Bloggarkiv

Boktipset: ”En sekund i taget” och uppföljare

Sofia Nordins En sekund i taget (2013)är den första i en trilogi (de andra är Spring så fort du kan (2014) och Som om jag vore fantastisk (2015)) som handlar om en epidemi (pandemi?) som utbryter i Sverige och det är få som överlever. Målgruppen skulle jag gissa är 10-15 men jag gillar storyn även om huvudpersonerna är yngre och det är stort fokus på klassiska ungdomsproblem. Grundstoryn är att nästan alla dör helt plötsligt (och samtidigt) i en jobbig feber. Hedvig som är huvudperson i den första boken hittar en gammal undervisningsbondgård där hon sakta men säkert lär sig ta hand om det som finns på gården.

Ett grepp jag gillade med böckerna var hur Nordin byter huvudperson i varje bok. Den första är ur Hedvigs perspektiv och det är nog den jag tycker är starkast (möjligen för att jag har lättare att identifiera mig med henne än med de andra huvudkaraktärerna). Den är nog också den som är mest överlevnadsinriktad eftersom det handlar mycket om det inledande skedet, alltså när nästan alla insjuknar och dör. Det handlar mycket om hennes ensamhet och längtan efter andra. Och när hon väl träffar andra överlevande, svårigheterna med det.

Den andra boken, Spring så fort du kan, handlar om Ante som de hittar i skogen och han är mycket illa medfaren. Han hade givit upp och sitter egentligen bara och väntar på att dö när Ella och Hedvig hittar honom. Jag gillar Antes flyktkänslor, alltså att han har svårt att våga ge sig hän och dras med viljan att bara sticka iväg.

Den tredje boken, Som om jag vore fantastisk, är den som mest är en ungdomsroman. Det tar sitt början i ett avsked och handlar om Ella som kanske beter sig mest stereotypt som en tonåring. Det är som är intressant är försöken att skapa vardag i något nytt och hur funderingarna på varför och vad som egentligen har hänt börjar dyka upp i större utsträckning.

Sofia Nordin har i trilogin gjort en bra berättelse (eller egentligen tre) som handlar lika mycket om att vara ung som om apokalypsen. Kul med de svenska miljöerna och den apokalyptiska stämningen.

Det finns tydligen en fjärde bok som heter Om du såg mig nu också, men den kom precis nyss och jag har inte hunnit läsa den (än).

 

 

Annonser

Några tankar om pandemier och hur de skulle påverka samhället

Ett av de stora hoten mot mänskligheten som den ser ut idag är en pandemi. Det finns många förutsättningar för att en pandemi idag skulle kunna slå sönder stora delar av vårt samhälle relativt snabbt. Samhället är mer sårbart än någonsin. En pandemi skulle lätt kunna leda till en ekonomisk kollaps av sällan skådat slag.

Pandemin skiljer sig från epidemin genom att den är global och drabbar fler områden. Epidemier har med all sannolikhet funnits i hela mänsklighetens historia. Pandemier är emellertid ett lite nyare fenomen som verkar ha funnits i runt 1000 år. Den senaste riktigt stora pandemin var spanska sjukan som härjade i slutet av första världskriget och ett par år efter det.  Spanska sjukan tog livet av ca 35 000 människor bara i Sverige. Globalt nämns siffror mellan 20 och 50 miljoner, vilket är betydligt fler än som dog i världskriget. Det finns ganska lite forskning om hur Spanska sjukan påverkade Sverige politiskt och ekonomiskt men situationen för sjukvården var katastrofal. Sedan dess har vi drabbats av flera pandemier, till exempel asiaten 1957-1958 och Hongkonginfluensan 1968-1969.350px-1918_spanish_flu_waves

Även om samhället är bättre rustat för att möta pandemier idag kommer effekten av en sjukdom liknande spanska sjukan att vara katastrofal. Vi har bättre vaccin, men å andra sidan möter vi många fler människor och lever trängre. Även vid få dödsfall skulle sjukfrånvaro och rädsla för att vistas bland folk öka drastiskt och resande skulle samtidigt minska för att inte öka spridning av smittan. Eftersom vår ekonomi bygger på att transporter fungerar och att konsumtionen hela tiden ökar kan en influensapandemi allvarligt hota ekonomin. Lägg också till att sjukvården och det offentliga kommer att gå på knäna under den ökande arbetsbelastningen. Vi får ett scenario där en stor del av livsvillkoren kommer att ändras. Ett sätt att vara förberedd på en sån situation är att ha starka kontaktnät och relationer med lokalsamhället för att kunna hjälpa varandra och att stötta när någon är sjuk eller behöver något. Att känna sina grannar är en viktig del för att klara sig i kristider.

Ser vi med vilka mellanrum pandemier historiskt drabbat mänskligheten är tiden inne för en ny omfattande smitta (även om det är svårt att prata om regelbundenhet). Det duggar ganska tätt med nyheter om ”nya” influensor som spridits från djur till människor. Den senaste, H10N8, har fått uppmärksamhet samtidigt som en som kallas H7N9 växer i Kina (där också zombiesmittan i World War Z verkar ha startat). Krisinformation har också skrivit om den nya fågelinfluensan. Det är lätt att skrika varg, men vi vet aldrig på förhand vilka sjukdomar som kommer att bli allvarliga. Vid SARS-utbrottet lyckades olika länder samarbeta och därigenom minimera de konsekvenser sjukdomen skulle kunnat få.

En bubblare som inte riktigt är en influensa är de antibiotikaresistenta bakterierna som blivit allt vanligare. Antibiotikan är ett av de största medicinska framstegen i historien men riskerar, på grund av överanvändning, att bli verkningslöst. Resistenta bakterier gör att vanliga infektionssjukdomar blir livshotande och att större operationer blir omöjliga eftersom nästan alla patienter som opereras också behandlas med antibiotika.

kycklingEn anledning till att det kommit så många nya influensavirus de senaste åren är vår djurhållning. De flesta forskare är ense om att äta mindre kött är viktigt för att hindra att smittorna uppkommer. Att få ned köttkonsumtionen är av enorm vikt för att minska flera stora samhällsproblem. Detsamma gäller antibiotikaresistensen hos bakterier. Även om det är förbjudet på många håll pumpas djur med antibiotika för att öka tillväxten och minska sjukdomar bland djuren. Dock leder överanvändningen till ökad resistens hos bakterier. Kontentan är ät mindre kött, eller inget alls så minskar vi riskerna för pandemier i framtiden.

Mer läsning om pandemier: Pandemi – Myterna, fakta, hoten av Björn Olsen (recension och en kort intervju med författaren)

Mer läsning om samhällets beredskap finns i MSBs  Vägledning inför kriser – Del 2 Att planera för en pandemi

Mer läsning om sjukvård och antibiotika efter zombiekatastrofen

Tips: Om katastrofer och beredskap på Kossornas planet.

TIPS: P4 programmet Kossornas planet hade nu i helgen ett program inriktat på ”när katastrofen kommer”. De intervjuade Marcus Årskog (som arbetar med förebyggande information på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om vad man behöver ha hemma för att klara sig vid ett större elavbrott. Det var inget nytt han hade att komma med, men jag tycker det är viktigt att samhällets sårbarhet för katastrofer belyses mer. Och att man kan förbereda sig för zombieapokalypsen utan att verka vara ett totalt freak. Man säger att det är elavbrott men menar zombier när folk frågar varför man har vevradio, kofot och 25 liter vatten i lägenheten.

Andra inslag handlade om en eventuell Isstorm, lite baserat på spelet Isstormen som MSB har gjort. In och testa om du inte testat att spela det. Sedan handlade programmet en del om hur Sverige stöder och hjälper andra länder efter katastrofer. Det var intressant att höra om hur människorna på plats gör och tänker kring katastrofstöd.

Och samtidigt som kommer larm om det sarsliknande coronaviruset.