Bloggarkiv

The Walking Dead – mina tankar om serietidningen

Det sista numret av The Walking Dead har kommit ut. Och jag började läsa igenom från #1 till det avslutande #193. När jag häromdagen hade läst klart det sista numret var det rätt sent på kvällen (ok, klockan var 23.15 men det är sent för mig). Jag satt med gåshud och kände mig både tom och tillfreds men saknade någon att prata om vad jag varit med om. Det är en stark berättelse med fantastiska personporträtt.

Det går inte att överskatta vilken betydelse serietidningen och sedan såklart också TV-serien haft på zombiegenren. Miljontals människor som knappt hade kontakt med genren innan har kommit att bry sig om Rick, Michonne, Carl och alla andra. Vad jag slogs av var att även om olika människor överlever olika länge och en del bara finns med i den ena varianten, så är handlingen påfallande lik. Många scener är exakt likadana även om det är andra människor som spelar rollerna. Det är först framåt slutet som det börjar skilja sig ordentligt. Men i vanlig ordning är böckerna dock bättre.

För mig personligen har TWD också varit väldigt viktig. Dels för att det var en stor del i att väcka till liv (förlåt) mitt intresse för zombier, dels för att Johan Kimrin på Apart förlag som ger ut The Walking Dead på svenska var den som frågade mig om jag inte skulle skriva en bok om zombieöverlevnad som han ville ge ut. Det kom att bli Zombieöverlevnad – din guide till apokalypsen och det var starten på en massa saker jag varit med om efter det. Tack Johan!

Det första numret kom i oktober 2003. Då var zombiegenren var död som… eh… en zombie? Jag menar att det var en bidragande orsak till att genren snabbt växte sig stor och aktuell. Strax innan hade Max Brooks Zombie Survival Guide och Danny Boyles 28 Days Later (2002) kommit ut. En riktig kanontrio i zombiekultur som beredde väg för Dawn of the Dead Remaken, Shaun of the Dead och Land of the Dead som alla kom ut ett par år senare.

Jag tror att jag tycker att de bästa delarna är i fängelset när allt kaosar samtidigt. Men också storyn med och efter kriget med Negan när de försöker hitta ro och utveckla de olika byarna och handeln mellan dem. Det som är lite svagare tycker jag är kriget mot viskarna eftersom det känns lite mer krystat.

Min favoritbildruta!

The Walking Dead handlar mycket om organisering. Hur det går att bygga upp något nytt, om att låta gamla drömmar dö och i kölvattnet efter katastrofen upptäcka vad som finns kvar – både fysiskt och psykologiskt. I efterordet skriver Robert Kirkman att han hade funderat på att avsluta serien runt #90. När Rick inser att de måste bygga vidare på gemenskapen och att Alexandria är ett ställe att leva på. Tur att han valde att fortsätta hundra nummer till, annars skulle vi missat Jesus, Negan och en massa fler intressanta karaktärer. Men framförallt hade vi missat att bygga en ny civilisation. Hur det går att finna lycka igen efter svåra trauman och om vikten av gemenskap.

Några ord om karaktärerna också. Det är ett fascinerande persongalleri där ganska få känns krystade. Även de mest utfreakade personerna (som Princess som introduceras precis i slutet) visar sig ha en rimlig story bakom sig. Sen har vi ju Negan som är platt i början men växer och växer, men att jag kände mig osäker på hans egentliga intentioner även när han verkade vara god framåt slutet. Jesus som är någon slags superhjälte och Maggie som kommer att bli en kraft att räkna med.

De sista delarna hettar till ordentligt. När Ricks grupp kommer in i The Commonwealth och inser att de inte vill tillbaka till hur det var förut. Hur problemen i den gamla världen blir synliga tack vare att de levt på ett nytt sätt. Här blir det verkligt intressant tycker jag. I den nya staden blir klassamhället tydligt eftersom det bygger på vad de överlevande jobbade med innan. Det blir direkt en konflikt med de vi fått följa eftersom de haft ett förhållandevis egalitärt system som inte bygger på prestation eller klass utan av var och en efter förmåga – till var och en efter behov. Det sägs inte rakt ut, men det är så det till stor del funkat.

Köp den svenska utgåvan på Apart förlag (just nu med 10% rabatt på allt du handlar om du använder koden ”zombieöverlevnad”).

 

*************SPOILERS***********

Den sista delen när Carl är vuxen och läser sagan om Rick för sin dotter är stark. Det som skaver i mig är att serien går från att vara en berättelse om att skapa något annat ur askan av det gamla till att handla om den starke mannen som gjort hela den nya världen möjlig. Om jag ska ge TV-serien något är det att den är bättre på att få historien att handla om mindre om Rick. Nu blev det som att det var han som var allt det handlade om, och det blir liksom oärligt mot hur berättandet faktiskt sett ut. Läs den! Bara gör det!

PS NEGAN LIVES! DS

The Walking Dead volym 18 och några tankar inför säsong 7

the-walking-dead-volym-18-negans-hamndLagom till bokmässan kom The Walking Dead volym 18 ”Negans hämnd” ut på svenska. Den ligger precis före där TV serien är just nu, i slutet av volym 17 fick vi se Negan slå in huvudet på XX. Den engelska titeln på volym 18 är, What Comes After och säger det bra. Tiden är slut när Rick var ledare för en liten grupp överlevare där alla hade det bra och kunde börja se på framtiden med tillförsikt.

I Negans hämnd får vi stifta närmare bekantskapen på seriens nye skurk. Han skiljer sig från de tidigare skurkarna på flera sätt. Där Guvernören hade gladiatorspel för att underhålla sina undersåtar styr Negan med undertryckt hot om våld.

Det var roligt att läsa serien för Negan får lite djup. Senare i serien framstår han mest som en galen skurk, men hela den här volymen går ut på att visa mer av vem han är och varför han gör som han gör. Inte genom någon backstory utan genom hur han sköter sitt gäng ”Frälsarna”. Genom att få folk att säga/tro att de gör saker frivilligt får han dem att godta hur saker ser ut då de inbillar sig att det är ett val de gör, när det egentligen hela tiden handlar om hotet om våld. När någon av hans fem fruar varit otrogen så bränner han mannen de varit otrogen med för att också skapa skuld hos frun. Det är en raffinerad form av våld som passar bra in i hur han också kan vara förlåtande och storsint. Blandningen av bestraffningar och när han låter saker passera skapar en ständig rädsla hos de som bor där. Att vara ombytlig och lynnig är ett extremt bra sätt att skapa oro. Samtidigt har Negan upprättat ett regelsystem och ett mantra ”Reglerna håller oss vid liv” som ger skenet av att det finns ordning.

Snart kommer ju den efterlängtade säsong 7 av TWD på TV igen också. Av de förhandstittar jag sett och vad jag läst så kommer det bli en ganska tung historia. Avslutningsavsnittet i förra säsongen handlade om hur psykologiskt nedbrutna Ricks gäng kunde bli. Och hela katt och råtta leken som Negan styrde upp stämmer ganska bra in på den bilden av honom som förmedlas i serien – en gatusmart psykopat med hybris.

Köp den helst direkt av Apart förlag men annars på Adlibris eller Bokus

Köp senaste The Walking Dead serietidningen

thewalkingdead-6-2013-1Som ni kanske vet finns The Walking Dead på svenska både som serietidning och som seriebok. I det senaste numret har jag med några överlevnadstips som är vackert illustrerade av Jimmy Wallin. Trots att jag menar att zombieöverlevnad inte är en materialsport, tipsar jag om saker som är bra att ha hemma. Exakt vad kan man läsa i serien. Men om du är en snål rackare så kan du också vänta i en vecka tills jag och apart förlag kör igång vår Överleva zombiekatastrof adventskalender. Den kan du följa på mitt nystartade Zombieöverlevnadstwitterkonto. 

Skynda och köp eftersom den bara finns i affärerna tills 16/12.