Kategoriarkiv: zombies i allmänhet

Bästa svenska staden för att överleva zombiekatastrofen!

Jag har gjort en inte allt för vetenskapligt grundad analys av vilken stad i Sverige som skulle klara en zombieapokalyps bäst. Jag vet att det är många som tänkt på det och funderat på att flytta till bästa stället. Det finns några olika kriterier som jag tänkt kring:

1. Möjligheter för skydd/barrikadering och vapen

2. Möjligheter för mat/vätska

3. Avstånd från Göteborg (alltså där zombierna uppstår/anländer till Sverige)

Cambridge blev i någon slags tävling utsedd till den bästa staden att vara i i England och jag började fundera på vilken stad som är bäst i Sverige. Jag startade även en diskussion på zombieöverlevnads facebooksida där lite olika städer och regioners för- och nackdelar diskuterades. Utifrån diskussioner och egna tankar och avancerade analyser har jag fått ned tre stycken alternativ. Sämst är Stockholm, Malmö och Göteborg i den ordningen. Mest med tanke på befolkningstätheten men också av förklarliga skäl som jag inte behöver förklara för någon som inte bor där. Jag börjar med den tredje bästa staden:

Boden: Jag har aldrig varit i Boden, men jag har hört talas om Bodens fästning. Och som en person i min närhet som jobbat på regementet sa: ”Boden är ju bra, för där vill ju INGEN vara. Oaktat levande eller död.” Det finns vatten så det borde gå att fiska under åtminstone delar av året. På vintern fryser zombierna till is och det går att knacka dem vilket borde leda till att på vintern finns bara problem med mat och värme. Boden ligger också hyfsat nära Finland och eftersom de nuförtiden lyckas med allt bättre än Sverige så kan jag tänka mig att det även kommer att vara så efter zombierna kommit.

Kiruna: Folk är är vana vid kyla och det har samma fördelar som Boden på det sättet. Många har säkert gevär hemma och det ligger väldigt långt från allt annat. I värsta fall kan stora gruvmaskiner användas för att mölja ned någon hord med zombier som är på väg. Nackdelen är att det är ganska svårt att odla i större utsträckning. Gruvan kan användas som sista försvarslinje, men blir sannolikt ett gravvalv att upptäcka för kommande intelligenta raser om zombierna skulle ta över allt. Finns ju också något slags rymdcenter som säkerligen har tillgång till en massa solceller som kan användas för att ha viss bekvämlighet.

Visby: Bäst av alla tror jag är Visby. Jag har mina aningar om att det finns en massa vapen som skräpar i väntan på medeltidsveckan. En ordentlig ringmur kan hålla zombierna borta. Dessutom finns en hel del försvarsmakt (bra eller inte beror väl på hur dokumentär 28 Days Later egentligen är). Eftersom jag är ihärdig i mitt researchande så passade jag på att maila Gotlands turistbyrå och frågade vad de trodde:

Hej, Vilken annorlunda och rolig/svår fråga. Jag är absolut ingen expert på överlevnad, men här kommer lite info som du kanske kan ha användning av. När det gäller Visby så är det kanske 10 % av stadens befolkning på ca 25000 som bor innanför ringmuren, men ytmässigt skulle alla få plats innanför muren. Skulle zombierna gå till attack i juli så har vi även tusentals turister i staden.  På hela Gotland bor det ca 60 000 personer året runt och ett normalår har vi ca 1 000 000 besökare. När det gäller odling så tror jag att klimatet är gynnsamt, det finns gott om gröna ytor inklusive en stor botanisk trädgård. Det finns också gott om trädgårdar som inte går att se från gatan, men om du använder satellitkartan i Google maps syns de. Det finns också bikupor utsatta för ökad pollinering. Kanske kan det vara en fördel att vi har många gamla och stabila byggnader inklusive en stor domkyrka, flera stora kyrkoruiner och många hotell. Det finns även skyddsrum som inte används. Vi har också en hamn med stora passagerarfärjor samt en kryssningskaj där riktigt stora fartyg kan lägga till (vet inte om det är bra eller dåligt). När det gäller vatten så stämmer det att vi har haft dåligt med vatten i flera år (tror dock att det blivit lite bättre i år), men det betyder ju också att vi är duktiga och har kunskap om att spara vatten samt strategier för det. Det har även anlagts ett bräckvattenverk på östra Gotland för att kunna. Några tankar som sagt, jag är ingen expert på ämnet.

Positivt med vattensituationen om hela Gotland är fri från infekterade. En annan fördel är att det finns litteratur om hur Gotland klarar en zombieapokalyps nämligen den underbara ungdomsbokserien Varelserna. Färjorna kan vara användbara för att ta som sista tillflyktsort. I bästa fall går det att åka iväg med dem och leta efter tryggare ställen. Nackdelen är väl om zombierna kommer på sommaren. Det vore ju en mardröm att försöka barrikadera sig med en massa semesterfirare som bara vill dricka rosé och mingla med ”viktiga personer” (politikerveckan), dricka och vaska skumpa (Stockholmsveckan) eller jonglera och dricka mjöd (medeltidsveckan) eller vill försöka ta sig hem. Men förutsatt att zombierna inte kommer under juli eller augusti så ligger min röst här.

[DISCLAIMER: jag har inte fått betalt för någon stad för att göra detta – vill någon kommun, stad, by eller villaförort betala mig för att skriva ett inlägg så är jag inte den som är den.]

10 år sedan första zombieöverlevnadskursen

Idag har det helt sjukt nog gått tio år sedan jag startade den första zombieöverlevnadskursen på ABF i Sundbyberg. Från någon sorts vag idé av att det vore ju kul att snacka zombieöverlevnad med några nördar till flera böcker och att åka runt och hålla föredrag (ja inte det senaste året i någon nämnvärd utsträckning). En av de saker jag uppskattar mest hos mig själv är att jag då och då har väldigt kort från idé till handling. En kul idé, kontakta lite folk och se vad som händer och vilken situation jag hamnar i. Detta ledde den här gången till att jag lärt mig massor, träffat massor av spännande människor på de kurser och föreläsningar jag haft, fått resa runt och besöka en massa orter i Sverige jag aldrig annars skulle besökt. Det har förändrat mitt liv på flera sätt – mest positivt skulle jag gissa. Utan ABF och folkbildningen skulle den nog aldrig blivit av på samma sätt och de hundratals som gått cirkeln skulle inte varit förberedda för zombier, eller någon annan sorts samhällsstörning som trots allt är mer trolig.

Det känns som om jag har berättat den där historien om hur det var nästan 200 anmälningar till den första kursen så jag blev tvungen att be tre kompisar hjälpa till att cirkelleda till leda. Men under våren 2011 körde vi två omgångar med fyra studiecirklar parallellt, och fortsatte till hösten med tre cirklar parallellt med föreläsningar och filmvisningar. Det är svårt att räkna men uppåt 400-500 har nog gått cirkeln i Stockholm med mig eller någon annan cirkelledare, och en massa i andra städer också. En del tycker att jag har bra tajming, själv lutar jag nog åt att jag hade tur.

Mitt intresse för de olika delarna i zombieöverlevnad – prepping, överlevnad, zombiens historia, monster, psykologi, sociologi, framtidsfrågor, resiliens, myndigheternas krisberedskap har varierat under de tio åren jag ”jobbat” med det. Johan Kimrin på Apart förlag tyckte att borde skriva något till dem och jag fick någon enkel idé om enrutingar som kunde illustreras men projektet växte till att bli som en ”riktig” bok. Det kom att bli boken Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen (2014). Det var svårt att skriva eftersom det var den första gången jag skrev en bok. Den andra boken ”Överlev katastrofen – tolv sätt att klara dig” (2017) var svår eftersom jag upplevde den som en mer seriös bok och jag var tvungen att strukturera den annorlunda. Den tredje barnboken ”Bli en zombieöverlevnadsexpert” skrev jag tillsammans med Claes Tovetjärn (2019) och var kanske därför något enklare, men det var svårt att lägga språket och tonen på ett bra sätt. Sedan kom ju också ”Zombier, zombier, zombier – eller Omgiven av odöda” (2020) som jag var en av redaktörerna till. Den bok jag håller på att skriva just nu har arbetstiteln ”Från förnekelse till framtid” och handlar om hur vi mentalt och fysiskt kan handskas med antropocen och en allt mer osäker framtid. Det är nog det svåraste jag gjort ändå och det märks väldigt tydligt att jag inte har någon utbildning i skrivande. Jag har helt enkelt svårt att få den att hålla ihop på ett bra sätt. Vad jag vill komma till är att det utmanande och svåra som också är det belönande. Att våga sig på något lite svårare varje gång håller en alert och att befinna sig på svag is (det här skriver jag om i den kommande boken, alltså att vi måste lära oss hantera det ovissa och att världen kommer att förändras) är viktigt för att faktiskt göra något. Alla böcker jag gjort har jag fått rätt mycket hjälp med. Skapande blir så mycket bättre när det är kollektivt.

Jag vill såklart tacka alla som gått mina kurser, köpt mina böcker och hört av sig med kritiska eller fina kommentarer om vad jag gör. Harry Sepp och Anders Fridborg för att de var med och föreläste om saker jag knappt kunde något om i början vill jag såklart också tacka. Och Mari Ståhlberg på ABF i Sundbyberg då för att de ändå tände på idén från början. Ja, vilken jävla resa det här är.

Dagens zombiefilm: Alien vs Zombies

Utomjordingen Joe åker till jorden på semester (springbreak) för att träff tjejer. Tyvärr kommer han efter zombieapokalypsen och måste handskas med några zombier. Han träffar ett gäng överlevanade och av olika skäl bestämmer han sig för att försöka ställa allt till rätta. Just det, han kan ju resa i tiden också. Så han åker tillbaka i tiden och upptäcker att det är en annan utomjording som släppt lös zombieviruset för att det galaktiska imperiet ska kunna plundra jorden på dess naturresurser. Det var väl en hel del spoilers i den där beskrivningen men det gör inte så mycket. Jag hoppas att du inte kollar på filmen (men om du gör det är det positivt att den är runt en timme lång) och genom att skriva allt i handlingen kanske du inte kollar.

Aliens vs Zombies från 2017 är en superlågbudgetfilm. Den har viss charm och är ändå lite smårolig från och till, men det känns lite som att kolla på en rolig film som några kompisar gjort och visar upp i skolan och hälften av skämten (eller det roliga) är för interna för att förstås. Men jag förstår att de hade roligt när de gjorde filmen. Om du bestämmer dig för att se den så sitt kvar under eftertexterna för det kommer bloopers. Det här är inte den enda zombiefilmen med utomjordingar inblandade – nu i januari ska jag försöka kolla in några till.

Zombieöverlevnadsåret 2020

Varje år gör jag en krönika över zombieöverlevnadsåret som passerat (tidigare år finns att läsa här 2013 2014, 2015, 2016,  2017, 2018 och 2019) eftersom det här med listor är det bästa med nytt år (ok i år är det bästa att vaccineringarna kommit igång och att vi förhoppningsvis kan ses på lokal och gå på spelningar till hösten).

Det här året blev ju inte riktigt som förväntat (även om ett avsnitt av Beredsam i november 2019 handlade just om pandemier). För mig som ändå lärt mig mycket om kris och katastrof blev jag ändå lite tagen på sängen när det hela eskalerade under mars månad. Inte så att jag var dåligt förberedd utan mer att jag inte riktigt trodde att det skulle bli så som det blev. Det som slog mig var främst två saker. Att kriser också innehåller en massa vardag, tjafs och skärmtider och att aktivera barn, evighetslånga möten på teams eller zoom. Men också att teorierna om mänskligt beteende i kris stämmer. De flesta följer rekommendationerna men det finns alltid några som beter sig illa, eller struntar i situationen. Det är också dom som det skrivs mest om i media. Den viktigaste preppingen i den här krisen är helt klart mental och att känna sina grannar. I gammal svensk överlevnadstradition pratas det om åtta fiender i en överlevnadssituation två av dessa är Tristess/leda och ensamhet. Jag tror att dessa är viktiga att identifiera och arbeta med strategier även innan något händer.

Privat så var min grundplan att gå ned i arbetstid och försöka skriva på det där nya hemliga bokprojektet jag skrev om i förra krönikan. Men i och med pandemin så blev det så mycket att göra i våras så jag fick gå upp i tid igen (vi gjorde bland annat ett kick ass-studiematerial om prepping och corona på någon vecka). Skrivandet blev lidande och runt 20 planerade föreläsningar ställdes in. I såna tider är det skönt att också ha ett fast jobb. Men boken är i alla fall på gång även om jag fortfarande inte har något förlag – arbetstiteln är Från förnekelse till framtid.

Så vad hände i zombiegenren 2020 då? Några bottennapp som Z-O-M-B-I-E-S 2 och Corona Zombies men också en del lite bättre som Train to Busan 2 Peninsula. En ny spinn-off till The Walking Dead (World Beyond) som var lite för mycket ungdomsserie men som ändå bidrog en del i världsbygget och började knyta ihop Fear the Walking Dead och originalserien. Andra säsongen av sydkoreanska The Kingdom kom också och var riktigt bra.

Böckerna Röda ögon i natten och Rötmånad kom också ut. Och såklart den första svenska populärvetenskapliga zombieantologin som kom ut efter två års jobb (skaffa den om du inte gjort det) – Zombier, zombier, zombier: eller omgiven av odöda! Jag skrev också tillsammans med Mani Shutzberg en lång kritik av preppingrörelsen som publicerades i Ordfront Magasin. Den går att läsa här. Några av mina egna längre inlägg som blev bra tycker jag är det om Kollapsen, ett om hopp i en hopplös värld och Tre sätt att inte bli en zombie.

Vad har vi att se framemot zombiemässigt 2021 då? Ja, The Walking Dead går in på sin sista säsong (som dock kommer att gå över och avslutas först 2022). Någon av TWD filmerna kanske kommer och World Beyonds andra och sista säsong kommer att sändas. Jag tror också det är sista säsongen av Fear the Walking Dead kommer. Spinnoffen med Carol och Daryl verkar vi få vänta på till 2023.

Zack Snyder hålller på att göra en Army of the Dead, Netflix jobbar med en Resident Evil miniserie och en del riktiga lågbudgetgrejer (Toilet Zombie Baby Strikes Back och Gym of the Dead) som jag hittar. Sen finns det ett par bubblare men det är faktiskt inget jag verkligen tror bli bra. Så jag misstänker att det inte kommer några riktiga pärlor. Det verkar inte hända så mycket med filmerna jag skrivit ”är på gång” tidigare heller t ex är Död Snö 3, Rise of the Living Dead, Road of the Dead fortfarande under ”pre-production.” I allra bästa fall kommer min boken jag jobbar med ut.

Årets bästa svenska populärvetenskapliga zombieantologi i alla kategorier!

The Walking Dead: World Beyond

Liket från den nedlagda serietidningen har knappt kallnat förrän The Walking Dead universumet expanderar i TV-serieformat. Nyligen släpptes det sista (coronaförsenade) avsnittet i säsong 10 av The Walking Dead. Idag söndag den 11/10 börjar den sjätte säsongen av Fear The Walking Dead och förra helgen släpptes en ny serie som utspelar sig i samma universum – The World Beyond som jag kommer att skriva lite mer om inom kort. Vill ni läsa vad jag skrivit om serietidningen har jag skrivit ett långt inlägg här om hela serien från början till slut.

Det är såklart jättesmart att göra serier som utspelar sig i samma zombieversum. De kommer att sälja av sig själv, men också att det går att låta karaktärer vandra mellan serierna för att göra en cool grej. Men inte bara karaktärer, också städer och organisationer. Det ser vi också redan i första avsnittet och vi förstår vad som kan ha hänt med Rick, men också i kopplingar till händelser i Fear the Walking Dead. Det här är väldigt fascinerande, ett stort världsbygge håller på att sättas ihop och jag längtar efter att få redan på mer.

The World Beyond handlar om den första generationen som växer upp efter apokalypsen. Tio år har gått sedan zombierna tog över och mänskligheten lever i små enklaver omgiven av ödemark med zombier i. Ett tema som finns i många andra postapokalyptiska skildringar. Vi får höra att det finns tre städer Campus Colony Omaha, Portland och något som kallas The Civil Republic Military (CRM) som har militära resurser och också forskar om smittan. I det första avsnittet får vi inte veta så mycket men förhoppningsvis kommer det allt eftersom.

Det som känns lite problematiskt med serien är att det verkar vara en tonårsserie. Huvudpersonerna är ett gäng tonåringar som ska försöka hitta CRMs huvudkvarter och befria sin pappa. De kommer att bege sig över ödemarken för att hitta rätt. Jag gissar att tonårsroadmovie genom zombieland är det bästa sättet att förklara det hela på. Jag ser mest framemot att se världen efter katastrofen. Hur olika grupper av överlevare har organiserat sig för att klara det fruktansvärda. Men tycker att karakäterna inte känns särskilt intressanta. Inte heller den krystade relationen mellan syskonen och de två andra tror jag kommer bli så bra.

The World Beyond kommer att komma ut i två säsonger med tio avsnitt var. Skönt med något tydligt avslutat. Men också The Walking Dead verkar avslutas i och med nästa, den elfte, säsongen. Efter det kommer det att komma två långfilmer och sen får vi se vad som blir av det.

Trailer:

Ny zombiebok: Zombier, zombier, zombier: eller Omgiven av odöda

Nu är den alltså äntligen här. Den populärvetenskapliga zombieantologin ”Zombier, zombier, zombier – eller Omgiven av odöda” som är utgiven på Vertigo förlag. Bakgrunden till boken är ett panelsamtal jag fick i uppdrag att arrangera på en zombiefilmfestival i Göteborg 2018. Några av panelisterna nazizombieexperten Eva Kingsepp, zombielingvisten Linda Flores Ohlson och jag tyckte det var så kul att vi ville göra något mer tillsammans. Det kom att bli den här boken. Vi satte igång att höra av oss till olika akademiker och andra kunniga och bad dem skriva bidrag till boken och efter sju sorger och några bedrövelser så blev den äntligen klar (originalplanen var att den skulle komma ut i början av 2019). Vi fick med oss Alexandra på Vertigo och då tog det fart ordentligt.

Boken är uppdelad i tre delar.

Första delen handlar om vad zombien är, hur den kommit till och det apokalyptiska temat som går likt en röd tråd genom zombiegenren. Del två handlar om vad zombien gör och vad den kan sägas representera, och den avslutande tredje delen handlar om nutid och framtid.

Förordet har jag skrivit och det går igenom zombiens historia och så försöker jag mig på att definiera vad en zombie egentligen är. Vilken är något svårare än det verkar.

Zombien – hanteringen av ett filosofiskt problem. Bo Eriksson placerar zombien i en kontext av olika monster och särskiljer den från andra liknande odöda. Han lyfter också ett internationellt perspektiv i fråga om hur monster har använts i olika sammanhang, och hur zombielika varelser finns överallt. Ordet gräns är centralt för att förstå mänsklighetens fascination för monster: det kan handla om att bevaka fysiska eller mentala gränser, men också att överträda dem.

Zombietariatet – om zombien och den farliga massan. I Mathias Wågs text lyfts zombien som massa, alltså att det är mängden som gör dem farliga, vilket kopplas till marxistisk teori. Det finns tydliga likheter mellan hur det framväxande urbana proletariatet skildrades under 1800-talet och hur zombiefilmer beskriver zombierna: som en hungrande massa, ett myller som saknar annat än de lägsta fysiska begären. Ur det perspektivet är kanske inte zombierevolten så hemsk. När dagens samhälle uppenbarligen kör oss rakt mot undergången kanske zombieapokalypsen kan vara räddningen?

Gengångare – Konsten att uppväcka de döda. Tommy Kuusela tar upp olika slags gengångare ur ett nordiskt perspektiv och visar förtjänstfullt hur dessa vandrande döda i svensk folktro har likheter med dagens populärkulturella zombier. Rädslan för att de döda ska resa sig från sina gravar har funnits sedan lång tid tillbaka och dröjde sig kvar på landsbygden ända till en bit in på 1900-talet.

Varför kallar vi det för zombieapokalyps? Från paradis till överbefolkat helvete. – Apokalyps är ett centralt tema i zombiegenren. Gabriela Mercado Narváez skriver om apokalypsens historia och om hur begreppet används idag. Hur skiljer sig apokalypsen i zombiefiktionen från andra bilder av apokalypsen?

Del två av boken inleds av Linda Flores Ohlson som i I mänsklighetens gränsland – Är zombien en han, hon, hen, den eller det? diskuterar vad ett pronomen kan betyda. Den till synes triviala frågan om zombien är en han/hon/hen/den/det spelar en stor roll för att förstå zombien som monster, men begreppet avhumanisering är också viktigt utanför zombiegenren. Här visas på de paralleller som finns mellan denna och avhumanisering i stort i fråga om hur vissa grupper i samhället mer och mer betraktas som icke-människor.

Nazizombier! Finns det hopp för mänskligheten? Nazizombier är en av de mer aparta delarna av zombiegenren. Det finns mängder av filmer som kopplar ihop zombien med nazism, och det finns gemensamma drag i dessa skildringar, vilket Eva Kingsepp visar i sin undersökning. Nazizombien är också ett fenomen av sin tid. Att koppla ihop det värsta med det ännu värre – alltså zombier och nazister – gjorde att det i datorspelens värld blev acceptabelt att börja döda ”människoliknande varelser”, med början i det tidiga First Person Shooter-spelet Wolfenstein 3D. Nazizombier kan således förstås som ett totalt avhumaniserande av humanoida varelser.

Renita Sörensdotters text Normbrytande överlevare i zombieapokalypsen handlar inte om zombier utan om de som överlever. Hur skildras de överlevande och vilka samhälleliga normer produceras och reproduceras i filmerna? Sörensdotter går igenom både Romeros klassiker och senare produktioner för att se hur samhälleliga normer återspeglas i det fåtal människor som överlever i zombiefilmerna.

Först ut i del tre är Tomas Bergströms Zombievirus – kan smittan som utplånar dig som mänsklig varelse bli verklighet. Texten diskuterar olika nu existerande smittor och hur ett potentiellt zombievirus skulle kunna fungera. Med utgångspunkt i hur farliga virus och sjukdomar har påverkat samhällen resonerar han också om tänkbara zombiesmittor. Ja, det står en del om Corona också.

Global uppvärmning och akut hotade ekosystem utgör idag något som många ser som början till jordens verkliga undergång. I sitt kapitel Hållbar utveckling och zombier – lärdomar från The Walking Dead använder Fredrik Hoppstadius The Walking Dead (2010–) för att visa på hur tv-serien kan lära oss vad som krävs inte bara för att överleva zombieapokalypsen, utan också dagens globala katastrofsituation.

Vart är zombierna på väg? Precis som alla monster är zombien i ständig förändring. Vad har vi att vänta oss på ett par års sikt? Vilken riktning går zombien i just nu? Del tre avslutas med en diskussion mellan mig, Eva Kingsepp och Linda Flores Ohlson om zombiens nutid och framtid.

 

Från baksidestexten:

Det går knappast att missa hur zombiens popularitet har ökat de senaste decennierna. Vi ser zombier i reklamfilmer, i sexleksaker som zombiedildos, sketcher om sossezombier, träningsredskap och så vidare. Zombien har lämnat det subkulturella, invaderat kulturen och även akademin.

Zombier, zombier, zombier : eller Omgiven av odöda är den första svenska antologin som på allvar tar sig an att beskriva zombier ur olika perspektiv. Hur kan vi förstå det växande intresset för zombier? Vad säger det om vår samtid? Vad finns det för nordiska förlagor till zombien? Vilka verkliga smittor skulle kunna orsaka zombieliknande sjukdomar? Hur kan zombien tolkas politiskt?

Boken består av nio populärvetenskapliga artiklar som behandlar zombier och zombiescenarion ur olika perspektiv. Dessutom finns ett förord med zombiens historia och ett försök att definiera vad som egentligen är en zombie.

 

KÖP DEN!

Adlibris

Bokus

var Jesus en zombie?

Glad påsk! I dessa tider är det stora samtalsämnet såklart om Jesus egentligen var en zombie. Det var han inte , han var något värre och jag ska förklara varför. Men först måste vi definiera vad en zombie egentligen är för att sen gå in på Jesus.

Det finns många olika definitioner på vad en zombie egentligen är. En del tycker de ska vara långsamma, korkade och vilja äta hjärna eller människokött åtminstone. En del menar att det är viktigt att de dött och börjat leva igen, och andra tycker att de ska vara smittsamma och alltså i sig kunna skapa nya zombier genom bett. Men i dagens zombiekultur så finns det en så stor variation på vad en zombie egentligen är att det är viktigare att peka på karaktärsdrag som gör en zombie. I den kommande antologin under arbetsnamnet Omgiven av odöda försöker jag mig på en definition av dessa drag. Ju fler som stämmer in desto mer zombielikt.

– Saknar helt eller delvis vilja Ofta saknar zombien medvetande helt och agerar endast utifrån begär och instinkten av att äta.

– Avvikande kostpreferens Zombien är extremt LCHF och äter bara kött (oftast människa men i vissa fall också kött från andra djur).

– Förändringen sker av en smitta De moderna zombierna blir inte zombier av sig själva.

– Odöda Zombien är en människa som har dött och återuppstått.

– Dominerar jorden I de flesta berättelser är zombierna i majoritet och människorna i minoritet vilket leder till apokalypsen. De söker sig dessutom till varandra och bildar horder vilka är helt avpersonifierade. Zombierna rör sig framåt som en massa.

– Aggression Zombien är aggressiv i den meningen att den försöker attackera och äta/smitta levande människor.

Jesus platsar ju alltså bara in på Odöd eftersom han faktiskt dött och börjat leva. Dominerar jorden kanske också kan diskuteras men det skedde ju långt senare. De övriga punkterna stämmer inte alls in.

Här kunde det varit slut och saken avgjord en gång för alla men så enkelt ska vi inte ha det. Kommer ni ihåg Lazarus? Jesus väckte honom från att ha varit död i fyra dagar enligt Johannes 11:38-11:44. Sedan är det lite oklart vad som hände, han lär ha varit på middag med Jesus en stund senare men de bibelverserna berättar inte riktigt vad de äter. Några av översteprästerna verkar också vilja ha ihjäl Lazarus eftersom han väckts från de döda, vilket kan vara helt rimligt om han de facto var en zombie. Enligt vissa legender ska han senare blivit biskop på Cypern, men man ska inte tro på allt man läser.

Så, jag tycker mig ha visat att Jesus inte var en zombie. Men att han mycket väl kan ha varit en magiker eller häxmästare enligt den haitiska traditionen som väckt en person till liv som mycket väl kan ha varit zombie. Alltså den som riskerar att sätta igång hela skiten.

Alla hjärtans dag-special: Kärlek och zombier!

Glad jävla alla hjärtans dag då. Till mångas förtret finns det en del kopplingar mellan kärlek och zombiefilm. En av de viktigaste är såklart Romeo (eller Romero?) och Julia-historien Warm Bodies. Först som bok och sedan som en rätt ok filmatisering även om den missade en del. Här ser vi omöjlig kärlek mellan människa och zombie. Kärleken väcker zombien från döden och hjärtat börjar slå igen. Lite tacky, men det funkar ändå rätt bra. Mer intressant är den brittiska BBC serien In the Flesh som där zombierna blivit botade genom medicin och har återgått till det vanliga samhället igen. Det finns intressanta kärleksskildringar i den som är värda att kolla in.

En annan stark kärleksfilm i zombieträsket är Pride and Prejudice and Zombies filmatiseringen av boken (som jag tyckte var dödstråkig) med samma namn. Men det finns en hel del andra som kan placeras in i romcomzom-facket. Bäst är väl Shaun of the Dead, men även Life After Beth är helt ok i sammanhanget.

Ur överlevnadsperspektiv ser vi ofta kärleken som något viktigt i zombiefiktionen. Det får människor att kämpa vidare på ett sätt de inte skulle gjort annars, men också ibland så sliter den isär grupper och gamla vänskapsband (som hos Shane och Rick i TWD). Ett fint exempel på det är ju Cargo där pappan gör allt för att sitt barn ska komma i säkerhet. Överhuvudtaget är ju just den biten en vanlig komponent i postapokalypsen – att kämpa vidare för någon typ av kärlek. Så mitt råd är att göra nåt fint till den du älskar för det kan öka dina chanser att överleva zombieapokalypsen.

Vill du ge bort något till någon du älskar rekommenderar jag en kofot. Inget säger jag älskar dig lika mycket som en kofot.

Och här är några alla hjärtans dag kort också om någon är intresserad (av Jimmy Wallin såklart).

 

De bästa zombiefilmerna 2016-2019

Som en fortsättning på listan med bra lite mer moderna zombiefilmer tänkte jag ta upp vilka bra filmer som kommit de senaste fyra åren. Faktum är att de senaste åren varit riktigt starkt på zombiefronten. Många gånger har jag hört att ”zombietrenden” är på väg att dö (lustigt ordval också) men jag tycker mig faktiskt inte se så mycket tecken på det. Ok att TV serien The Walking Dead går lite på sparlåga och att serietidningens sista nummer har kommit ut men det har kommit nya och intressanta filmer. En av de nya trenderna är rehabiliterade zombie som till exempel finns i The Cured. Det finns flera filmer från Japan och Sydkorea på listan och flera brittiska.

I Am a Hero (2016)

En japansk rökare som bygger på en tecknad serie med samma namn. Hideo Suzuki är en misslyckad mangatecknare som bor i en liten lägenhet med sin flickvän. Han beskrivs som alldaglig och eftersom ingen tydligen gillar alldagliga människor har det inte blivit mycket med 35åringen. Men sedan kommer zombierna! Det tar lite tid och ingen fattar i vanlig ordning de inledande attackerna. Men förvirringen när allt drar igång är riktigt fin!

Here Alone (2016)

En obehaglig sjukdom sprider sig. Ann lämnar stan med sin man och sin bebis. De beger sig ut i skogen där mannen växte upp. Barnet och mannen dör och Ann får klara sig själv i naturen. Kul med en bra lågmäld zombiefilm som gått under radarn. Det är verkligen ingen actionspäckad eller ens läskig film, den är mer ett stillsamt drama med vissa lite snabbare passager.

Train to Busan (2016)

En av de bästa zombiefilmerna som gjorts. Den har kanske inte så mycket nytt, men är i sitt genomförande riktigt bra. Nästan hela filmen utspelar sig på tåg. Kolla om du inte redan gjort det!

The Girl With All the Gifts (2016)

En till riktigt bra film från 2016 (vilket kanske gör 2016 till det bästa året för zombiefilm någonsin). Snygg och välproducerad postapokalyps som utspelar sig i England ett decennium efter zombierna tog över. En sorts hybridzombier hålls i inspärrade i en militärbas men måste fly.

Pride and Prejudice and Zombies (2016)

Otroligt underskattad filmatisering av boken med samma namn (som dock är urtråkig). Kostymdrama om hur överlevarna ska hantera de anstormande zombierna, dels hur systrarna Bennet ska hitta rika män att gifta sig med. Som de flesta brittiska zombiefilmer är den bra ändå. Lite torr humor, lite romantik, lite zombieslakt och lite kampsportsaction (systrarna har ju ändå varit i Shaolintempel för att lära sig The Deadly Arts). En rolig kontrafaktisk historieskrivning!

Ravenous (Les Affamés) (2017)

Vacker kanadensisk zombiefilm med lite udda zombier som bygger konstiga konstverk. Filmen börjar jordnära med avslutas lite arty. Ett gäng överlevande drar omkring på landsbygden och försöker klara livhanken. Ok, i ärlighetens namn hade den nog inte platsat på listan om det funnits någon bättre film från 2017 så den får representera 2017 som ett mellanår.

Rampant (2018)

Rampant utspelar sig i ett medeltida Korea. Zombierna är mer som demoner som bara kan vara ute på natten. Den lyfter den politiska aspekten av smittan som gör den väldigt intressant. Rampant är lite som en filmversion av TV-serien The Kingdom (som dock var bättre) men är väl värd att se om du gillar svärd, spjut och zombiedemonkaos.

Cargo (2018)

Australiensiska Cargo bygger på kortfilmen med samma namn. En man ska försöka föra sitt spädbarn i säkerhet genom öken och ödemark i Autstralien. Det är något av en natur versus civilisationen i det hela som jag tror skulle göra George Romero en smula rörd. Det är en fin och oftast lågmäld film om hemvist med en politisk udd mot människans rovdrift av naturen.

The Cured (2018)

Vad händer om de som drabbats av zombiesmittan kan rehabiliteras tillbaka till samhället? I The Cured är det just det som händer, och vi får följa de politiska konsekvenserna av det hela. Folk är väldigt misstänksamma mot de botade och behandlar dem illa. Reaktionen kommer som ett brev på posten, de börjar organisera sig för att försvara och se till att osmittade inte kan göra som de vill mot dem. Ett mörkt och bra drama skulle jag säga.

Zombieland – Double Tap (2019)

Hela casten är tillbaka och gör ungefär samma film som den klassiska Zombieland. Fast lite sämre. Det gör inget det är bra ändå. Jag hade dock hoppats på lite nya zombieöverlevnadsregler att förhålla mig till. Det är en roadmovie med zombier, action och lite kärlek.

Huntress Rune of the Dead (2019)

Rune of the Dead är nog den bästa svenska zombiefilmen som gjorts, även om det är mer av ett vikingadrama. Runa är grym på att skjuta pilbåge och har hand om det mesta på gården medan hennes pappa är ute på vikingatur (eller vikingaour visar det sig). Zombierna är mer drauglika till sin karaktär. Mycket vackra miljöbilder och avslappnat tempo gör det till en bra film.

The Dead Don’t Die (2019)

Jim Jarmusch efterlängtade extremt stjärnspäckade zombiefilm. Den är som hans filmer oftast är – meta, underfundigt rolig och märklig. Zombierna når småstaden Centerville och de udda karaktärerna i staden måste handskas med det otänkbara. Sen blir det mer och mer otänkbart och slutet slår verkligen knut på sig själv. Men stämningen och musiken är fin i filmen.

 

 

Zombieöverlevnadsåret 2019

Varje år gör jag en krönika över zombieöverlevnadsåret som passerat (tidigare år finns att läsa här 2013 2014, 2015, 2016,  2017 och 2018) eftersom det här med listor är det bästa med nytt år.

Det har kommit några nya bra zombiefilmer. Uppföljaren på Zombieland levde hyfsat upp till förväntningarna, Jim Jarmuschs The Dead Don’t Die var också helt ok. Den svenska Huntress – Rune of the Dead var mycket bättre än jag förväntat mig. Så på det stora hela var det ett rätt bra filmår för zombiegenren. Inte heller att förglömma att nya serien Black Summer kommit igång. En annan stor och oväntad nyhet i år var att det sista numret av The Walking Dead helt plötsligt kom ut. Det var sorgligt men också befriande att få läsa om den sista skälvande tiden i det universumet. Jag skrev ett avsked och summerade hela serien.

Preppingmässigt har det mest handlat om preppa tillsammans-gruppen jag är med i. Vi har haft en temadag och kört på med vår studiecirkel hela året. Jag var också med och arrangerade en temadag på ABF-huset i Stockholm om prepping. På ABF har preppingsatsningen kommit igång.

I vanlig ordning har jag rest land och rike runt och föreläst för alla möjliga roliga och konstiga ställen. Det blev knappt 40 föredrag i år (ett i Finland!). Förhoppningsvis blir det lite färre nästa år för det är väldigt slitsamt. På bokfronten har det faktiskt hänt en del när jag kollar upp det hela. Bli en zombieöverlevnadsexpert för 9-12åringar som Claes Tovetjärn och jag skrivit och som illustrerats av Elin Jonsson kom ut i maj lagom till krisberedskapsveckan. Den vetenskapliga zombieantologin som jag, Linda Flores Ohlson och Eva Kingsepp gör har fått förlag (Vertigo) och verkar komma nästa år. Dessutom har jag medverkat i klimatantologin Vad håller ni på med? Som grädde på moset har jag påbörjat ett nytt bokprojekt som jag kallar En gryning att frukta? men det är hemligt. Jag har med ABF, Anna Maria Stawreberg och Niklas Kämpargård börjat göra podcasten Beredsam (finns i vanliga poddappar och spotify). Det har varit roligt och lärorikt och något jag hoppas kunna fortsätta göra under 2020.

Något självgott vill jag lyfta några egna inlägg på bloggen som jag tycker extra mycket om. Ett av dem är om Orkanen Katrina. Ett annat handlar om vem du vill vara när katastrofen kommer som handlar om missuppfattningar om kriser. Sen gjorde jag en ordentlig sammanfattning av Ann Enanders bok Människans förhållningssätt till risker, olyckor och kriser som jag kallade Preppingskolan (det var lite för att få en rubrik som folk skulle bli intresserade av eftersom jag lagt en massa tid på inlägget, men det verkar inte ha hjälp). Här är de tre delarna iaf: 1 före katastrofen – 2 under katastrofen – 3. efter katastrofen.

Förhoppningar på 2020? Jag vet faktiskt inte riktigt vilka zombiefilmer som är förväntade nästa år. Train to Busan 2 har det talats om men jag litar inte på att uppföljare faktiskt kommer (även om Zombieland ju faktiskt fick sin fortsättning). WWZ2 lär ju knappast komma ut. Andra uppföljare som det pratats om är Död Snö 3 (där tydligen Hitler ska vara med), och två Romerofilmer (trots att han är död, eller?) en av George som han skrivit (Road of the Dead) och en prequel till NotLD som heter Rise of the Dead (som hans son gör). De här filmerna var också med 2018 års lista så det är ju inget som lär komma. Zack Snyder har en som heter Army of the Dead på gång också vet jag. Boken Breathers ska tydligen också bli film sägs det, det skulle kunna bli kul. Det är alltså ganska mycket old school om de här filmerna kommer. Intressant det. Men det finns inte mycket som tyder på att zombiegenren minskar i intresse nästa år heller. Men vi håller tummarna för att det inte ska bli någon apokalyps.