missil. Kan funka, men det kan vara svårt att få tag i mat och vatten i långa loppet.

7. Safe House – tveksamt om det finns i Sverige och jag tänker mig att det är ett ganska bra ställe att svälta ihjäl på medan en hord av zombier står utanför och bara väntar.

6. Bondgård – ganska bra ställe om den ligger avsides och har några naturliga skydd, väldigt bra ur mat och vätskesynpunkt.

5. Militärbas – Någon som sett 28 Days Later?

4. Borg/Slott – Ganska bra ställe med bra murar och möjlighet att samla in vatten om det inte finns i närheten. Andra fördelar är att de oftast ligger lite avsides och har starka murar, risken är dock stor att det skulle bli en belägring, men då är varje sten ett vapen.

3. Fängelse – Ja det beror helt på fängelser. Fångarna kan vara ett problem. Fängelser ligger ofta lite avsides men ändå inte så långt från städer så det kan vara ett problem att det finns många zombier ute.

2. Oljeplattform – Jag kommer att återkomma med ett inlägg om oljeplattformar lite längre fram. Men så länge du kan ta dig dit, och att du släpps på av dem som är där (om några är kvar) är det ett helt ok alternativ.

1. Ö – ja det är ett bra alternativ så länge det går att lösa färskvattenfrågan. Eftersom zombier verkar kunna gå på botten så kommer du förmodligen få besök av någon zombie då och då, men så det går inte att helt släppa garden och bara fokusera på ”vanlig” överlevnad.

På det stora hela tror jag ändå att du måste utgå från dina kunskaper när du väljer vart du ska bege dig. Är du bra på båtar och van vid marina miljöer, kör det. Vandrar du mycket i fjällen eller rent av bor där, jättebra etc. Jag ska fundera lite på en bro som finns i närheten av där jag bor så länge.

Färja? En kort intervju med Mats Strandberg om att överleva på finlandsfärja

Stora färjor nämns ofta som en tänkbar plats att överleva den första tiden efter zombierna kommit. Eftersom Mats Strandberg precis har kommit ut med den fantastiska skräckromanen Färjan ställde jag några frågor till honom om det. Även om det inte är zombier ombord så har de varelser som finns vissa zombiekvaliteter. Inför skrivandet av boken gjorde Mats grundlig research kring hur det egentligen går till på färjor. Jag vill ur ett zombieöverlevnadsperspektiv också rekommendera boken då den ger oss inblick i hur det skulle kunna vara. I delar av boken skulle varelserna nästan lika gärna kunna vara zombier.

frjan-strandberg_mats-33226912-frntlHej Mats!
Vad skulle du säga fördelarna med att vara på en färja är ur ett zombieöverlevnadsperspektiv?
Till att börja med finns det förstås gott om mat och vatten. Färjorna slänger tonvis med buffémat varje vecka, som blir över när folk lassar på mer än de orkar på tallrikarna, så med ransonering skulle det räcka länge. Sen finns det ju hytter att låsa in sig i. Det finns grundläggande sjukvårdsutrustning. Fylleceller där du kan låsa in folk du misstänker blivit bitna. I köksavdelningen kan du hitta knivar och köttyxor och andra skärverktyg, och om du har möjlighet att ta dig ner på bildäck borde chansen vara rätt stor att det finns gevär i några av bilarna.

Jag älskar zombier, men en av anledningarna till att jag skrev om andra varelser i Färjan är att jag ville att det skulle finnas en plan och motiv bakom det som händer. Till skillnad från i min bok skulle det gå att kontakta land, via många olika kommunikationsmedel. Och om du stannar färjan går det också att sätta ner livbåtarna.

Vad är nackdelarna?
Eld, som ju annars är ett effektivt vapen, är otroligt vanskligt att använda sig av ombord. Fyllan förstärker förstås kaoset, och jag kan tänka mig att det ibland kan vara svårt att avgöra vem som är en zombie och vem som bara dykt lite för djupt ner i taxfreepåsen. Sen är de långa, labyrintliknande gångarna lätta att förirra sig i, och det skulle vara en mardröm att bli fångad mellan två zombieflockar.
Var det något som förvånade dig i hur det fungerar på färjorna?
Massor av saker. En grej som gav mig gåshud är det faktum att om alla fyllecellerna är upptagna kan vakterna kedja fast överförfriskade passagerare i personalens trapphus, som löper genom mitten av färjan. Sjukt obehagligt, och förstås väldigt användbart för mig som författare.

På vilken våning tror du det är bäst att ha hytt?
Jag vill definitivt inte vara i korridorerna under ytan…  Och det är inte bara psykologiskt. Ju högre upp, desto närmare har du också till livbåtar och livflottar. Jag skulle framför allt se till att inte ha fönster mot ett promenaddäck, så att zombier skulle kunna stå där och försöka slå sig in genom fönstren.

För oss Stockholmare, ska vi satsa på Slussenterminalen eller Värtan?
Svår fråga! Jag vill säga Slussen, kanske mest för att jag känner mig mer hemma där. Det vore ju grymt att lyckas klättra upp till Fåfängan, som ligger högst upp på en hög höjd ett stenkast från terminalen. Därifrån skulle man kunna få överblick över kaoset nedanför och förhoppningsvis kunna prickskjuta zombier som försöker ta sig upp.

 

Köp den på adlibris eller bokus till exempel.

Zomcast 15 – Om zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen

Del 15 av Swedish Zomcast blev lite annorlunda för mig eftersom jag blev intervjuad och grillad, när jag normalt är den som frågar ut. Men det blev ett bra samtal om zombieöverlevnad, lite om hur boken kom till och om skillnaden mellan min bok och Max Brooks klassiker Zombie Survival Guide. Utöver den så var det diskussioner om att känna sin katastrofpersonlighet och om beteenden vid katastrofer. Gäst i studion är regissören Maja Björkquist som gick zombieöverlevnadskursen  förra året.

Lyssna här: https://archive.org/details/zomcast15

 

Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen är ute nu!

Nu går det att beställa boken på Internetbokhandlar eller på www.apartforlag.se. Stort tack till alla som kom på releasefesten i Liffeys källare. Det var typ 200 pers som lyssnade på när jag blev intervjuad av Sveriges enda nazizombieexpert Eva Kingsepp (läs hennes gästinlägg om nazizombier här) och suveräna Gravmaskin som kvällen till ära spelade tre klassiska zombiefilmslåtar. Också tack till Püssy a Go Go, Apart förlag och Jimmy Wallin som ritade fina bilder i böckerna vi signerade. Den här bilden är nog den jag gillade bäst:

OBS använd inte gitarren för att döda zombier på riktigt

OBS använd inte gitarren för att döda zombier på riktigt

Det här bokskrivandet har varit en lång men rolig process. Jag kommer ihåg hur jag för drygt ett år sen satt på tunnelbanan på väg hem från jobbet när Johan från Apart förlag ringde och undrade om jag inte ville skriva en bok. Som jag fattat det så föreställde han sig att det skulle vara typ ”best of mina blogginlägg” och jag tänkte då att det skulle vara zombieöverlevnadsskola med typ enrutingar, men ju mer jag tänkte på det desto mer insåg jag att det behövdes en bok som kunde användas på riktigt. Och jag insåg att det fanns en del ämnen jag var tvungen att läsa in mig på.

Ett nästan färdigt manus testades som kurslitteratur på zombiekursen i höstas och boken är tänkt att också kunna vara kurslitteratur på zombiekurser. Om någon är sugen på att hålla kurser så är det bara att kontakta mig så kan jag hjälpa till med kontakterna till ABF. Det är skitroligt så gör det! Idagsläget verkar det bli kurser i Stockholm, Jönköping och Uppsala.

Boken finns i några väl valda butiker också. Vad jag vet finns de på Aspuddens bokhandel och Adisgladis (som säljer en del eko/off grid grejer) i Stockholm. Men de kan finnas på Scifibokhandeln. Det ska gå att säga till i andra bokhandlar så tar de in den. Tipsa gärna om ni vet bokhandlar som har tagit in den så jag vet.

Nu vill jag också ut och föreläsa om boken. Jag har några föredrag inplanerade i vår men har plats för några till.

Adisgladis skyltfönster

Adisgladis skyltfönster

Förbeställ: Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen

Nu har boken äntligen gått iväg till tryck. Årets julklapp. Det är nervöst kan jag lova, men det känns bra. Jimmy Wallin har gjort fantastiska bilder, några av dem går att se på beställningssidan. Boken kommer inte gå att köpa i butiker i år men för er som vill ge bort den i julklapp så finns det ändå en möjlighet. Gå in på den här länken: Apartforlag.se/overlevnad och köp boken redan nu. Antingen får du den i postlådan eller så kan du hämta upp den på releasefesten (facebookevenemang) som kommer att vara i källaren på Liffeys i gamla stan, Stockholm.

omslag låg upplösningBoken är uppdelad i sex kapitel:

1. Zombien Kapitlet handlar om vad är zombie är, vad som kan orsaka en zombie och lite om dess historia och hur zombien används som politisk metafor.

2. Alltid redo – om förberedelser och överlevnad Kapitel två tar upp hur du klarar dig såväl i en stad utan el och vatten som i naturen. Jag har utgått från den svenska naturen, särskilt under sommarhalvåret.  I kapitlet står också hur du bäst förbereder dig fysiskt och hur du kan öka dina överlevnadschanser.

3. När zombierna kommer Här får läsaren information om hur vi kan upptäcka att zombierna är på väg, vilka ställen det är bra att ta sig till samt lite om vapen och strid.

4. Krisbeteende och katastrofens sociala aspekter Hur beter sig människor vid kriser och katastrofer? Vad kan vi förvänta oss och hur kan vi mentalt förbereda oss är frågor som tas upp.

5. Sveriges kris- och katastrofberedskap I kapitlet beskrivs hur Sveriges katastrofberedskap fungerar, vad vi kan förvänta oss av MSB och hur förberedelser för poandemier och naturkatastrofer kan ha positiva effekter på beredskapen på zombiernas angrepp.

6. Apokalypsen är bara början – att leva i en odöd värld Hur är det att leva när världen ligger i ruiner? Kapitlet tar upp varför det inte kommer vara läderklädda motorcykelgäng med mohikaner som åker omkring överallt, postapokalyptisk sjukvård (du vill väl lära dig hur du amputerar någon som blivit biten?) och om våra föreställningar om apokalypsen.

Jag har gjort ganska ordentlig research på vissa delar och andra delar i boken har jag låtit experter på området läsa och ge synpunkter. Tanken är att boken ska ge kunskaper som kan behövas även vid kriser som inte innefattar zombier. Det är det som skiljer boken från till exempel Max Brooks Zombie Survival Guide och andra zombieöverlevnadsguider som finns. Förordet är skrivet av Harry Sepp som är något av en legendar inom överlevnadsområdet. Ur förordet:

Det geniala med Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen är att även om den handlar om ett fiktivt problem – zombieapokalypsen – så är lösningarna användbara vid nästan alla kriser eller katastrofer. Kroppens behov är grunden för all överlevnadskunskap. Om du känner till dina behov så ökar dina chanser att klara dig när något hemskt inträffar. Du kan också lättare hantera medias rapportering samt hjälpa andra i din omgivning om du vet vad du behöver göra när en kris kommer. Den psykologiska aspekten av kriser som tas upp i boken är något som tyvärr ofta behandlas bristfälligt i överlevnadsböcker. Genom den här boken kan du bli tryggare då du vet mer om hur både du själv och andra fungerar när en oväntad situation uppstår.

Mycket nöje!