Warm Bodies – filmen

Det har varit mycket snack innan den här filmen och en hel del oro och avsky i zombiekretsar. Är det här zombiemotsvarigheten till  Twilight? Är nekrofili det nya svarta? Kommer zombiegenren vara förstörd för all framtid för att det zombien inte längre är hjärn/hjärt död? En del zombiekonservatism är ahistorisk tycker jag, men det behöver inte betyda att det blir bra att göra stora ändringar i hur zombien beter sig. Filmen Warm Bodies är mer Twilight än vad boken är. R var i boken välklädd och lyssnade på Frank Sinatra, i filmen är han lite slackigt klädd och lyssnar på pop. En lite tråkig utveckling, men inte så förskräckligt störande.

Warm Bodies är ändå helt ok som film. Jag hade svårt att tänka bort boken när jag såg filmen, vilket gjorde att jag tyckte filmen ibland var övertydlig och ibland lite otydlig. Det finns en massa småsaker att störa sig på, men på det stora hela är det en rätt bra film. Romeo och Julia kopplingen blir lite tydligare och det gör sig rätt bra på film. Filmen har en del roliga referenser till zombiegenren, och följer den oskrivna regeln att bara komedier nämner kallar dem zombies.

Ur överlevnadssynpunkt önskar jag att de gjort mer scener innanför muren. Där inne lever människorna ganska torftiga liv, men de lever i alla fall. I boken får man veta lite mer om hur livet innanför murarna organiseras, det hade varit fantastiskt att få se mer av det i filmen. Den aspekten av apokalypsen är kanske den mest intressanta.

I vanlig ordning är boken bättre än filmen (och podden bättre än boken).

Annons