Den stundande värmen – om att hantera extremvärme

Jag läser just nu Kim Stanley Robinsons tegelsten ”The Ministry for the Future”. Första meningen i boken är ”Det blev varmare”. I kapitlet som följer beskrivs hur en extrem värmebölja drabbat delar av Indien och värmen blir kvar. När elen försvinner börjar människor att dö. Först de äldsta och de yngsta, sedan de flesta andra. Sedan alla. I boken, som utspelar sig några år in i framtiden, försöker människor ta sin tillflykt till en sjö men även den blir för varm och när AC inte finns att tillgå är det bara en tidsfråga innan människokroppen ger upp. Robinson målar upp fruktansvärda bilder av desperata människor som tappar orken och sedan rinner livet ur dem. Människan är inte skapta för att hantera den typen av värme under en längre period. Men den kommer att bli allt vanligare.

Under min läsning  kom en värmebölja in över stora delar av Sverige och vi har haft temperaturer uppåt 30 grader. Det är inte extremt, det händer då och då på sommaren. Men det är bara början. I det här lite längre inlägget kommer jag att skriva om vad som är på gång och om hur vi kan hantera och skydda oss mot extrem värme. Jag har tidigare skrivit om kyla och hypotermi – ett nog så jobbigt problem i överlevnadssituationer men den kommande värmen är ett samhällsproblem. Och något som vi alla kommer att drabbas av.

Vår värld blir allt varmare. Allt färre forskare tror att vi kommer att klara tvågradersmålet som Parisavtalet anger. Femton av de sexton varmaste åren som någonsin uppmätts har inträffat efter 2001. Mellan 2014 och 2018 har nya värmerekord slagits varje år. I Sverige och Europa var 2020 det varmaste året någonsin. Sett över hela planeten kom 2020 på tangerad förstaplats trots att det inte är ett El Niño-år, som höjer medeltemperaturen på jorden något och har varit en bidragande orsak till tidigare värmerekord. Människan har ökat temperaturen till den grad att vi håller på att göra delar av världen obeboelig. Det är lätt att helt cyniskt tänka att det bara händer på andra ställen. Men det kommer också att göra livet svårare i Sverige. Överdödligheten i Sverige efter den varma sommaren 2018 var 750 människor (som antas vara en direkt följd av temperaturen). Omkring 70 000 personer dog i Europa under två veckor i slutet av sommaren 2003. Det är en av de största naturkatastroferna i Europa i modern tid, men väldigt få kommer ihåg den. För sådan är värmen. Den ger inga häftiga bilder eller kaos på gatorna. Den gör att hjärtat stannar. Att kroppar ligger och torkar in i sovrum.

Det finns många större konsekvenser av extremvärme också. Till exempel ökar luftföroreningar som ozon och partiklar, vilket i sin tur förstärker de skadliga effekterna på hälsan. Hettan kommer också leda till ökad global migration, svält och ekonomisk nedgång. I Sverige kommer vi också att få för oss nya infektionssjukdomar.

Det viktigaste vi kan göra är att med alla medel stoppa klimatförändringarna. Teoretiskt är tvågradersmålet inte omöjligt. I praktiken finns inget som tyder på att vi kommer att nå det. Trots alla insatser fortsätter utsläppen att öka. Trots alla insatser blir det varmare. Jag har skrivit lite om klimatprepping tidigare och pratat om det i podden Beredsam. Att både agera på konsekvenserna av och orsaken till problemen är ett måste för att förberedelserna ska vara effektiva. Att förändra är viktigt, men vi behöver också veta vad som händer med oss när vi blir för varma.

Vad händer i kroppen när det blir varmt?

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och du svettas mer. Får du inte i dig tillräckligt med vätska då blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtfunktionen är nedsatt på något sätt klarar det inte att pumpa runt blodet och du drabbas av hjärtsvikt. Hos äldre beror dödsfall oftast på cirkulationsrubbningar.

Huvudvärk och illamående är tecken på början till värmeslag. Kräkningar, yrsel, förvirring, och synstörningar är andra tecken på att du är för varm. Värmeslag är livshotande. Du kan också hålla koll på din vätskebalans genom att tänka på hur ofta du behöver kissa och vilken färg urinen har. Mörk urin eller att du kissar lite är ofta ett tecken på vätskebrist. När det är väldigt varmt är det inte säkert att du kan lita på törsten som indikator på att du behöver dricka.

Riskgrupper som ska vara särskilt varsamma med värme är äldre, små barn, gravida, kroniskt sjuka (särskilt hjärt- och kärlsjuka, diabetes, njursjukdomar och lungsjukdomar), personer med psykiska funktionsnedsättningar som kan leda till att det är svårare att tolka kroppens signaler och människor som tar vissa mediciner som kan påverka vätskebalansen (till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika). De mest sårbara i samhället alltså. Precis som vanligt vid kriser.

Svettning hjälper till att kyla ner kroppen eftersom fukten avdunstar från kroppen och leds ut från huden. Baksidan med ökad svettning är däremot att kroppen tappas på salt, mineraler och framförallt vatten (i extrema fall med upp till 15l/dygn).

Vad kan du göra som individ när det blir varmt?

Det första du kan göra har du förhoppningsvis redan gjort. Alltså ta till dig information om att hetta är farligt och att anpassa ditt beteende efter värmen (om inte så kan du läsa börja läsa det här inlägget igen).

Drick när du äter så du får i dig salter tillsammans med vätskan. Undvik alkohol och söta drycker (du bör ändå alltid välja lightläsk/saft framför sockersötad dryck).

Ta inte febernedsättande då det ytterligare kan förvärra situationen. De är till för om du har andra skäl till att kroppen är varm.

Det är viktigt att även vara uppmärksam på inomhustemperaturen. I Sverige har vi inte byggt hus för att de ska vara så svala som möjligt som i många andra länder. Täck för fönster under dagen, använd persienner och mörkläggningsgardiner. Ha inte fönstren öppna om det inte blåser under varma dagar. Öppna på nätterna om det är svalare då. Undvik att ha på en massa maskiner som spis, ugn, diskmaskin eller datorer eftersom de också alstrar värme.

Använd vätska som svala blöta handdukar (att lägga över nacken till exempel) eller fukta lakanen när du försöker sova.

Ha tunna kläder i naturmaterial. Det går också att fukta dem för att kyla mer.

Träna mycket. Ett starkare hjärta ger dig bättre förutsättningar att hantera värmen. Om du är i en situation där du måste röra dig mycket trots värmen är det något som faktiskt går att träna upp. Det tar några veckor för kroppen att vänja sig vid värme. Värmetillvänjning kan bidra till att din kropp blir mer effektiv på att reglera kroppstemperaturen genom svettningar och blodcirkulation till huden.

En av de lösningar som finns bidrar också till problemen – AC anläggningar. Idag beräknas att 10% av världens elproduktion gå till AC-anläggningar. Och siffran lär öka. Det finns runt 1½ miljard apparater för temperaturreglering i världen och dessa ökar med runt tio stycken i sekunden. Nittio procent av hushållen i Japan och USA har AC-anläggningar men bara åtta procent finns i de varmaste länderna i världen där det bor tre miljarder människor. Men att söka sig till lokaler som har AC kan vara livsviktigt i vissa situationer. Att anpassa städer efter AC anläggningar gör oss ännu mera sårbara om strömmen försvinner vid långa värmeböljor (vilket lätt händer när elförbrukningen ökar).

Svala fotbad och solfjäder kan också vara en viktig del i att få ned kroppstemperaturen. Har du en fläkt kan du lägga isbitar eller en blöt trasa framför för att svalka.

Vad kan vi göra som samhälle?

Det finns saker vi kan göra för att hindra att det blir ännu varmare. I städerna behöver det planteras fler träd och utveckla parker så att de kan verka avkylande och ge skugga när det är värmeböljor och så att vatten kan ledas bort vid plötsliga skyfall. I Stockholmsregionens utvecklingsplan RUFS 2050 står att temperaturen i städerna kan vara upp till tolv grader högre än på landsbygden. Temperaturen i städerna kan dock sänkas med tre till åtta grader om ytan som täcks av trädkronor  utökas från 10 till 20 procent. Särskilt när den läggs där det finns asfalt och betong eftersom asfalten suger in värmen. Dessutom avdunstar vatten från växtlighet och absorberar värme vilket leder till en kylande effekt. Tät bebyggelse minskar också svalkande vindar. Just trädplantering i städer har många positiva effekter på människors välmående och för klimatanpassning. Tyvärr är det grönområden som oftast försvinner när städer växer för att nya hus med tillhörande parkeringsplatser och vägar ersätter gräsmattor. Asfalterade ytor suger åt sig värmen och gör städerna ännu varmare. Höga hus fångar värmen och hindrar vinden från att kyla ned. Att vi dessutom har bilar och AC-anläggningar värmer ännu mer.

Framtiden

I boken The Ministry for the Future inrättas ett organ under FN som ska se till att de som inte har en röst idag – ekosystem, framtida generationer och levande varelser ska åtnjuta mänskliga rättigheter. Liknande idéer kring till exempel ekocidlagstiftning finns idag. Och undrar om det inte är en bra idé. Dagens system klarar uppenbarligen inte av att tillgodose behoven av de som inte har röster idag. Vi ser till vårt kortsiktiga välbefinnande. Och de som har det sämst drabbas hårdast. Som alltid. Men rättigheter är aldrig mer värda än de resurser som läggs bakom dem. Det krävs sanktioner och åtgärder för att få tillstånd en förändring.

Vi kanske behöver ha AC anläggningar i vissa gemensamma lokaler men inte i alla hem. Den typen av kollektiva lösningar är effektiva och belastar klimatet mycket mindre. Vi behöver anpassa utemiljöer med mer skugga och fler träd. Det är en lösning på det prisoners dilemma som ett varmare klimat innebär. Ju fler som har AC desto sämre för alla, men det är något som behövs för vissa grupper och som kan användas ibland för alla.

Det är aldrig kört. Men vi kan med säkerhet veta att den temperaturhöjning vi har sett idag kommer att leda till mer oförutsägbart klimat och mer extrema väder. Det är något vi måste lära oss hantera.

Källor

P3 Dystopia – en kommande hettan

”När det blir för varmt”

1177 Värmeslag

Läkartidningen Extremvärme ett ökande problem för den globala folkhälsan

Värmebelastning, symptom och åtgärder

IEA rapport om Air Condition