Bloggarkiv

December: Gruppdynamik

December och snart är du som följt råden i kalendern 20% bättre förberedd för att överleva zombieapokalypsen. Grattis. Till er andra – tråkigt hörrni. Men det är inte försent. Nästa år kan ni ju ta er igenom den som ett nyårslöfte. Det är ju inte säkert att zombierna kommer under 2019.

Vid kriser och katastrofer söker sig människor till varandra. Grupper skapas som vill och försöker göra saker tillsammans. Det vet vi. Hur de lyckas är en annan femma, och det har mycket att göra med hur bra gruppen fungerar tillsammans.

En kedja är inte starkare än sin svagaste länk. I grupper så är det viktigt att alla känner sig delaktiga eller att de har en roll att spela. En väl fungerande grupp kan göra otroliga saker, medan en grupp som inte funkar bara står och stampar utan att komma framåt.

Det här med gruppdynamik är inte hjärnforskning, det handlar mycket om att vara uppmärksam på signaler och att arbeta proaktivt med konflikthantering. Inom folkbildningen finns det cirkelledarutbildningar där du kan lära dig mer om att leda en grupp.

Ibland får jag frågan om vilken typ av ledarskap som skulle funka bäst i en zombieöverlevnadssituation. Det är svårt att svara på eftersom olika situationer kräver olika ledarstilar, men generellt är lyhördhet en av de viktigaste egenskaperna. Tittar vi på forskningen på ledarskap i extrema situationer så verkar det som om att det mer kollektiva ledarskapet är viktigare än de det direkta ledarskapet från en person (det kommer ett inlägg om det framöver).

Så vad kan du göra?

  • Lär dig mer. Gå en kurs eller utbildning i ledarskap för att förstå hur grupper fungerar.
  • Tänk på hur du själva agerar i grupper. När tar du en ledande roll och när tar du en mer följande roll?
  • Tänk ut sätt att få alla att komma till tals om en grupp du är i behöver fatta ett viktigt beslut. Utgå från att alla har något att bidra med.

Det var allt från zombieöverlevnadskalendern.

Den här bilden ville jag skulle vara influerad av filmen Land och frihet, när fascisterna rycker närmare men byborna och milisen diskuterade ideologi och landreform.

Annonser

Oktober: Hantera stress!

Livet i det moderna samhället är en jävla stressmotor. Vi matas konstant med budskap och arbetsuppgifter (populärt kallat ”bollar i luften”) om löften om Lyckan ™ och matvarningar och Fear of Missing Out (FOMO). Helt enkelt har många av oss ett konstant lågintensivt stresspåslag som är svårt att hantera och ofta leder till mer stress. Det är inte bra och kan leda till att vi blir sjuka. Men vad är stress egentligen bra för? Stress är i grund och botten en kroppslig reaktion på hot. Alla blir då och då stressade. Det är något bra som kan göra oss mer alerta och starka, men det kan i vissa situationer göra att vi funkar sämre. I akuta situationer kan en bra stress vara en otrolig tillgång som får oss att se allt klart och kan fokusera på det vi bör göra, men lika gärna leda till paralysering eller passivitet. Tänk hur olika du kan påverkas om du ska göra något du inte är bekväm med – till exempel hålla ett föredrag eller prata om något jobbigt med en partner/vän.

Hur ska vi då göra för att lära oss hantera stresspåslag på ett bra sätt? En grej som är praktisk är att försöka lära sig andas ordentligt (läs mer om det här). En fokuserad andning kan göra att vi påverkas mindre negativt av stress och att vi lättare kan hålla huvudet kallt. I Youtubeklippet som finns i inlägget som är länkat ovan finns ett tremånadersprogram som kan vara rätt vettigt att följa.

STOP-regeln är också ett bra sätt att lära sig hålla huvudet kallt. STOP är en förkortning för:

Stanna upp

Tänk efter

Organisera/Orientera

Planera framåt

Dåså, håll på med det här nu i oktober så kommer ni ha 5% bättre chans att klara er när zombierna kommer. Andas för farao!

PS nu finns Överlev katastrofen – tolv sätt att förbereda dig i nätbutiker igen

 

Juli: Lev för något

Att ha hundar kan ju vara något som gör att en orkar kämpa vidare.

Nu är vi framme vid en av de svårare grejerna jag skrivit om. Att hitta något att leva för. Den här förmågan är väl egentligen något som mer har påverkan i vardagslivet än i katastrofsituationer men många menar att det faktiskt är en viktig del av överlevnad. I populärvetenskapliga överlevnadsböcker finns det nästan alltid anekdotiska bevis för hur viktigt det är att ha något att leva för. Problemet är såklart Survivorship Bias – att det är de överlevande som skriver historien om vad som krävs för att överleva. Att alla som inte klarar en situation kanske kämpade lika hårt, hade lika mycket att leva för etc. Det blir alltså svårt att dra några vettiga vetenskapliga slutsatser av överlevare, men det finns ändå anledning att titta närmare på fenomenet.

Från logoterapins grundare Viktor Frankl som pratar om att ”livet måste ha mening”, till överlevnadspsykologen John Leach (författare till portalverket Survival Psychology) som pratar om psykogen död – alltså att vissa bara ger upp och dör utan synbar anledning. Liknande iakttagelser finns i fång/arbetsläger. Under Koreakriget pratade amerikanska fångar i koreanska fångläger om ”give up-itis”.

Det finns en del knep i överlevnadssituationer för att inte överväldigas av de hemska och farliga i en situation. Ett sätt är att dela upp problemen i små delar och klara en del i taget. Det som kallas gameification eller spelifiering kan vara ett bra sätt att ta i tu med situationer. Att hitta ett sätt att börja tackla jobbiga situationer. I Ben Sheerwoods överlevnadsklassiker ”Survivors Club” ställer han den retoriska frågan Hur äter du en elefant? Svaret är En bit i taget. Alltså att dela upp problemen i mindre delar.

Att göra saker som har mening snarare än som ger ”lycka” kan också vara ett vettigt förhållningssätt. Det var ett intressant avsnitt av Kropp & Själ i P1 om det som går att lyssna på här. Eller så kan du läsa Frankls Livet måste ha mening.

Att rent praktiskt ge tips på hur du kan göra för att utveckla ”något att leva för” har jag nog svårt att ge. Men en grej är att vårda sina relationer. Att höra av sig och värdesätta vänskap och kärleksrelationer och inte ta dem för givna. Annars kan du ju skaffa barn, hund eller en rejäl gudstro om du vill göra det enkelt för dig.

 

Februari: Känn dig själv, känn din kropp

Det är dags för nästa månad i zombieöverlevnadskalendern 2018 (OBS det är fortfarande inte försent att köpa den). Temat är ”Känn dig själv, känn din kropp” och får mig att känna mig som en dålig (mycket dålig till och med) självhjälpsbokförfattare. Men en del i överlevnad är att ha kännedom om hur din kropp faktiskt fungerar när något inte är som det ska. Kroppens behov är ju som bekant grunden för överlevnad och då blir en viktig kunskap att kunna tolka kroppens signaler. Hur blir jag när jag är stressad? Hur kan jag ta mig ur det? Hur blir jag om jag inte ätit på 12 timmar eller sovit dåligt?

Emelie Östergrens bild från zombieöverlevnadskalendern 2018

Minnesregeln HALT (Hungrig, Arg, Ledsen, Trött) är en bra minnesregel att ha i bakhuvudet om du behöver fatta viktiga beslut. Tänk på att de sinnesstämningarna påverkar dig negativt och undvik helst att fatta avgörande beslut ensam i om du känner någon av känslorna. Det är det som är det fina med att gå en kurs hos till exempel Svenska Överlevnadssällskapet. Det är ett tillämpad del där du får prova på att vara utan mat och försöka fixa de andra behoven bäst det går. Att läsa sig till kunskap om hur kroppen fungerar vid brist fungerar helt enkelt inte.

Men det kan även handla om att ta tag i den där vaccinationen, läkarbesöket eller tandläkarbesöket som du borde gjort för länge sen men annat kommit emellan. Att även i lugna tider vårda småsår, eller prioritera sömn framför Netflix gör att du lättare kan prioritera det du behöver vid en kris. Att skapa vanor och rutiner är viktigt. I en överlevnadssituation kan rutiner vara det som skiljer överlevnad från död. De kan hindra dig från att falla in i apati och känslor av meningslöshet samt förbättra din situation.

Det är också bra att våga utsätta kroppen för nya saker. Att vänja kropp och sinne vid isvak, bergochdalbanor eller att bara våga göra det där du egentligen inte vågar. Det gör att du kan skjuta på gränserna för vad du tror att du klarar av. Skriv gärna ned känslorna du har inför något du känner är obehagligt och fortsätt göra det för att se hur du förflyttar din bekvämlighetszon.

Seså, skriv upp vad du ska göra under månaden och sätt igång! Om inte nu – när?

 

Här kan du läsa januari – Fyll förråden.