Bloggarkiv

Några tankar om pandemier och hur de skulle påverka samhället

Ett av de stora hoten mot mänskligheten som den ser ut idag är en pandemi. Det finns många förutsättningar för att en pandemi idag skulle kunna slå sönder stora delar av vårt samhälle relativt snabbt. Samhället är mer sårbart än någonsin. En pandemi skulle lätt kunna leda till en ekonomisk kollaps av sällan skådat slag.

Pandemin skiljer sig från epidemin genom att den är global och drabbar fler områden. Epidemier har med all sannolikhet funnits i hela mänsklighetens historia. Pandemier är emellertid ett lite nyare fenomen som verkar ha funnits i runt 1000 år. Den senaste riktigt stora pandemin var spanska sjukan som härjade i slutet av första världskriget och ett par år efter det.  Spanska sjukan tog livet av ca 35 000 människor bara i Sverige. Globalt nämns siffror mellan 20 och 50 miljoner, vilket är betydligt fler än som dog i världskriget. Det finns ganska lite forskning om hur Spanska sjukan påverkade Sverige politiskt och ekonomiskt men situationen för sjukvården var katastrofal. Sedan dess har vi drabbats av flera pandemier, till exempel asiaten 1957-1958 och Hongkonginfluensan 1968-1969.350px-1918_spanish_flu_waves

Även om samhället är bättre rustat för att möta pandemier idag kommer effekten av en sjukdom liknande spanska sjukan att vara katastrofal. Vi har bättre vaccin, men å andra sidan möter vi många fler människor och lever trängre. Även vid få dödsfall skulle sjukfrånvaro och rädsla för att vistas bland folk öka drastiskt och resande skulle samtidigt minska för att inte öka spridning av smittan. Eftersom vår ekonomi bygger på att transporter fungerar och att konsumtionen hela tiden ökar kan en influensapandemi allvarligt hota ekonomin. Lägg också till att sjukvården och det offentliga kommer att gå på knäna under den ökande arbetsbelastningen. Vi får ett scenario där en stor del av livsvillkoren kommer att ändras. Ett sätt att vara förberedd på en sån situation är att ha starka kontaktnät och relationer med lokalsamhället för att kunna hjälpa varandra och att stötta när någon är sjuk eller behöver något. Att känna sina grannar är en viktig del för att klara sig i kristider.

Ser vi med vilka mellanrum pandemier historiskt drabbat mänskligheten är tiden inne för en ny omfattande smitta (även om det är svårt att prata om regelbundenhet). Det duggar ganska tätt med nyheter om ”nya” influensor som spridits från djur till människor. Den senaste, H10N8, har fått uppmärksamhet samtidigt som en som kallas H7N9 växer i Kina (där också zombiesmittan i World War Z verkar ha startat). Krisinformation har också skrivit om den nya fågelinfluensan. Det är lätt att skrika varg, men vi vet aldrig på förhand vilka sjukdomar som kommer att bli allvarliga. Vid SARS-utbrottet lyckades olika länder samarbeta och därigenom minimera de konsekvenser sjukdomen skulle kunnat få.

En bubblare som inte riktigt är en influensa är de antibiotikaresistenta bakterierna som blivit allt vanligare. Antibiotikan är ett av de största medicinska framstegen i historien men riskerar, på grund av överanvändning, att bli verkningslöst. Resistenta bakterier gör att vanliga infektionssjukdomar blir livshotande och att större operationer blir omöjliga eftersom nästan alla patienter som opereras också behandlas med antibiotika.

kycklingEn anledning till att det kommit så många nya influensavirus de senaste åren är vår djurhållning. De flesta forskare är ense om att äta mindre kött är viktigt för att hindra att smittorna uppkommer. Att få ned köttkonsumtionen är av enorm vikt för att minska flera stora samhällsproblem. Detsamma gäller antibiotikaresistensen hos bakterier. Även om det är förbjudet på många håll pumpas djur med antibiotika för att öka tillväxten och minska sjukdomar bland djuren. Dock leder överanvändningen till ökad resistens hos bakterier. Kontentan är ät mindre kött, eller inget alls så minskar vi riskerna för pandemier i framtiden.

Mer läsning om pandemier: Pandemi – Myterna, fakta, hoten av Björn Olsen (recension och en kort intervju med författaren)

Mer läsning om samhällets beredskap finns i MSBs  Vägledning inför kriser – Del 2 Att planera för en pandemi

Mer läsning om sjukvård och antibiotika efter zombiekatastrofen

Om sjukdom och antibiotika efter zombieapokalypsen

När jag researchade för att göra zombieöverlevnadskalendern så hade jag ett tag ”bredspektrumantiobiotika” med på listan. Men eftersom den typen av kunskap ligger lite i marginalerna för min expertis så frågade jag också en vän och läkare om det verkligen var en bra idé. Svaret var så långt och informativt att det var värt att publicera.

Du undrade om en ska ha med sig ”bredspektrumantibiotika” i sitt prepper-kit. Korta svaret är nja, tvål och rent vatten är generellt sett viktigare. Tokigt använd antibiotika kan bli pannkaka, bäst är förebygga infektioner istället.

Men det ju förstås ett väldigt tråkigt svar. Som en svenskuppfostrad läkare med antibiotikaåterhållsamhet i ryggraden så måste jag komma med en längre utläggning:

imagesDet finns ju inte ett antibiotika eller ett bredspektrumantibiotika, utan många. Och precis som sk ”smala” antibiotika som verkar mot ett fåtal bakteriesorter är olika bredspektrumantibiotika (som verkar på ett större antal bakteriesorter) bra på olika saker. Så vissa är bra för MRSA, andra för tuberkulos, urinvägspatogener, lunginflammationer, hudinfektioner etc. Tricket är att veta vilket som sannolikt hjälper, och även då är det väldigt viktigt att utföra mikrobiologisk diagnostik och resistensbestämning för att hitta ”rätt” antibiotika. Rätt antibiotika är definitionsmässigt det antibiotika som fungerar på bakterien som odlats fram och resistenstypats, samt är så smalt som möjligt för att undvika biverkningar och resistensutveckling. Visst, det finns 2-3 st bredspektrumantibiotika som tar nästan allt. Men de som får den typen av antibiotika är typ folk utan immunförsvar inom högspecialiserad vård, de finns i princip bara för intravenös administrering; allt detta är ganska svårt och farligt att mixtra med i zombieland.

Ju bredare ett antibiotika är desto mer av kroppens snälla bakterier slås ut och det ger plats för elaka bakterier i tarm, urinvägar och på huden. Därför ska man alltid sträva efter så smala antibiotika som möjligt, eller helst inget alls om en kan slippa. Att använda antibiotika hipp som happ utan kunskaper kan lätt ge biverkningar utan effekt på infektionen i fråga, dvs worse deep shit i zombieland. Jag skulle här snabbt vilja berätta om ”antibiotikaburken” i Thailändska strandkiosken där det gick att köpa engångsdoser av olika typer av antibiotika blandat som smågodis. De flesta som köpte antibiotika gjorde det för att de hade diarré, men om de plockade en sort på måfå var den vanligaste sorten en som är bra mot lunginflammation och hudbakterier, men som ofta slår ut snälla bakterier i i tarmen och ger – yes – diarré som biverkan. Doh!

I brist på ett mikrobiologiskt labb i portabel form (vilket inte finns) så skulle det allra bästa vara att ha med sig en sjukvårdskunnig person som har erfarenhet av vanliga infektioner och vanliga antibiotika. De flesta enkla bakterieinfektioner behöver ingen antibiotika alls, immunförsvaret klarar av mycket själv, thank you very much. De flesta antibiotika förhindrar faktiskt bara bakteriernas tillväxt i väntan på att immunförsvaret ska hinna döda bakterierna. Dessutom kan det vara svårt att veta om det är virus eller bakterie som ligger bakom luftvägs- eller tarminfektionen. Det tråkmånsiga svaret är basal hygien:

Det viktigaste att ha med sig i zombieland är en tvål och gärna desinfektionsmedel typ jod om det finns. Dessutom är det viktigt med tillgång till rent vatten och möjlighet att göra upp eld. En människas basala behov av rent vatten beräknas av WHO till 5l/dag i flyktingläger, vilket tyvärr är vår bästa uppskattning av (post-)apokalyptiska omständigheter. Eld/värme går ju att använda desinfekterande, samt för att koka vatten. Att tvätta händerna efter toalettbesök är inte bara en social konvenans som machomän kan strunta i under apokalypsen. Tvätta händerna innan matlagning, rengöra mat, matlagningsutrustning och småsår – pretty fucking important house wife skills! Kvinnor behöver särskilt noga intimhygienregler både för sig själva men även för eventuella partners, prewash is unsexy but good for not dying!

Här är lite tips för olika vanliga infektioner:

Hudinfektioner:
Bra är att vara någorlunda ren som standard, dvs inte allt för många dagars skitlager på sig, även bra om kläderna är hyfsat rena. Med småsår i Zombieland ska man vara jävligt tidigt ute och behandla alla rispor noga. Tvättas i rent vatten två gånger med tvål – gärna jod eller annan antiseptisk lösning på efteråt, kanske täcka med rent tyg/plåster. Klia inte. Tada, kroppen fixar själv! Om en infektion sprider sig och ger feber är förstahandsvalet faktiskt en av våra vanligaste och smalaste antibiotikasorter, långt före olika bredspektrumantibiotika. Förutom vid hund- och människobett förstås.

Tarminfektioner:
Ofta virusburet och nästan alltid helt onödigt med antibiotika, särskilt i vårt kalla klimat. De flesta tarminfektioner läker ut av sig själva även i varmare klimat. Viktigast är vätskebehandling och elektrolytersättning med salt och socker, samt god hygien för smittbegränsning till övriga gruppmedlemmar.

Obehandlad Syfilis

Obehandlad Syfilis

Luftvägsinfektioner:
Oftast virus. Vid bakteriell lunginflammation är det återigen ett av de smalaste preparaten som är förstahandsval för de friska unga personer som förväntas ta sig så långt i apokalypsen att de hinner få lunginflammation.

Gynekologiska/buk- infektioner:

Gynekologiska infektioner och bukinfektioner som blindtarmsinflammation är lite tough shit att få utan tillgång till riktig sjukvård. Antibiotika kan hjälpa de flesta allvarliga gynekologiska infektionerna. En lätt blindtarmsinflammation kan i bästa fall läka ut av sig självt (det var så folk överlevde förr i tiden), antibiotika kan bota även om det finns återfallsrisk senare. Urinvägsinfektioner som ger feber behöver även antibiotika, men här är det extra lurigt då bakterierna ofta är naturligt eller förvärvat resistenta mot många antibiotika – här skulle det där lilla mikrobiologiska labbet verkligen behövas.

Så: Först tvål, därefter kunskap, i sista hand ett så smalt antibiotika som möjligt med rätt inriktning – jag skulle se till att ha en 4-5 olika sorter för olika typer av infektioner. Tvål går ju dessutom att tillverka med tillgång till aska och fett, så det finns ingen ursäkt för att inte tvätta händerna även i de mörkaste framtidsscenarierna. Men det är en helt annan utläggning. Jag håller fortfarande zombieapokalypsen för osannolik så jag har valt att inte ange specifika antibiotikasorter med hänvisning till att den som tror att hen behöver antibiotika i vårt ännu hyfsat civiliserade samhälle bör gå till sin Vårdcentral.

/MvH Dr Jenny!

Vad kan en zombiesmitta bero på?

För ett tag sen satt jag och pratade med några som läste till läkare och vi kom in på zombies ganska fort. De var intresserade av de förklaringsmodeller som används för zombies. Historiskt har det handlat om magi, radioaktivitet och rymden medan modernare filmer har försökt ge sig på mer vetenskapliga förklaringsmodeller t ex Rageviruset i 28 dagar senare eller Galna ko-sjukan i Zombieland. Frågan är vad som är mest sannolikt skulle kunna likna det vi ser i zombiekulturen.

Inom medicinen pratar man om att det finns olika agens dvs saker som gör oss sjuka. Det finns virus, bakterier, svampar, parasiter och prioner. De sistnämnda är kanske mest intressanta för att de upptäcktes på 90talet. Det kom alltså ett nytt agens för bara 20 år sen (det finns en skrämmande men intressant dokumentär om Gajdusek, mannen bakom fynden, som heter Geniet och pojkarna som rekommenderas). Det öppnar dörrar för att det skulle kunna finnas fler agens. En ganska obehaglig tanke.

Men utgår vi från de som finns idag är nog något typ av muterat rabiesvirus det som får flest poäng.  Virus är ju smittsamt på ett sätt som kan liknas vid zombiesjuka, även om det inte behöver vara kroppsvätskor som är det som är smittsamt.

En annan möjlig variant är den svamp som gör vissa myror till zombies. Svampen gör att myrornas beteende förändras och de till sist dör på ett sätt som hjälper till att sprida svampen till andra myror i närheten. Se ett stressat youtubeklipp om myran nedan.

Parasiter förekommer lite här och var i zombiegenren som en förklaringsmodell till zombies. En typ av hjärnparasit som efter hand tar över och förändrar beteendemönster är inte alls otänkbart. Det finns kanske mer paralleller till den haitiska traditionens zombies där de styrs av en mästare av något slag och alltså inte är autonoma.

En annan spännande bubblare i sammanhanget är Nanoteknik. Det är ett vetenskapsområde som det jobbas mycket med även inom biologin. Det är inte omöjligt att vissa ingrepp kan ge märkliga effekter på den mänskliga hjärnan när det väl börjas experimentera mer med det. Tydligen finns det någon nanocyborg som tar efter ett tag verkar kunna ta över funktioner i hjärnan. Jag är ingen expert på ämnet men om någon är kunnig så får ni gärna berätta mer.