Bloggarkiv
Serietips: Dylan Dog – De dödas planet
Dylan Dog är en klassisk italiensk skräckserie som funnits sedan 1980-talet. Det första albumet De levande döda kom 1986 (på svenska 2016) är en klassisk zombieserie. I serien möter mardrömsdetektiven Dylan, hans älskarinna och hans trogne betjänt Groucho (som är precis som Groucho Marx) djävulen som har börjat väcka de döda till liv. De lyckas förinta hans försök men han svär att hämnas. Nu kommer uppföljaren på svenska under titeln De dödas planet. I den så har zombierna tagit över världen och London, där serien utspelas, är uppdelad i en stad för de levande med murar där de döda härskar utanför.
Precis som i alla Dylan Dog finns en stor portion humor. Döden håller på att bli arbetslös, för att människorna vaknar till liv som zombier, och börjar köra taxi som extraknäck och Groucho levererar usla ordskämt hela tiden. Men det finns också en del samhällskritik. I London är zombiefrågan brännande och det är dags för val där två kandidater diskuterar olika former av hårdare tag, eller om zombierna ska tämjas och användas som billig arbetskraft. Det finns också en terrorrörelse som försöker spränga murarna så zombierna ska ta över. Som zombieserie är De dödas planet den mycket stark. Utöver The Walking Dead är det inte mycket som når upp till samma klass.
De dödas planet är kaotisk. Dylan är äldre och tröttare än han varit tidigare. Det är mörkt och regnigt. Kanske är det känslan av apokalypsen som också skildras i formen. Jag tycker att serieromanen är riktigt bra. Den fångar mycket av hur klassisk zombiekultur ska skildras och tar upp kända teman från zombiegenren. Så de funkar riktigt bra även för dem som annars inte är särskilt intresserade av Dylan Dog.
De två avsnitten i boken Farväl Groucho och De odödas skymning har olika tecknare och den första är i färg. Jag föredrar nog ändå de mer klassiska illustrationerna i den svartvita andra delen. Boken har tjocka pärmar och tjockt papper av hög kvalitet vilket faktiskt gör läsupplevelsen bättre. Den är inte avslutade och jag hoppas verkligen att Ades Media kommer att ge ut resterande delar.
Det verkar inte helt lätt att få tag i den på webbutiker men du kan beställa den direkt från förlaget här. Gör det! Väl värt!
Recension: En Minecraft-zombies dagbok – Zombie på läger
I den sjätte boken om Zack Zombie får vi följa med honom på läger. Han tror att alla ledare och matsalsmonster är ute efter honom, och hamnar dessutom i en stuga med Nicke som verkar vara en synnerligen otrevlig typ och gör livet (eller o-livet) jobbigt för honom.
Jag läste boken med mitt åttaåriga barn, han tyckte att den var bra och att eftersom han ska på kollo i sommar, kunde han få en försmak om hur det kan bli. Jag gillade också boken, den lyfter frågan om vänskap och betydelsen av att lyssna och förstå andra människor något mer än de tidigare böckerna.
Rekommenderas för alla med barn som håller på att knäcka läskoden och/eller gillar Minecraft.
Läs de tidigare recensionerna av En Minecraft-zombies dagbok här.
Ny Zombieminiserie: The Bite
Vad skulle hända om Coronaviruset muterade och skapade en zombiesmitta? Jag vet att du har tänkt på det. Och det finns filmer som kom redan i april 2020 om det (Corona Zombies) men den här är lite roligare (och mycket bättre) eftersom den utspelar sig ganska mycket genom videosamtal som alla har tröttnat på vid det här laget.
The Bite handlar om de två grannarna Rachel och Lily. Rachel är läkare med en nobelpristagare till mamma och kopplingar till CDC, Lily är Dominatrix på zoom och blivande författare till en självbiografisk bok om sitt liv som Dom. Till en början handlar det ganska mycket om deras liv och vedermödor med att hantera livet i karantän i New York. Men allt eftersom zombierna börjar bli påtagliga ändras deras uppgift till att försöka lösa gåtan och hitta ett vaccin. Serien har sex avsnitt och det kanske är i mesta laget men absolut inte för långt. Det hade kunnat gå åt skogen på slutet men jag tycker att det blev bra till sist.
The Bite är en trevlig serie, med en god portion uppfriskande humor. Den känns från och till lite lågbudget men den är betydligt mycket bättre än sista säsongen av Fear the Walking Dead som jag verkligen plågar mig igenom. Det var ett fräscht avbrott ta sig an den här som i alla fall är gjord med glädje. Inte det bästa som gjorts men ett bra tidsdokument över en jobbig tid och har en del fina poänger. Alltså typ sevärd i zombiegenren men inte som vanlig serie. Den kan ses på cmore.
Dagens zombiefilm: Alien vs Zombies
Utomjordingen Joe åker till jorden på semester (springbreak) för att träff tjejer. Tyvärr kommer han efter zombieapokalypsen och måste handskas med några zombier. Han träffar ett gäng överlevanade och av olika skäl bestämmer han sig för att försöka ställa allt till rätta. Just det, han kan ju resa i tiden också. Så han åker tillbaka i tiden och upptäcker att det är en annan utomjording som släppt lös zombieviruset för att det galaktiska imperiet ska kunna plundra jorden på dess naturresurser. Det var väl en hel del spoilers i den där beskrivningen men det gör inte så mycket. Jag hoppas att du inte kollar på filmen (men om du gör det är det positivt att den är runt en timme lång) och genom att skriva allt i handlingen kanske du inte kollar.
Aliens vs Zombies från 2017 är en superlågbudgetfilm. Den har viss charm och är ändå lite smårolig från och till, men det känns lite som att kolla på en rolig film som några kompisar gjort och visar upp i skolan och hälften av skämten (eller det roliga) är för interna för att förstås. Men jag förstår att de hade roligt när de gjorde filmen. Om du bestämmer dig för att se den så sitt kvar under eftertexterna för det kommer bloopers. Det här är inte den enda zombiefilmen med utomjordingar inblandade – nu i januari ska jag försöka kolla in några till.
En Minecraft-zombies dagbok
En Minecraft-Zombies dagbok är ungefär vad det låter som: En dagbok skriven av en zombie från Minecraft. Vi får inte reda på zombiens namn, men jag misstänker att det är Zack eftersom författaren till boken heter Zack Zombie. Zack är en ganska vanlig zombiekille som går i skolan och har bland problem med att kroppsdelar trillar av. Han har fyra kompisar Smygo som är en Creeper, Skeletto som är Skelett och Slimey som jag tror är slemhoppare.
Jag har läst de två första böckerna i serien. Trean kommer på svenska i september men det verkar finnas runt 15 böcker på engelska. Jag högläste böckerna för min sexåring som älksar Minecraft och han tyckte det var väldigt roligt. Extra bra är att han kan berätta grejer från Minecraft till mig som jag inte visste innan (eftersom jag vet typ inget om Minecraft). I den andra boken tas mobbing upp (jobbigt att bli mobbad av en mutantzombie och en magmakub) vilket jag tror går att ta upp med lite större barn.
Den är från och till rätt fyndig och funkar utmärkt för att stimulera till läsning för barn som gillar Minecraft vilket ju är hela syftet. Boken är utgiven av Hegas förlag och är alltså lättläst och finns för att underlätta läsning för de som har lite svårt med det. Den riktar sig till nioåringar och har Hegas svårighetsgrad 3 (för den som vet Lix 20). Det är egentligen fanfaction men den är ändå copyrightad av Mojang/Minecraft. Helt klart läsvärd för målgruppen!
Recension: Blood Quantum
Blood Quantum är en ny zombiefilm som utspelar sig 1981 i ett reservat i Kanada. Det som gör filmen annorlunda är att ursprungsamerikaner inte blir smittade (och alltså inte zombier) och därför i större utsträckning överlever när zombierna väl kommer – ett bett gör ont, men är inte dödligt. Poängen är tydlig, ursprungsamerikanerna har chans att ta tillbaka sitt land. Eftersom de inte blir smittade är alla zombierna vita och det skapar också en ny maktsituation då alla som inte är ursprungsamerikaner är ett hot.
Vi får följa en familj från när utbrottet sker och sedan sex månader efteråt. Det är ett grepp jag ändå gillade, det blev både utbrott och ordentlig postapokalyps av det. En familjehistoria där en bror och halvbror har konflikt för att pappa inte varit tillräckligt närvarande för den ene sonen. Att följa familjen borde ge en möjlighet att bygga ut relationer och karaktärer men jag har svårt att faktiskt känna för någon av dem.
Tyvärr slarvas det en massa i tempo och dialog som gör att den inte riktigt blir så bra som den skulle kunna varit. En hel del klichéer som blod som rinner under dörrar och ultraonda skurkar som absolut inte går att lita på drar också ned intrycket en del. För visuellt är den riktigt snygg, det är bra miljöer och bra apokalypskänsla. Som vanligt vill filmskaparna göra för mycket, jag skulle så mycket hellre sen en lite stillsammare zombiefilm utan så mycket stora gester. Gärna blod och inälvor men fokusera mer på svårigheter att skaffa mat och typ mensskydd och mindre på jätteonda skurkar som ställer till med otyg, plundrar och torterar. Blood Quantum är rätt bra, men hör inte till filmerna jag kommer återkomma till.
Trailer
Ny bok: Zombier, zombier, zombier!
Nu kan jag äntligen gå ut med lite information om det nya bokprojekt jag hållit på med ett tag. Det är en populärvetenskaplig antologi om zombier som jag är redaktörar tillsammans med de grymma zombieforskarna Linda Flores Ohlson (som skriver om zombier och pronomen) och Eva Kinsgepp (Sveriges främsta nazizombieexpert). Boken har den preliminära titeln zombier zombier zombier och kommer ut på Vertigo förlag hösten 2020. Superkul känns det hela. Linda, Eva och jag har arbetat i 18 månader med att samla in texter från olika forskare som skrivit om zombier på olika sätt. Det hela startade med ett panelsamtal på en zombiefilmfestival i februari 2018 där vi tre och fyra till deltog. Efteråt pratade vi om att vi borde göra något ihop och sen sate vi igång!
Texterna kommer att handla om allt från zombier och klass (zombietariatet), nazizombier, tänkbara orsaker till zombiesmittor, apokalypsgenren och zombieapokalypsen, normbrytande bland överlevande i zombiegenren, zombien som filosofiskt problem, zombielika varelser i svensk folktro. Jag har skrivit inledningen som är innehåller en introduktion och historik till zombiegenren och lite kring hur vi kan definiera zombierna. Det finns också en liten novell och eventuellt någon mer text.
Hur som helst, sjukt kul att Vertigo vill ge ut boken och att det äntligen är på rull nu. Hurra!
The Walking Dead – mina tankar om serietidningen
Det sista numret av The Walking Dead har kommit ut. Och jag började läsa igenom från #1 till det avslutande #193. När jag häromdagen hade läst klart det sista numret var det rätt sent på kvällen (ok, klockan var 23.15 men det är sent för mig). Jag satt med gåshud och kände mig både tom och tillfreds men saknade någon att prata om vad jag varit med om. Det är en stark berättelse med fantastiska personporträtt.
Det går inte att överskatta vilken betydelse serietidningen och sedan såklart också TV-serien haft på zombiegenren. Miljontals människor som knappt hade kontakt med genren innan har kommit att bry sig om Rick, Michonne, Carl och alla andra. Vad jag slogs av var att även om olika människor överlever olika länge och en del bara finns med i den ena varianten, så är handlingen påfallande lik. Många scener är exakt likadana även om det är andra människor som spelar rollerna. Det är först framåt slutet som det börjar skilja sig ordentligt. Men i vanlig ordning är böckerna dock bättre.
För mig personligen har TWD också varit väldigt viktig. Dels för att det var en stor del i att väcka till liv (förlåt) mitt intresse för zombier, dels för att Johan Kimrin på Apart förlag som ger ut The Walking Dead på svenska var den som frågade mig om jag inte skulle skriva en bok om zombieöverlevnad som han ville ge ut. Det kom att bli Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen och det var starten på en massa saker jag varit med om efter det. Tack Johan!
Det första numret kom i oktober 2003. Då var zombiegenren var död som… eh… en zombie? Jag menar att det var en bidragande orsak till att genren snabbt växte sig stor och aktuell. Strax innan hade Max Brooks Zombie Survival Guide och Danny Boyles 28 Days Later (2002) kommit ut. En riktig kanontrio i zombiekultur som beredde väg för Dawn of the Dead Remaken, Shaun of the Dead och Land of the Dead som alla kom ut ett par år senare.
Jag tror att jag tycker att de bästa delarna är i fängelset när allt kaosar samtidigt. Men också storyn med och efter kriget med Negan när de försöker hitta ro och utveckla de olika byarna och handeln mellan dem. Det som är lite svagare tycker jag är kriget mot viskarna eftersom det känns lite mer krystat.
Min favoritbildruta!
The Walking Dead handlar mycket om organisering. Hur det går att bygga upp något nytt, om att låta gamla drömmar dö och i kölvattnet efter katastrofen upptäcka vad som finns kvar – både fysiskt och psykologiskt. I efterordet skriver Robert Kirkman att han hade funderat på att avsluta serien runt #90. När Rick inser att de måste bygga vidare på gemenskapen och att Alexandria är ett ställe att leva på. Tur att han valde att fortsätta hundra nummer till, annars skulle vi missat Jesus, Negan och en massa fler intressanta karaktärer. Men framförallt hade vi missat att bygga en ny civilisation. Hur det går att finna lycka igen efter svåra trauman och om vikten av gemenskap.
Några ord om karaktärerna också. Det är ett fascinerande persongalleri där ganska få känns krystade. Även de mest utfreakade personerna (som Princess som introduceras precis i slutet) visar sig ha en rimlig story bakom sig. Sen har vi ju Negan som är platt i början men växer och växer, men att jag kände mig osäker på hans egentliga intentioner även när han verkade vara god framåt slutet. Jesus som är någon slags superhjälte och Maggie som kommer att bli en kraft att räkna med.
De sista delarna hettar till ordentligt. När Ricks grupp kommer in i The Commonwealth och inser att de inte vill tillbaka till hur det var förut. Hur problemen i den gamla världen blir synliga tack vare att de levt på ett nytt sätt. Här blir det verkligt intressant tycker jag. I den nya staden blir klassamhället tydligt eftersom det bygger på vad de överlevande jobbade med innan. Det blir direkt en konflikt med de vi fått följa eftersom de haft ett förhållandevis egalitärt system som inte bygger på prestation eller klass utan av var och en efter förmåga – till var och en efter behov. Det sägs inte rakt ut, men det är så det till stor del funkat.
Köp den svenska utgåvan på Apart förlag (just nu med 10% rabatt på allt du handlar om du använder koden ”zombieöverlevnad”).
*************SPOILERS***********
Den sista delen när Carl är vuxen och läser sagan om Rick för sin dotter är stark. Det som skaver i mig är att serien går från att vara en berättelse om att skapa något annat ur askan av det gamla till att handla om den starke mannen som gjort hela den nya världen möjlig. Om jag ska ge TV-serien något är det att den är bättre på att få historien att handla om mindre om Rick. Nu blev det som att det var han som var allt det handlade om, och det blir liksom oärligt mot hur berättandet faktiskt sett ut. Läs den! Bara gör det!
PS NEGAN LIVES! DS
Filmtipset: Overlord
Kommer ni ihåg att det gick en nazizombiefilm på bio i vintras? Som dessutom var en riktig storproduktion. Inte? Filmen hette Overlord och möttes av ganska mycket tystnad och medelmåttiga recensioner.
Strax innan D-day 1944 måste en grupp fallskärmssoldater slå ut en sändare för att de allierade skulle kunna gå i land med flygunderstöd. En väldigt viktig del alltså, men redan i inledningen visar det sig vara svårare än de tänkt. Massiv beskjutning av planen gör att väldigt få av fallskärmssoldaterna överlever. Men de som klarar sig tar sig till den franska byn där sändaren finns i en gammal kyrka. Men i kyrkan pågår det också hemska experiment. En ganska bra bit in i filmen är det mer som en andra världskrigetfilm, zombierna kommer först in på slutet. Och de är egentligen inte bärande för filmen på något sätt. Den skulle klarat sig helt ok även utan zombier, vilket får mig att tänka på hur zombiegenren utvecklats till att kunna vara ett komplement till en annan sorts film.
Overlord är en ganska klassisk nazizombiefilm, men rätt mycket bättre än de flesta andra. Det som utmärker nazizombier är att det är nazityska försök att få fram supersoldater. Därför har de ofta extrem styrka, i större grad behållna medvetanden och är inte smittsamma som andra zombier. Läs mer om nazizombier av Eva Kingsepp – Sveriges främsta expert på nazizombier – här.
I genren nazizombiefilm är Overlord väldigt bra. Det är action och skräck i ganska lagom dos. Overlord är starkast i början, men tappar inte allt för mycket ändå.
Boktipset: Europa Pandemus
Det händer verkligen saker i den svenska zombiebokfloran. Det kommer flera kvalitetszombieböcker om året nu. Europa Pandemus av Peter Westberg är en av de senaste. Jag tror att vi delvis har förlaget Swedish Zombies zombieromantävling att tacka för mängden böcker som kommit ut den senaste tiden.
En smitta startar i Spanien och sprider sig blixtsnabbt upp över Europa. Vi får följa några grupper människor som är löst sammankopplade historiskt (det tog mig pinsamt lång tid att förstå kopplingen). Marta med flera som är i Spanien vid tiden för utbrottet och George plus gäng som försöker ta sig till vad de hört var ett säkert ställe.
Det är på många sätt en klassisk zombierökare med alla klichéer som behöver finnas på plats som kannibalgäng, utslitna inälvor och roadtrips med Ett syfte. Det är alltså inget negativt det är bara en del av genren. Det finns också andra sidor i boken. Det vardagliga skildras bra och det är det som är bokens styrka. Jag tycker zombieskildringar blir bäst när det inte är episkt eller överdrivet utan mer utgår från det som känns rimligt. Europa Pandemus gör det oftast, även om en del lite för osannolika karaktärer skymtar till då och då. Karaktärerna växte i trovärdighet och utvecklades till att bli intressanta.
Miljöerna är bra beskrivna tycker jag. Trots att jag undrar varför det alltid börjar brinna överallt (läs gärna min intervju med Anders Fridborg om bränder och katastrofer) så var kaoset bra beskrivet. Saker jag också gillade var också att folk generellt beter sig ganska hyggligt i boken. Den ger en bra bild av vikten av att ha ett mål eller en uppgift och något att leva för. Något jag brukar prata om i överlevnadssammanhang.
Jag tycker absolut att boken är läsvärd för alla som är zombieintresserade! Köp på Bokus eller Adlibris
Zombieöverlevnad 