Zombieöverlevnadsåret 2022

Varje år gör jag en krönika över zombieöverlevnadsåret som passerat eftersom det här med listor är det bästa med nytt år (tidigare år finns att läsa här 2013,  2014, 2015, 2016,  2017, 2018, 2019, 2020 och 2021). Året har präglats av nytt intresse för prepping i och med Rysslands invasion av Ukraina och fortsatt pandemi som under december innebar en pressad sjukvård. Jag passade också på att bli sjuk på juldagen. 2022 blev året när de självutnämnda epidemiologerna blev MÖP:ar och äntligen fick nytta av att ha sett alla säsonger av dokumentärserien Historiska stridsvagnar.

På zombiefronten är det stora att The Walking Dead efter elva säsonger kastat in handduken. Inte en dag för tidigt, men å andra sidan an vi vänta oss inte mindre än tre spinn-off serier under 2023. Ser mest framemot den med Negan och Maggie. Jag hade nog hoppats på ett maffigare avslut, men det var fint ändå. Det är svårt att underskatta TWDs inflytande i zombiegenren. Den var nog lika viktig som Michael Jacksons musikvideo Thriller från 1983 (true story en dag ska jag skriva om det). Tyvärr fortsätter Fear the Walking Dead vilket är en tråkig historia i sig. Den koreanska All of us are dead var lite tam i början men tog sig verkligen i slutet.

För egen del var det mycket kul. Jag har varit tjänstledig från mitt jobb och haft tid att skriva klart Monstersamhället: från förnekelse till framtid som kom i maj. Föreställningen Gilla framtiden! har haft premiär och kört ett gäng föreställningar för företag, organisationer och på Stockholms improvisationsstudio. Vi kommer att köra föreställningen även 2023. Jag har haft runt femtio föredrag runt om i landet (från i norr Boden till Kristianstad i söder). Jag gick också skrivarkurs på Jakobsbergs folkhögskola och försöker mig på att skriva skönlitterärt. Jag lovar en zombienovell under 2023! Några av mina favoritinlägg på bloggen var det om Yngwie Malmsteen, organisering som prepping och om de kommande kriserna och kriget. Jag har även skrivit för Arena Essä och Aftonbladet under året. Jag spelade in åtta avsnitt av Beredsam och podden har nu lagts på is.

Och nu är snart 2023 här. Vad kan vi mer vänta förutom TWD-serierna? Redan 15 januari kommer Last of Us som jag har höga förhoppningar på. Jag spelar inte moderna TV/dataspel men de flesta som spelat säger att den är grym. Det ska komma en Evil Dead uppföljare (Evil Dead Rise) som ibland räknas in i zombiegenren. Det sägs komma en animerad Marvel Zombies som en fortsättning på Disney/MArvels ”What if…” satsning. Rykten säger också att Black Sun ska få en tredje säsong. I övrigt tror jag inte det väntas några större kulturyttringar på zombiefronten. Spaningen är väl att serierna nu tagit över även zombiegenren.

Annons

Oktober: Hantera stress!

Livet i det moderna samhället är en jävla stressmotor. Vi matas konstant med budskap och arbetsuppgifter (populärt kallat ”bollar i luften”) om löften om Lyckan ™ och matvarningar och Fear of Missing Out (FOMO). Helt enkelt har många av oss ett konstant lågintensivt stresspåslag som är svårt att hantera och ofta leder till mer stress. Det är inte bra och kan leda till att vi blir sjuka. Men vad är stress egentligen bra för? Stress är i grund och botten en kroppslig reaktion på hot. Alla blir då och då stressade. Det är något bra som kan göra oss mer alerta och starka, men det kan i vissa situationer göra att vi funkar sämre. I akuta situationer kan en bra stress vara en otrolig tillgång som får oss att se allt klart och kan fokusera på det vi bör göra, men lika gärna leda till paralysering eller passivitet. Tänk hur olika du kan påverkas om du ska göra något du inte är bekväm med – till exempel hålla ett föredrag eller prata om något jobbigt med en partner/vän.

Hur ska vi då göra för att lära oss hantera stresspåslag på ett bra sätt? En grej som är praktisk är att försöka lära sig andas ordentligt (läs mer om det här). En fokuserad andning kan göra att vi påverkas mindre negativt av stress och att vi lättare kan hålla huvudet kallt. I Youtubeklippet som finns i inlägget som är länkat ovan finns ett tremånadersprogram som kan vara rätt vettigt att följa.

STOP-regeln är också ett bra sätt att lära sig hålla huvudet kallt. STOP är en förkortning för:

Stanna upp

Tänk efter

Organisera/Orientera

Planera framåt

Dåså, håll på med det här nu i oktober så kommer ni ha 5% bättre chans att klara er när zombierna kommer. Andas för farao!

PS nu finns Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig i nätbutiker igen

 

September: Improvisera mera!

Gosedjur kan bli utmärkta brandbomber (låt inte dina barn kasta sina brinnande gosedjur utan vuxens sällskap). PS Elda inte zombier. Det är generellt en jättedålig idé.

Då var vi framme vid en av de bästa bilderna i zombieöverlevnadskalendern! Och nu i september ska vi bli bättre på att improvisera. Varför? Jo, en kris eller katastrofsituation betyder i allmänhet att planerna du haft gått åt pipan. I många överlevnadsböcker står det meningar typ ”Sen är det viktigt att kunna improvisera.” I bästa fall finns lite bilder på hur du kan fixa en bår av två träpinnar och en jacka eller liknande, men inget som lär oss hantverket improvisation. I främmande och nya situationer är det många som drabbas av handlingsförlamning och blir passiva, att se varje situation som unik och vara bekväm med att vara på hal is är ett bra sätt att kunna agera även om du inte vet exakt hur. Jag tänkte här komma med några tips  på hur du under september kan utveckla hantverket improvisation.

Lek är ett sätt att improvisera. Att se på problem ur ett lekfullt perspektiv kan vara bra för att avdramatisera och komma på oväntade lösningar. Att hitta på begränsningar för att genomföra uppgifter är ett annat sätt att börja tänka på nya sätt. Begränsningar gör ofta att vi måste improvisera. Det handlar också mycket om att utmana sig själv, att våga vara på djupt vatten och testa nya situationer, att misslyckas och att testa igen på något annat sätt. Det är också viktigt att tänka på att dina kunskaper är det som ger dig förutsättningar att lyckas. Ju mer du kan desto större arsenal med saker du kan göra. Den amerikanska marinkårens inofficiella slogan är ”Improvisera, anpassa och övervinn”. Det är kan vara en bra tanke att ha i huvudet.

Att göra:

– Vid en ny situation, testa att byt person. Låtsas att det är Dolph Lundgren, Yoda, Lisa Simpson eller din jobbigaste arbetskamrat som ska lösa problemet.  Hur skulle hen göra? Finns det något du kan lära av det?

– Tänk tvärtom. När du kommit fram till ett beslut som känns rimligt utifrån situationen, tänk då helt tvärtom, vad skulle det innebära? Vilka problem skulle uppstå om du handlade så istället? Hur skulle det funka på halvlång eller lång sikt? På så sätt kan du hitta problem, eller möjligheter som du absolut inte tänkt på innan.

– Gå in i badrummet och fundera över vilka grejer som finns där som du skulle kunna använda när zombierna (snabba) kommer. Du behöver göra vapen och lösa grundbehoven (vätska, värme, mat, vila och trygghet). Eller fundera vad som skulle passa i din Bug Out Bag.

– Gå en kurs i improvisationsteater

– Våga misslyckas. Testa grejer du vet att du inte behärskar. Misslyckas och sedan misslyckas bättre. Det ger dig erfarenheter som du ha nytta av framöver.

 

Boken Överlev katastrofen verkar för övrigt vara slut i nätbokhandlarna just nu men det finns exemplar kvar på till exempel Akademibokhandeln eller Överlevnadsbutiken.

Juli: Lev för något

Att ha hundar kan ju vara något som gör att en orkar kämpa vidare.

Nu är vi framme vid en av de svårare grejerna jag skrivit om. Att hitta något att leva för. Den här förmågan är väl egentligen något som mer har påverkan i vardagslivet än i katastrofsituationer men många menar att det faktiskt är en viktig del av överlevnad. I populärvetenskapliga överlevnadsböcker finns det nästan alltid anekdotiska bevis för hur viktigt det är att ha något att leva för. Problemet är såklart Survivorship Bias – att det är de överlevande som skriver historien om vad som krävs för att överleva. Att alla som inte klarar en situation kanske kämpade lika hårt, hade lika mycket att leva för etc. Det blir alltså svårt att dra några vettiga vetenskapliga slutsatser av överlevare, men det finns ändå anledning att titta närmare på fenomenet.

Från logoterapins grundare Viktor Frankl som pratar om att ”livet måste ha mening”, till överlevnadspsykologen John Leach (författare till portalverket Survival Psychology) som pratar om psykogen död – alltså att vissa bara ger upp och dör utan synbar anledning. Liknande iakttagelser finns i fång/arbetsläger. Under Koreakriget pratade amerikanska fångar i koreanska fångläger om ”give up-itis”.

Det finns en del knep i överlevnadssituationer för att inte överväldigas av de hemska och farliga i en situation. Ett sätt är att dela upp problemen i små delar och klara en del i taget. Det som kallas gameification eller spelifiering kan vara ett bra sätt att ta i tu med situationer. Att hitta ett sätt att börja tackla jobbiga situationer. I Ben Sheerwoods överlevnadsklassiker ”Survivors Club” ställer han den retoriska frågan Hur äter du en elefant? Svaret är En bit i taget. Alltså att dela upp problemen i mindre delar.

Att göra saker som har mening snarare än som ger ”lycka” kan också vara ett vettigt förhållningssätt. Det var ett intressant avsnitt av Kropp & Själ i P1 om det som går att lyssna på här. Eller så kan du läsa Frankls Livet måste ha mening.

Att rent praktiskt ge tips på hur du kan göra för att utveckla ”något att leva för” har jag nog svårt att ge. Men en grej är att vårda sina relationer. Att höra av sig och värdesätta vänskap och kärleksrelationer och inte ta dem för givna. Annars kan du ju skaffa barn, hund eller en rejäl gudstro om du vill göra det enkelt för dig.

 

Överlev katastrofen till tryck

Nu har Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig gått till tryck. Känslan är en blandning av oro och lättnad. Det är skönt att kunna släppa den, men det är jobbigt att veta att de eventuella fel som finns kvar kommer att vara där. Skrivandet har varit lättare än det var med Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen. Jag tror det framförallt handlat om att jag i vintras tog ledigt från jobbet lite mer för att skriva, och inte förrän de sista månaderna har det inkräktat särskilt mycket på mitt vardagsliv. Men också att jag faktiskt blivit bättre på att skriva.

Det är mindre zombiefokus än i min förra bok även om zombierna finns där. Det är nog en naturlig utveckling av vad jag tycker är mest intressant. I researcharbetet med boken har jag fått tillfälle att intervjua fantastiska människor bland annat överlevnadsexperter, beteendeforskare, psykologer, ledarskapsutvecklare och läkare. Att skriva är ett sätt för mig att lära mig mer, och intervjuerna har betytt mycket för min utveckling. Djupaste tack till er!

För första gången har jag också vågat mig på någon form av skönlitterär berättelse invävd i det hela. Det var svårt, lite krystat men roligt.

Kul nog har det kommit två andra böcker om prepping och beredskap under hösten – Prepping och Handbok i hemberedskap. Det känns som att det finns mycket att diskutera kring och att ämnet är svinaktuellt just nu.

Infotext om boken från förlaget:

”I Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig djupdyker zombieöverlevnadsexperten och folkbildaren Herman Geijer i vad vi faktiskt kan göra för att öka våra chanser att överleva när en katastrof eller bara något helt oväntat inträffar.

En svensk populärvetenskaplig bok som inte bara handlar om överlevnadstekniker och bushcraft utan också fokuserar på hur människan fungerar och vad vi kan göra för att förbereda oss mentalt och öka våra chanser att klara en kris.”

Här finns lite mer info om själva innehållet i boken.

KOM PÅ RELEASEFEST 15/12

Den finns också att förbeställa hos: Bokus (189:-) och Adlibris (204:-).

Zombieöverlevnadskalender 2018

Om du vill ha ett uppdrag i månaden att jobba på att öka dina chanser att överleva när zombierna kommer så finns rätt grej för dig inför 2018.

I arbetet med den nya boken (som numera har arbetstiteln Strategier för överlevnad – tolv sätt att överleva zombieapokalypsen) kom jag på att siffran tolv också är antal månader som finns och idén på en zombieöverlevnadskalender föddes. Varje månad kommer alltså att ha en grej att sätta igång att jobba med (några exempel: träning, känna dina grannar, kreativitet/improvisation, gruppdynamik). Ordfront nappade på idén och vi hittade en illustratör som gör ashäftiga grejer – Emelie Östergren.

Så till hösten så kommer den. Mer info kommer när det börjar närma sig släpp. Men här är i alla fall ett preliminärt omslag. Låt 2018 bli året då du tar zombieöverlevnadsstrategierna till en ny nivå!

 

Zombieåret 2016 (och spaningar för 2017)

En tradition nästa lika viktig som julen är Zombieöverlevnads årssummering och framtidsspaning. Här kan du läsa summeringarna för 2013,  2014 och 2015. Men året har i alla fall för mig inte präglats av stora grejer som zommarprat eller boksläpp som de senaste två åren, så det är väl lite av ett mellanår. Däremot har jag haft väldigt många föreläsningar runt om i landet, vilket har varit riktigt roligt 25-30 stycken har det blivit totalt. Knappt 30 000 personer har besökt bloggen under året.

Filmmässigt som var det två zombiefilmer av det mer klassiska slaget som var de stora ljuspunkterna (vilket jag inte alls hade trott eller förutspått). Både Train to Busan och The Girl With All The Gifts tycker jag är topp tio zombiefilmer någonsin. Sen var ju Pride and Prejudice and Zombies faktiskt mycket bättre än vad alla recensenter tyckte. Så på filmfronten var det ett riktigt bra år. Inga nya TV serier kom, men Fear the Walking Dead tyckte jag växte och blev sevärd.

Inlägg på bloggen som jag är lite extra nöjd med under året är det om PTSD och återhämtning efter trauman, vilka människor som är bäst att ha med sig alltså den ultimata zombieöverlevnadsgruppen, det här med kärnkraftverk efter apokalypsen, hur du ska fysträna för att överleva zombiekatastrofen och vilka hobbies som är bra inför Z-day. Om du missat några av dem, kan det vara värt om du har tråkiga mellandagar. Tyvärr har bloggen inte varit så aktiv i år heller. Hoppas på mer aktivitet under 2017.

2017 då. Vad har vi att vänta av nästa år. Som vanligt hoppas jag ju på den svenska zombiefilmen Zon 261 (som ska ha kommit tre år i rad nu), Patient Zero (som skulle kommit i år – vad är det med zombiefilmer och förseningar?) och så ska World War Z 2 komma (men det lär ju inte ske). Det är några av de filmer som är på gång som det snackas en del om.

Jag var på en kurs i sjukvård arrangerad av Svenska Överlevnadssällskapet och så var det ju den spännande zombierun i Örebro i höstas. I övrigt så har jag börjat skriva på den nya boken och precis skrivit kontrakt med Ordfront. Det är roligt att skriva för det för det är ett bra sätt att motivera mig att lära mig mer. Det är vidrigt att skriva eftersom det är förenat med en massa prestationsångest och enorma möjligheter att ha faktafel, särskilt i ett så tvärvetenskapligt ämne som zombieöverlevnad. Det som skiljer boken från den förra är att jag kommer att gå djupare in i egenskaper, kunskaper, förmågor och förhållningssätt som faktiskt har vetenskapligt stöd för att öka chanserna att överleva en katastrof. Just nu är jag mest orolig att det blir en töntig självhjälpsbok. Tyvärr så kommer den inte ut under 2017, så vi får hoppas att zombierna inte kommer nästa år heller. Det vore trist.

2016 har ju varit ett år när många gamla stjärnor dött och Donald Trumps kommande presidentskap i kombination med en obehaglig politisk utveckling i andra delar av världen. Det ser onekligen ut som om jag återigen får hoppas att ”organisering” (som för övrigt kommer att få ett eget kapitel i den kommande boken) blir vårt gemensamma nyårslöfte.

 

 

Rule no 1 – Att fysträna inför zombiekatastrofen!

Alla som sett Zombieland vet att Cardio är rule no 1 för att överleva när zombierna kommer. Hur vi ska träna är däremot en lite svårare fråga. Det finns ganska många träningsprogram ute som är mer eller mindre bra (t ex t-nation, Glenn Pendlay, Muscle and fitness, men’s fitness etc).

Att göra ett träningsprogram som passar alla bra är egentligen ett omöjligt uppdrag eftersom vi är olika och har olika förutsättningar vid varje givet tillfälle. Någon kanske inte rör sig alls i vardagen, någon rör sig mycket i vardagen men gör sällan tyngre lyft, någon är van att ta ut sig och har god rörlighet och styrka, en annan har god rörlighet och styrka men är för tillfället skadad och kan inte alls använda kroppen. Det här krånglar ju till det lite när det är vad kroppen är vad vid nu som måste bestämma hur mycket man ska göra i först. Om vi går för långt från det kroppen kan hantera så riskerar man helt enkelt både att göra illa sig, och kanske också att tröttna eftersom det blir ett för stort steg från det en är van vid att göra.

Trots detta så tänkte jag ändå försöka sätta ihop ett program som kommer att förbättra dina chanser att överleva den dagen zombierna kommer. Jag tog hjälp av Martin Altemark från Crossfit Uppsala (som till skillnad från många andra crossfitboxar har en bra holistisk syn på träning) med att ta fram ett program som kommer att göra dig förberedd på alla de olika fysiska utmaningar som en zombiekatastrof kan komma att innebära. Som vanligt lägger jag in brasklappen att en välfungerande kropp inte är en garanti på att du klarar dig, men det kan ge dig upp till 20% ökad chans enligt vissa zombieöverlevnadsexperter.

Det första vi behöver tänka på är att hålla oss skadefria. Se det som ett övergripande mål med träningen. Det finns få saker som påverkar träning och prestation mer akut än skador och eftersom vi inte vet när zombierna kommer måste vi ha fokus på du måste fungera bra varje dag. Därför är det rimligt att lägga väldigt lite träning (om ens någon) på maximal nivå. Det är bättre att ligga på mellan 70-90% av det yttersta du klarar av. Som vi också berörde tidigare annan viktig del för att hålla sig skadefri är att bygga upp träningsnivån. Att gå ut för hårt är ett vanligt problem som lätt orsakar skador. Tänk att du måste förtjäna att köra hårt, och att utgångspunkten inte kan vara vad du vill kunna ”när du är där”, utan alltid måste utgå ifrån vart du är nu.

Programmet riktar sig till dem som inte tränar idag. För dom som redan tränar regelbundet gäller det att träna på men att tänka på skademinimering och att variera träningen så mycket som möjligt helst med stora rörelser som belastar flera leder i kombination med kroppsviktsträning och uthållighet. Kondition är viktigare än styrka eftersom bra kondition gör återhämtningen bättre och enligt nya rön faktiskt gör dig mer skärpt. Styrketräning (och genom den muskelmassa) är emellertid bra eftersom det leder till en starkare benstomme och att du både skyddar dig mot, och återhämtar dig från skador bättre. Det är helt enkelt ett skydd för extrema påfrestningar.

Nybörjarprogram

Vi tänker oss att det är rimligt att träna 2-4 gånger i veckan till en början. Det är bra om två av passen innehåller styrketräning men det kan kombineras med konditionsträningen. Programmet är indelat i fyraveckorsperioder.

Vecka 1-4

Pass 1: Rask promenad i 30-45 minuter gärna i terräng. Här kan du till exempel gå till eller från jobbet, eller ta en promenad på lunchen. Är det här något du redan gör kan du börja jogga delar av tiden, med andra ord att öka intensiteten på arbetet något. Kanske 2 min jogg, 1 min gång och öka en minut jogg varje vecka.

Pass 2. Styrka. Kör basövningar som belastar flera leder som marklyft, benböj, bänkpress, roddövningar, chins och press över huvudet. Du bör också köra några enarmsövningar/enbensövningar för att träna koordination, stabilitet och balans. Sikta på 10-15 repetitioner i 3-5 set med någon minuts vila mellan under den första fasen. Kroppen och framförallt hjärnan behöver vänja sig långsamt för att senare kunna lyfta dom riktigt tunga vikterna med färre repetitioner och då är det viktigt att komma upp i hög volym – alltså många lyft.

Pass 3. Håll dig i varierad rörelse i 60 min gärna utomhus och du vill ha med rörelser där du bär, lyfter, puttar, drar och förflyttar dig. Är du i skog finns det stenar att bära, lyfta eller putta, grenar att dra, träd att klättra i och backar att gå upp för. Det ska inte vara tungt, men du ska vara i konstant rörelse. Detta kan också göras på gym i alla möjliga konditionsmaskiner, eller bära kettlebells/hantlar fram och tillbaka, hoppa lite hopprep etc. Om du vill kan du också lägga in styrkeelement i detta och lyfta något lite tyngre 10-15 gånger. Tränar du på, eller har ett välutrustat gym i närheten, så kan du använda slädar, däck, ok och andra otympliga leksaker, men tänk på att dom inte ska vara för tunga. Det är i första hand styrkeuthållighet du tränar och då ska du orka utföra rörelsen under lite längre tid.

Pass 4. Styrka kan vara lite kortare och kombineras med pass 1.

Öka lite mängd varje pass om det känns bra. Promenaden kan ökas med distans eller tid, styrkeövningarna kan du lägga på lite mer vikt varje gång. Tänk på att det inte ska vara så tungt att du verkligen inte orkar en enda repetition till, utan sparar några repetitioner ”i tanken”. Ta det lugnt i början och bygg en bra bas.

Vecka 5-8. 

Pass 1. Börja jogga längre sträckor utan paus 3 km och öka lite för varje vecka.

Pass 2. Fortsätt med olika styrkeövningar men gör färre repetitioner. Sikta på 8-10 repetitioner i 3-4 set.

Pass 3. Samma som tidigare men försök få upp pulsen lite mer och kanske ha på dig en ryggsäck på ca 5kg hela tiden.

Pass 4. Styrkepass

Vecka 9-12

Pass 1. Sikta på att jogga 5km och ta tid så du vet ungefär hur fort du springer.

Pass 2. Fortsätt med olika styrkeövningar men gör färre repetitioner. Sikta på 8-10 repetitioner i 4-5 set.

Pass 3. Konditionsträning i intervaller. Kör ca 30 sek i snabbt tempo och sedan gå eller jogga (eller ro/cykla/skida långsamt i runt 3 minuter. Upprepa 6-8 gånger

Pass 4 .Styrkepass

 

Vecka 13-16

Pass 1. Öka joggadet, testa att jogga långsamt med ryggsäck eller något längre sträckor.

Pass 2.  Fortsätt med olika styrkeövningar men gör färre repetitioner. Sikta på 4-6 repetitioner i 5-6 set.

Pass 3. Variera intervaller, men med ganska hög intensitet. De kan också röra sig om annat än löpning.

Pass 4. Styrka

 

Så börja nu och förbered dig, ett första test är i Örebro den 29 oktober Run For Your Lives och glöm inte att använda zombies run! eller andra löpningsappar när du tränar. Lycka till och hojta om du vill använda detta så kan jag hjälpa till med pepp och motivation. För dig som bor i Stockholm kan ni också gå på passen jag håller på Friskis & Svettis City på onsdagar 12-13.

Det här med kärnkraftverk efter zombieapokalypsen

Nu när det är 30 år sen Tjernobyl och det har stått en del i media om härdsmältan där. Det för oss såklart inte svar på frågan om vad som händer med kärnkraftverken i Sverige när zombierna kommer. Kärnkraftverken i till exempel Tjernobyl skiljer sig mycket från de vi har i Sverige idag, och det finns mycket myter och desinformation om att samma sak skulle kunna hända. Det här borde kanske varit med i min bok, men jag hade tyvärr inte tid att researcha det tillräckligt och fick olika svar av olika människor jag frågade. Men nu har jag lyckats få reda på lite mer.

Risken för härdsmälta vid zombiekatastrof är nära nog noll. Det finns system som stänger av automatiskt om det skulle vara så att alla anställda drog hem helt plötsligt eller försvann/blev smittade. Dessutom finns det en typ ”panikknapp” så de kan stänga ned kärnkraftverket manuellt på bara några sekunder. Panikstoppen är dock kostsamma och förmodligen skulle det finnas tid att stänga ned härden på ett bättre och långsammare sätt. De kan också öppna härden och sprida bränslet för att undvika en spontan fission. (En rolig anekdot är att i USA kallas panikknappen för SCRAM. Det ska, enligt vissa, stå för ”Stop Chain Reaction Axeman”. Anledningen är att Enrico Fermi i den första kärnreaktorn (som låg under en läktare på ett sportfält vid universitetet i Chicago) hade styrstaven upphängd i ett rep och om reaktionen skenade skulle de helt enkelt hugga av repet med en yxa.)

Bränslet i sig kommer dock att vara farligt under en oöverskådlig framtid så att vistas inne i kärnkraftverket efter en härdsmälta rekommenderas inte.

Ett kärnkraftverk är i grund och botten en vattenkokare där ångan används för att i förlängningen producera el. Det som skiljer kärnkraften från till exempel kolkraft är metoden som används för att koka vattnet. I kärnkraftens fall används den energi som frigörs när en neutron klyver en tung atomkärna av exempelvis uran. Vid kärnklyvningen frigörs ytterligare neutroner som i sin tur kan klyva andra kärnor som i sin tur frigör nya neutroner och så vidare. Allt detta sker i en svindlande hastighet och energin som frigörs av alla dessa klyvningar värmer det vatten som omger bränslet och vattnet ombildas till ånga.

För att reglera händelseförloppet har reaktorerna styrstavar som är tillverkade av material som fångar upp neutronerna. Det gör att när styrstavarna är helt införda i härden är en kedjereaktion inte möjlig, reaktorn är så att säga avstängd. Genom att dra ur stavarna ur härden öppnas vägar för neutronerna att träffa bränslet och kedjereaktionen uppstår. När en reaktor stängs av planerat förs stavarna in enligt ett visst mönster och effekten bromsas upp.

Om vi ändå tänker oss att det skulle bli härdsmälta så måste vi veta att härdsmälta är ett väldigt laddat begrepp som låter mer skrämmande än vad det oftast är. Härdsmälta innebär precis som namnet antyder att hela eller en del av härden smällt. Det innebär i sig inte någon katastrof men har på grund av olyckorna i Tjernobyl och Fukushima kommit att förknippats med spridning av radioaktivitet. Om härdsmältan inte kan hållas inne i reaktortanken blir en större del av kärnkraftverket ”no go”. Om kärnkraftverket som byggnadskomplex kommer till skada av en eller annan anledning finns givetvis en risk för spridning till omgivningen. Storleken på det påverkade området är svår att förutsäga efter som den till stor del avgörs av väder och vind. Olyckan i Harrisburg på Three Mile Island är ett exempel på en härdsmälta där omgivningen inte påverkades.

Det finns dock andra risker för radioaktiva utsläpp efter katastrofen. Det stora är ju om det skulle användas kärnvapen men också kärnavfallsanläggningar, forskningsanläggningar för medicinsk forskning men givetvis även kärnteknisk forskning och vapenframställning. Kosmisk strålning finns hela tiden och om apokalypsen innebär förändringar i alla sfärer som omger jorden kan en tänka sig att det blir ett problem. Det är dock väldigt spekulativt.

Att ha kärnkraftverket som en tillflyktsort kan vara ok. Så länge det inte smält borde det vara ungefär lika säkert som ett fängelse (fast utan fångar) med vallgravar och stängsel. Dessutom kommer det vara ganska varmt på grund av resteffekten från härden. Det kommer dock nog inte att finnas el där eftersom det är inte är byggt för självförsörjning. Mat och färskvatten kan dock bli svårt att få tag i så ur det perspektivet är det inte optimalt.

Läs också vad krisinformation skriver om kärnkraftsolyckor.

MSB har också skrivit den kanske minst informativa sida om samma sak.

Expressen har skrivit en spännande artikel om djurlivet i Tjernobylområdet och hur det blivit som ett reservat för många olika arter. Spännande och kan säga något om vad som kan hände med Sveriges djurliv efter zombiekatastrofen (om inte zombierna äter djur också)

15 bästa ställena att vara till när zombierna kommer

Jag ramlade över den här filmen på de 15 bästa ställena att vara på i händelse av zombieapokalyps och tänkte recensera de olika förslagen de kommer med.

15. Bank – jättedåligt. Strömmen kan gå och risken är att du istället för att dö av zombierna dör du av vätskebrist inom ett par dagar.

14. Gruva – Intressant val. Jag har inte ens tänkt på det tidigare, men det finns flera fördelar som att de ligger på ställen där det inte bor så mycket folk, lätt att försvara och hålla koll på. Nackdelen är väl att det inte finns något att äta där (om ni inte börjar odla svamp i stor skala men svamp är tyvärr tämligen energifattigt) och att det kan vara svårt att ta sig dit.

13. Grotta – så där va. Utöver skydd från väder och vind så ser jag inte många fördelar.

12. Höga berg – om vi översätter detta med fjällen är det ingen dum idé, om vi tänker ett högt berg så tror jag det är svårt att klara det långsiktigt. Men en alpby kanske kan vara något om vi tror att det går att ta sig ned genom Europa (det tror vi inte).

11. Fyr – problemet är som alltid till sjöss färskvatten. Det är ganska meckigt att omvandla saltvatten till sötvatten men numera finns det lösningar med soldrivna makapärer för omvänd osmos.

10. Stor färja – båtarna vi ser i filmen tror jag inte finns i svenska vatten tyvärr. Men det kan vara en lösning ändå, i alla fall tillfälligt och om du har med dig folk som faktiskt kan köra båt. OBS ta inte med Mats Strandbergs bok färjan om du väljer det här alternativet.

9. Bro – Det är här jätteintressant, jag hade inte tänkt på det heller. Men större bro över (söt)vatten och en båt som det går att ta sig till kan faktiskt vara ett bra alternativ. Det enda är att du behöver sprängämnen och någon som kan spränga på ett säkert sätt.

8. Missilsilo – jag vet inte om det finns såna i Sverige ens. Någon militär som läser får gärna upplysa mig, men Elefanten är väl något liknande fast utan missil. Kan funka, men det kan vara svårt att få tag i mat och vatten i långa loppet.

7. Safe House – tveksamt om det finns i Sverige och jag tänker mig att det är ett ganska bra ställe att svälta ihjäl på medan en hord av zombier står utanför och bara väntar.

6. Bondgård – ganska bra ställe om den ligger avsides och har några naturliga skydd, väldigt bra ur mat och vätskesynpunkt.

5. Militärbas – Någon som sett 28 Days Later?

4. Borg/Slott – Ganska bra ställe med bra murar och möjlighet att samla in vatten om det inte finns i närheten. Andra fördelar är att de oftast ligger lite avsides och har starka murar, risken är dock stor att det skulle bli en belägring, men då är varje sten ett vapen.

3. Fängelse – Ja det beror helt på fängelser. Fångarna kan vara ett problem. Fängelser ligger ofta lite avsides men ändå inte så långt från städer så det kan vara ett problem att det finns många zombier ute.

2. Oljeplattform – Jag kommer att återkomma med ett inlägg om oljeplattformar lite längre fram. Men så länge du kan ta dig dit, och att du släpps på av dem som är där (om några är kvar) är det ett helt ok alternativ.

1. Ö – ja det är ett bra alternativ så länge det går att lösa färskvattenfrågan. Eftersom zombier verkar kunna gå på botten så kommer du förmodligen få besök av någon zombie då och då, men så det går inte att helt släppa garden och bara fokusera på ”vanlig” överlevnad.

På det stora hela tror jag ändå att du måste utgå från dina kunskaper när du väljer vart du ska bege dig. Är du bra på båtar och van vid marina miljöer, kör det. Vandrar du mycket i fjällen eller rent av bor där, jättebra etc. Jag ska fundera lite på en bro som finns i närheten av där jag bor så länge.