Bloggarkiv
Recension: Terror i Rock n Roll Önsjön
Först lite självkritik! Jag har tidigare angett att den första svenska zombiefilmen var Die Zombiejäger. Men redan fem år tidigare kom pärlan (med det lite märkliga namnet) Terror i Rock n Roll Önsjön. Och det är inte bara en zombiefilm, det är en nazizombiefilm.
Under andra världskriget gör Tyskland experiment för att få fram en supersoldat. Experimenten sker i Norge och det går åt skogen så de dumpar bevisen i norr om Östersund i Önsjön på andra sidan gränsen. Flera årtionden senare är ett gäng ungdomar där på fest. I klassisk high school-anda är det ett rikt tufft gäng, ett tjejgäng och ett rockergäng (plus några töntar). Och tuff rockmusik på scen. Det är konflikt mellan gängen som sedan överbryggs när ett nytt hot dyker upp. Nazizombierna kommer upp från vattnet (det är slående hur ofta just nazizombier kommer upp från vattendrag) och börjar ha ihjäl folk.
Handling är mall 1A, allt är B men det är väldigt underhållande och bra. Trots extremt låg budget lyckas filmen på något sätt ändå att vara sevärd. Det finns en kärlek till genren och hantverket som gör att den håller. Det är roliga blinkningar till nazizombiegenren och tonårsslasherfilmer . Skådespeleriet är ömsom överdrivet ömsom bra precis som det ska vara i den här typen av film. Förvänta dig ingen storslagen film, förvänta dig underhållning och du kommer att ha mycket behållning av Terror i Rock n Roll Önsjön!
Hela filmen finns på Youtube (i fem delar).
Huntress: Rune of the Dead – Recension av en svensk vikingazombiefilm
Huntress – Rune of the Dead är något så normalt som en vikingazombiefilm (det är dock betydligt mer vikinga är zombie). Ok, men mina förväntningar på en svensk zombiefilm, där de pratar engelska och som utspelar sig på vikingatiden var inte superhöga kan jag säga. Det finns så många saker som kan gå fel. Men sjukt nog är Huntress en bra och trevlig film om än lite långsam från och till.
Det är ett familjedrama där Runa bor med sin mor, syster och farfar. Pappan försvann två år tidigare på vikingatåg och de har inte hört något av honom. Inte förrän hans kompis hittas skadad i närheten av stugan de bor i. De hade plundrat en grav och det var en typiskt dålig idé. För ja, ni fattar, det får de döda att resa sig och försöka hämta tillbaka guldet.
Mycket fokus är på relationer och vackra naturbilder. Det finns ett mörkare skräcktema som jag tycker kunde fått lite mer plats. Naturligtvis är zombierna draugar som är den fornnordiska varianten av vårt odöda monster. Ett bra tema tycker jag på det stora hela. Det ska också bli kul att kolla in den andra vikingazombiefilmen som kommit i höst som heter just Draug.
Men kolla alltså in filmen. Det är ju kul att det görs mer svensk zombiefilm (with Vikings).
Läs också gärna min intervju med en av skaparna Faravid Svalfors af Ugglas
Trailer:
Några punkter om Operation Ragnarök
Istället för en vanlig recension tänkte jag punkta upp lite åsikter och tankar om den nya zombiefilmen Operation Ragnarök. Det är hyfsat spoilerfritt.
1. Det är ingen zombiefilm. Det sa Fredrik Hiller i intervjun jag gjorde med honom innan och jag är benägen att hålla med. Det är en monsterfilm eller kanske mer en katastroffilm. De flesta som recenserat filmen utgår från att det är en zombiefilm, men jag menar att det är att förstå den fel och att bara utgå från ”utseendet” på monstren.
2. Om vi ändå låtsas att det är en zombiefilm är den helt ok i sin genre. Jag har verkligen sett många, många betydligt sämre zombiefilmer.
3. Om vi ser Operation Ragnarök med filmglasögon finns det många brister, men det finns ingen anledning att göra det. Det är ju en snabb actionfilm som inte har syftet att ge en fantastisk upplevelse utan någon att sugas in i i stunden. Actionscenerna är oftast rätt bra, men ibland tramsas det lite för mycket när det kommer in lite fånig dialog i scenerna. Visst är det lite stereotypt, ljudet är lite konstigt pålagt och skådespeleriet ojämnt, men som sagt för knappt två timmars action funkar det bra. Jag var aldrig uttråkad.
4. Jag kan tänka mig att MÖPar kommer att balla ur över detaljer som inte stämmer. Det var rätt mycket militärt fokus och jag (som inte har särskilt bra koll på sånt) tyckte inte att det kändes klockrent trovärdigt.
5. Ändå fräscht med en svensk film i den här genren.
6. Det finns ett politiskt budskap i filmen om att främlingsfientlighet är fel. Det blir lite övertydligt ibland och tyvärr lite för subtilt ibland. Själva twisten i filmen är nog också med mest intressanta. Den lämnar en del frågor kvar som jag inte tycker nystas upp.
7. Jag gillade nog namnet Zon 261 som var det som filmen hade från början, även om namnbytet nog handlar om att filmen tog en annan karaktär än vad som var tänkt från början.
8. Alla som ville se häftig action med Hafþór Júlíus Björnsson (alltså Gregor ”The Moutain” Clegane) blir tyvärr besvikna. Det är bara en kort kort sekvens där han grymtar lite med. Hela Viking Squad delen känns lite krystad.
9. Jag tycker absolut den är värd att kolla in för vad den är. Vill du leta fel och brister blir filmen betydligt tråkigare.
Inför ”Operation Ragnarök” – en intervju med Fredrik Hiller
Om runt två veckor har Operation Ragnarök premiär. Från början hette den Zon 261 och den första trailern kom ungefär samtidigt som jag satte igång med min första studiecirkel i att överleva zombiekatastrofen. På den tiden fanns det färre zombiefilmer och förväntningarna på den riktigt snygga trailern var skyhöga. 2012 gjorde jag en intervju med regissören Fredrik Hiller och nu så här sex år senare kommer filmen ut och jag gjorde en ny intervju med Fredrik.
Efter ca 100 sorger och 1000 bedrövelser kommer nu äntligen filmen ut. Du har hållit på med den ungefär lika länge som jag har varit i zombiebranschen (ca 2011). Hur har filmen påverkats av att vara gjord under så lång tid?
Den har blivit mycket bättre. Sättet att överbrygga diskrepansen mellan oerhört höga ambitioner å ena sidan och begränsade resurser å den andra — den stavas tid.
Har du varit osäker på om den verkligen skulle komma ut?
Aldrig. Men jag vet att väldigt många andra har varit det… 🙂
Hur tänkte du kring namnbytet från Zon 261 till Operation Ragnarök?
För mig uttrycker Operation Ragnarök en större film, och jag tycker också att den bättre kommunicerar genren actiondrama.
Vad har varit svårast med filmen?
Att ta emot alla frågor om varför den har tagit så lång tid att färdigställa. 🙂 Allvarligt: det svåraste varit att överbrygga den nämnda diskrepansen mellan kostym och budget.
Det är ju rent formellt ingen zombiefilm då de är levande smittade som i 28 dagar senare, hur tänkte du kring det beslutet?
28 dagar senare var en av inspirationskällorna till filmen, och jag vill med emfas poängtera att detta inte är en zombiefilm, utan en monsterfilm. (Men jag misstänker att jag kommer kunna tala mig blå i ansiktet om att det är en monsterfilm — den kommer ändå omtalas som “den där zombiefilmen”… 🙂 )
Zombiegenren hade ju ett stort uppsving runt när du började med filmen och intresset för filmer och serier har varit fortsatt stort. Har du varit orolig att trenden skulle dö ut och filmen kännas inaktuell?
Jag tänker aldrig i trender, utan enbart på vad jag vill göra. Hade jag tänkte i trender — då hade jag gjort en kriminalhistoria eller en familjekomedi.
Zombien har ju hela tiden utvecklats som monster. Om du skulle gissa om framtiden för zombiegrenen ser ut? Vilka zombieskildringar kommer att bli mer populära i framtiden?
Monster av alla dess former har alltid representerat vårt underjag — vårt “det” för att tala med Freud, vår “skugga” för att tala med Jung — såväl på det individuella som det kollektiva planet. Den viktorianska erans sexualskräck och -fascination fick kropp i vampyrer, Romero gav konsumtionshetsen kropp i sina zombies, 28 dagar senare gav raseriet kropp i sina “zombies”. I framtiden misstänker jag att vi, till exempel, kommer få se människans bristande omsorg om miljön förkroppsligad i zombies (eller liknande monster). (Godzilla är ju ett exempel på en berättelse där människans miljöförstöring kommer tillbaka och straffar oss i form av ett monster.) Exempelvis Stephen King har insett den eviga sanningen: bra monster utgör alltid ett förkroppsligande av en mänsklig synd.
Vad representerar zombien för dig?
Generellt sett svarar jag som ovan — det beror på vad tidsandan och berättaren vill att monstret ska berätta om vår individuella och kollektiva skugga. I min film representerar monstret människans tendens att demonisera det främmande.
Vart skulle du bege dig om det blev en smitta som i filmen, och vad är ditt bästa zombieöverlevnadsknep?
Jag skulle göra som de gör i Walking Dead — jag skulle försöka ta befästning i ett gammalt fängelse, eller någon annan kringgärdad byggnad.
Då jag ännu inte — ta i trä! — har upplevt en zombieinvasion, så har jag inga goda råd att dela med mig av… 🙂 Men jag tror att det vore centralt att installera sig i någon slags befästning. Sekundärt vore att anskaffa vapen — skjutvapen, samt mer old school som spjut och svärd (som Michonne i Walking Dead). Punkt nummer tre vore att säkerställa tillgång till livsmedel. Punkt nummer fyra vore att säkra snabba transportmöjligheter — bilar eller hästar. Helst band- och stridsvagnar. Punkt nummer fem skulle vara att försöka hitta en strategi för att utplåna alla zombies.
Och slutligen, vilket biogodis rekommenderar du för premiären?
Man vill ju ha ett bra mingel, så det får bli Läkerol — ”makes people talk”.
Kolla in trailern:
Filmtipset: Den blomstertid nu kommer
Sprillans nya svenska Den blomstertid nu kommer lovade mycket. En frän trailer, ganska mycket hype i media och bra tajming med MSBs ”Om krisen eller kriget kommer” broschyren skulle kunnat bli en riktig succé.
Jag vill verkligen gilla filmen och gör det på flera sätt. Det är en till viss del crowdfundad film som det Norrköpingskollektivet Crazy Pictures ligger bakom. Men det finns också en hel del problem som jag ser det.
I grund och botten så drivs filmens handling av destruktiv maskulinitet – oförmågan att kommunicera känslor och problem. En pappa som inte klarar av att hantera känslor, får raseriutbrott och känner att familjen ska visa honom tacksamhet och sonen Alex som är filmens huvudperson, en djupt osympatisk person, som för den känslomässiga stördheten vidare och sabbar sina egna relationer på grund av det. Det går som en röd tråd genom hela filmen även om det är högst oklart om det är medvetet. Men det är något som gör filmen tänkvärd på ett annat plan.
Det bästa med filmen är själva scenariot. Den utspelar sig nästan helt i en tid när kriget/katastrofen håller på att bryta ut, all information är osäker och saker bara händer utan direkt förklaring. Det är en period som allt för sällan skildras i film/serier. Jag hade t ex höga förhoppningar på att Fear the Walking Dead skulle dra ut på den inledande fasen men tyvärr gick det snabbt över till att bli postapokalyps av det. I Den blomstertid nu kommer är hela premissen ett okänt angrepp, olika sätt att krascha landet, psykologisk krigsföring och en konstig smitta i regnet (likt danska The Rain). Det lite drömskt dystopiska gillar jag också, konsekvenserna av en katastrof är inte klara och tydliga och det blir ibland bra men ibland också lite överdrivet teatraliskt.
Tempot är ofta lågt vilket jag inte har något emot, effekterna är riktigt bra och actionscenerna är snygga och spännande. Jag har nog inte sett någon svensk film med lika bra effekter och påkostad action. Krossade kyrktorn, spinnande kraschande helikoptrar och ett sprängt Rosenbad ser riktigt snyggt ut. Tyvärr dras filmen med lite för mycket känslomässig smetighet som känns amerikanskt och överdrivet. I likhet med många andra efter katastrofen-filmer/serier så dras Den blomstertid nu kommer med lite för många klichéer. Istället för det lågmälda så kan filmskaparna inte låta bli att göra för mycket, bli övertydliga och skriva på näsan. Den vill för mycket med kärlekshistorien och familjerelationen samtidigt som allt barkar åt skogen. Långa scener som känns onödiga och inte tillför något direkt till filmen utöver att visa att någon känner något just då.
Jag tycker ändå att filmen på det stora hela är helt ok. Det finns delar som är MÖP*-porr rakt av men det funkar ändå som underhållning, och blir, på samma sätt som filmen ondskan, intressant om en analyserar den ur ett maskulinitetsperspektiv.
Spana in trailern:
MÖP är en förkortning på Militärt Överintresserad Person.
Filmtipset: Vittra aka Wither aka Cabin of the Dead
Det är verkligen inte varje dag det kommer ut svenska zombiefilmer. Därför var det väldigt roligt när jag först hörde talas om Vittra och nu såg den. Jag ville verkligen gilla den här filmen men tyvärr klarade den sig inte hela vägen.
Handlingen är 1A i splatter/skräckfilmsgenren. Ett gäng ungdomar som inte setts på länge åker till en öde stuga någonstans i Uppland, ganska snart upptäcker de något hemskt och en efter en blir de zombier. Det är mycket blod. Det är snyggt blod, men utöver det kommer de inte så långt. Skådespeleriet är generellt bra, och det är fantastiskt roligt att Johannes Brost är med. Albin och Ida som är filmens två riktiga huvudpersoner gör ett bra jobb med att bära upp de andra karaktärerna som tyvärr inte riktigt får något utrymme som olika personer, utöver den överdrivne Simon.
Som i många filmer lider Vittra av att filmskaparna verkligen vill att vi ska förstå vad som händer. Därför förklarar Johannes Brost hela historien 20 minuter in i filmen. Därför säger skådespelarna ”Jag mår illa” eller ”Oj vad mörkt det är” när de inte behöver sägas. Samtidigt som det inte finns någon som helst koherens i hur zombierna rör sig eller vad de dör av. En del dör inte fast de blir skjutna i huvudet, andra dör av våld mot kroppen. 
Filmen andas väldigt mycket Evil Dead (på ett bra sätt) och det finns mycket bra med filmen. Det gör det desto mer irriterande att den faller innan målsnöret. Jag tycker absolut den är sevärd och hoppas på en uppföljare av något slag.
Just ja, jag måste kommentera zombierna också. Jag är egentligen lite tveksam till att kalla det här för en zombiefilm. Visst finns det många av de klassiska dragen hos zombierna, men det känns mer som en klassisk splatter/skräckfilm. Men jag är ju ändå en zombieliberal så jag tycker ändå den hamnar in i rätt genre.
Zombieöverlevnad 