Månadsarkiv: juli 2020
Boktipset: Upphettning – demokratin i klimatkrisens tid
Kan demokratin hantera klimatkrisen vi lever i? Hur hänger klimatförnekelse och nedmontering av demokratier ihop och hur ser lobbyarbetet från fossilindustrin ut? Hur ser extremhöger och konservativa på klimatfrågan? Hur kommer framtiden egentligen se ut om vi inte ställer om samhället? Det är några av frågorna som Daniel Lindvall, Kjell Vowles och Martin Hultman svarar på i ”Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid” som kom ut i början av 2020.
Klimatkrisen och demokratin hänger ihop. Det finns utmaningar med den liberala demokratin eftersom det som är viktigt är att bli omvald. Den tar föga hänsyn till de utmaningar som kommande generationer kommer att uppleva och kanske rent av existensen av mänskligt liv på lång sikt. Jag hörde i något radioprogram om en kultur som menade att de styrande skulle ta hänsyn till sju generationer framåt. Men massor av kommande generationer har ingen röst i dagens samhälle, och lika lite röst över västvärldens utsläpp har de som framförallt drabbas av klimatkrisen. Att Afrika söder om Sahara riskerar att bli obeboeligt inom 50 år på grund av de extrema temperaturerna eller att Sydeuropa kommer att vara livsfarligt för gamla och sjuka är inte heller något som val ill parlamenten tar upp. Men författarna argumenterar inte för att diktatur skulle vara bättre. Mer om att folkrörelser kan pressa på och skapa en samhällsklimat där klimat och miljöfrågor står i första rummet. Det är intressant när vikten av folkrörelser lyfts och kopplar till slaveriets avskaffande eller andra kamper som har drivits.För på samma sätt som vi tycker att vår livsstil är någon slags rättighet sågs slaveriet som något naturligt. Eller som kampen för allmän rösträtt.
Jag gillar boken även om den kan kännas lång ibland. Det finns mycket noter och tips på vidareläsning som jag tycker känns spännande (jag har lagt till flera böcker till min läslista på hur vi kan hantera klimatkrisen). Mycket av innehållet är sådant som jag själv skriver om just i till min kommande bok vilket både var kul men också lite jobbigt eftersom tja, det blir inte så nytt.
Ett problem med Upphettning är att den inte kopplar ihop ekonomi med utsläpp i större utsträckning, för de koldioxidutsläpp vi gör just hänger väldigt starkt ihop med hur rika våra länder är. Ju rikare, desto mer utsläpp (både som individer och nationer). Demokratin är kanske en del i det hela, men demokratiutveckling har svagare samband med utsläpp än ekonomin.
Men jag rekommenderar den här boken för alla med något slags samhällsintresse.
Boktipset: Rötmånad
För två år sedan hade förlaget Swedish Zombie en zombieromantävling och nu är äntligen boken som vann – Rötmånad av Johanna Glembo – ute. Rötmånad handlar om Ulrika, en bibliotikarie med tre tonårsbarn och en idiot till make. En smitta har drabbar världen och många insjuknar i en långdragen feber. Även om ingen dör är det påfrestande på samhället. Vi får följa delar av folkhälsomyndigheternas presskonferens och det blir extra intressant och trovärdigt trots att boken skrevs innan vi förknippade Corona med något annat än öl. Plötsligt blir alla insjuknade fullfjädrade zombier och undergången är ett faktum. De försöker ta sig genom ett kaosigt Göteborg mot en osäker framtid på Bornholm (av alla ställen).
Rötmånad är en fartfylld blandvändare. De korta kapitlen med cliffhangers gör att det är lätt att sträckläsa. En hel del obehagliga scener med mer skräckkaraktär blandas med fartfylld action. Jag skulle kanske önska att det fanns mer återhämtning mellan det fartfyllda, även om just farten är boken starkaste delar. Jag tyckte den öppnade och avslutades starkast, några partier i mitten kändes som om de inte tillförde så mycket, men tycker att slutet vägde upp det hela och det var aldrig så att jag funderade på att inte läsa klart den. Rötmånad var inte särskilt förutsägbar och de trådar som lades ut följdes upp på ett bra sätt. Läsaren får aldrig hela storyn om varför eller exakt vad som händer och det är skönt.
Johanna Glembo som i en intervju berättade att hon var ganska obekant med zombiegenren när hon började skriva lyckas ändå få med en hel del av det som tillhör genren. Att döda sina föredetta nära och kära, instängdhet, ovisshet, att komma på vad som är viktigt i livet och att försöka förstå det oförklarliga. Det är alltid roligt med nya svenska zombieböcker och Rötmånad är ett välkommet tillskott. Värd att läsa!
Stöd Swedish Zombie och köp den på: Adlibris eller Bokus
The Kingdom – kanske världens bästa zombieserie
Game of Thrones möter The Walking Dead – så skulle Sydkoreanska Netflixserien The Kingdom beskrivas. Den andra säsongen släpptes under våren i sin helhet och lämnade verkligen inte besviken. Första säsongen handlar i ganska stor utsträckning om maktspelet om tronen efter att kungen blivit zombie och kampen står mellan kungens oäkta son och hans ofödda son som hans unga fru är havande med. Hon tillhör en annan klan och därför börjar intriger tätna om vem som egentligen ska sitta på tronen. Och så är det ju zombier också (vän av ordning skulle kanske säga att det finns zombier i GoT också det har jag skrivit om här) men inte på samma sätt. Jag ska inte berätta så mycket om zombierna för att inte spoila serien.
Serien har en mängd bra vändningar och avslöjar bit för bit vad som egentligen har hänt. Även om jag verkligen gillade tionde säsongen av TWD så undrar jag inte om det här är bättre. Ibland finns det lite för mycket lustiga roller, och det är i början svårt att vänja sig med alla konstiga hattar som folk har på sig. Eftersom jag är rätt obekant med koreansk Joseonperiod (vilket är typ 1500-tal) så finns det säkert poänger jag missar, men den är tillräckligt bra i sig själv för att placera sig bland de absolut bästa zombieserierna som någonsin gjort.
Serien bygger på en grafisk novell som finns på nätet och det är samma person, Kim Eun-hee, som gjort TV-serien. Men men, det är bara att se den här jävla guldklimpen till zombieserie.
Klimatkrisens Sverige – så förändras vårt land från norr till söder
”Klimatkrisens Sverige – så förändras vårt land från norr till söder” är en ny bok av Erika Bjerström som undersöker hur klimatförändringarna kommer att påverka Sverige. Boken beskriver i korta kapitel hur olika delar av landet riskerar att drabbas. Boken bygger på intervjuer med experter, och risk- och sårbarhetsanalyser från kommuner och MSB, men är också en personlig berättelse om Erika Bjerströms relation till den svenska naturen.
Klimatzonerna förflyttas 11 meter per dygn, alltså drygt 4km per år med nuvarande takt. Norra Sverige värms upp betydligt snabbare än södra delarna (1,1 grader globalt, 1,9 grader i Jokkmokk). Fjällen kommer att bli täckta av skog, en stor del av Skånes stränder riskerar att försvinna. Arter kommer att försvinna och ersättas av nya – både djur och växter. Lingon och blåbär kommer att bli mer sällsynt. Skidorter inte kan lita på vanlig snö utan måste använda konstsnö som i sin tur leder till mer utsläpp och värmeböljor leder till ökad användning av AC vilket också leder till mer utsläpp. De konsekvenserna av klimatkrisen vi ser leder alltså till mer utsläpp för att mildra effekterna för företag och individer. På äldreboenden kommer gamla dö av värmeslag i större utsträckning när temperaturen kommer att ligga på över 30 grader under längre perioder. Men trots det här har Sverige på det stora hela dragit vinstlotten när det gäller klimatkrisen. Vi kommer få mer skog som kommer att vara en viktig råvara, eventuellt kan det bli två växtsäsonger (även om torka kommer bli ett problem för bönderna).
Det är bra att boken lyfter demografiska och politiska utmaningar som vi kommer att stå inför. Inte minst när flyktingar börjar komma från medelhavsområdet. Grekland, Spanien och Italien kommer att lida av extrem värme och långa torrperioder som gör att det blir svårt med jordbruket. Runt ekvatorn kommer det inte gå att bo överhuvudtaget på grund av värmen. En av experterna frågar sig om inte Sverige kommer att ha (eller borde ha?) 50 miljoner invånare inom ett par decennier utifrån hur omvärlden kommer att se ut. Det är svårt att argumentera mot rättviseaspekten i att fler måste få bo här när vår livsstil orsakar obeboeliga områden i andra delar av världen.
Det jag tycker är problematiskt med boken är den något optimistiska avslutningen där det verkar som att klimatkrisen kan lösas med lite mer teknik och t ex metoder som CCS (som idag knappt fungerar och skulle absolut inte fungera på den skala som det skulle krävas för att få bukt med klimatproblemen). I den avslutande intervjun med Svante Axelsson verkar problemen vara absolut hanterbara och något som näringslivet själva håller på att lösa. Jag förstår tanken med att avsluta hoppfullt, men jag önskar att hon också skulle förhålla sig mer kritiskt till hans svar. I övrigt är det en väldigt bra bok som enkelt förklarar hur Sverige kommer att påverkas och förändras.
Vad är prepping?
Kriser och katastrofer är en del av mänskligt liv. I den moderna världen kan de vara personliga som separationer, att få avsked från ett jobb eller dödsfamilj bland familj eller vänner, men de kan också vara samhälleliga som ekonomiska nedgångar, naturkatastrofer, pandemier eller väpnade konflikter. Kriser drabbar oss fysiskt och psykologiskt men på olika sätt beroende på vilken typ av katastrof det är. Men vi vet säkert att vi kommer att drabbas av kriser eller katastrofer på olika sätt. Frågan är hur vi bemöter dem.
Preppare är de som förbereder sig för kriser mer aktivt. Att vara prepper tolkar jag framförallt som en identitet. Alltså de som har gjort förberedelserna till något förknippat med deras vara, på samma sätt som en del är hårdrockare, AIKare eller friluftstyp. Jag har i olika intervjuer blivit kallad prepper, men det är något jag vänder mig mot. Visst tänker, läser och skriver jag mycket om kriser, katastrofer och förberedelser men i mitt vardagliga liv är det inte jag. Och jag tänker att de saker som oftast diskuteras i preppergrupper och handlar om olika överlevnadstekniker, prylar eller uteliv. Snarare ser jag det som att ha ett säkerhetsbälte på mig eller att jag har hemförsäkring. Men just kopplingen mellan överlevnad- och friluftsteknik och prepping tror jag blir problematisk eftersom det kopplar samman att vara förberedd med en hobby som utförd rätt visserligen kan vara en bra sak i kriser, men knappast det som är viktigast.
Många av de som kanske är bäst förberedda för större katastrofer känner knappt till begreppet prepper. Och det handlar nog framförallt på landsbygden, där människor i större utsträckning storhandlar och kanske odlar lite för husbehov. De vet att strömmen försvinner då och då och har bra sätt att hantera det. De har goda kontakter med grannarna helt enkelt för att det är väldigt mycket enklare att leva då. Att kunna låna en bil, få skjuts till sjukhuset eller få hjälp att jaga fåren som rymt ur inhägnaden. De lite enklare gemenskaperna är de som verkligen betyder något när något händer eftersom de stärks vid yttre hot.
Missförstå mig inte, jag har inget emot att människor skaffar en vevradio, vattendunkar eller lite extra mat i skafferiet. Tvärtom är det klokt på samma sätt som det är klokt att ha brandvarnare, brandfilt och brandsläckare hemma. Eller att använda hjälm på cykel och bilbälte i bilen. Det är att tänka ett steg före något kan hända.
Det vi kan se i till exempel den krisen vi befinner oss i just nu, en pandemi, är att det inte är utrustningen eller prylarna som verkligen spelar roll. Men skulle transporterna stanna av skulle vi få det lite tuffare med vissa varor. Men knappast livshotande i det korta loppet, och i det långa loppet är det ändå väldigt få förberedelser som inte innefattar extremt hög grad av självförsörjning något som spelar större roll.
Jag tror det spelar större roll med starka sociala nätverk, att känna grannar och ha folk runtomkring dig som faktiskt bryr sig om dig. Det ger en bättre förutsättning för att hantera kriser som kan komma. För ensamma klarar vi oss ytterst dåligt.
Vill du läsa mer om mina tankar om prepping kan du läsa Teser om prepping som min vän Mani och jag skrev för Ordfront magasin. Den är uppdelad i 11 teser och tanken är att de leder fram till vad som egentligen är viktigt om vi vill undvika framtida kriser och katastrofer. Texten kommer lite senare publiceras i sin helhet på bloggen.
Zombieöverlevnad 