Bloggarkiv

Filmtipset: The Dead Don’t Die

Lite senare än alla andra har jag sett en av årets storzombiefilmer (ja det kommer fler). The Dead Don’t Die av Jim Jarmusch är en väldigt långsam, metabetonad zomedy med en hel del lösa trådar och oförklarliga sidospår i handlingen. Men den är mysig på ett underfundigt sätt. Hela filmen är indränkt i metahumor om skådespelarnas tidigare filmer och referenser till annan populärkultur (kanske främst George Romeros verk). Det blir aldrig läskigt, men inte heller gråta av skrattroligt utan mer myskul. Havla grejen är ju också skådespelarna som är med. Många av dem brukar vara med i Jarmusch filmer men det är som utlovas – en av de mest stjärnspäckade zombiefilmerna någonsin.

Filmen utspelas i en liten småstad i USA Centerville där de lokala poliserna börjar ana oråd när zombierna dyker upp. Anledningen till zombieutbrottet är fracking vid polerna som gör att jordens rotation förändras. Först händer ingenting en lång stund och sen är det full blown zombie apocalypse. Vi följer några olika karaktärer som är som folk är mest. Ganska mycket av filmen är antingen långa scener från bil eller långsamma samtal.

Om någon för övrigt kan förklara grejen med ungdomarna från anstalten som lyckas sticka iväg kan ni gärna göra det. Det känns som en märklig tråd som släpptes.

Släpp tyglarna för att vänta dig något vanligt och ha 104 minuters märkligt mys.