Inför ”Operation Ragnarök” – en intervju med Fredrik Hiller

Om runt två veckor har Operation Ragnarök premiär. Från början hette den Zon 261 och den första trailern kom ungefär samtidigt som jag satte igång med min första studiecirkel i att överleva zombiekatastrofen. På den tiden fanns det färre zombiefilmer och förväntningarna på den riktigt snygga trailern var skyhöga. 2012 gjorde jag en intervju med regissören Fredrik Hiller och nu så här sex år senare kommer filmen ut och jag gjorde en ny intervju med Fredrik.

Efter ca 100 sorger och 1000 bedrövelser kommer nu äntligen filmen ut. Du har hållit på med den ungefär lika länge som jag har varit i zombiebranschen (ca 2011). Hur har filmen påverkats av att vara gjord under så lång tid?

Den har blivit mycket bättre. Sättet att överbrygga diskrepansen mellan oerhört höga ambitioner å ena sidan och begränsade resurser å den andra — den stavas tid.

Har du varit osäker på om den verkligen skulle komma ut?

Aldrig. Men jag vet att väldigt många andra har varit det… 🙂

Hur tänkte du kring namnbytet från Zon 261 till Operation Ragnarök?

För mig uttrycker Operation Ragnarök en större film, och jag tycker också att den bättre kommunicerar genren actiondrama.

Vad har varit svårast med filmen?

Att ta emot alla frågor om varför den har tagit så lång tid att färdigställa. 🙂 Allvarligt: det svåraste varit att överbrygga den nämnda diskrepansen mellan kostym och budget.

Det är ju rent formellt ingen zombiefilm då de är levande smittade som i 28 dagar senare, hur tänkte du kring det beslutet?

28 dagar senare var en av inspirationskällorna till filmen, och jag vill med emfas poängtera att detta inte är en zombiefilm, utan en monsterfilm. (Men jag misstänker att jag kommer kunna tala mig blå i ansiktet om att det är en monsterfilm — den kommer ändå omtalas som “den där zombiefilmen”… 🙂 )

Zombiegenren hade ju ett stort uppsving runt när du började med filmen och intresset för filmer och serier har varit fortsatt stort. Har du varit orolig att trenden skulle dö ut och filmen kännas inaktuell?

Jag tänker aldrig i trender, utan enbart på vad jag vill göra. Hade jag tänkte i trender — då hade jag gjort en kriminalhistoria eller en familjekomedi.

Zombien har ju hela tiden utvecklats som monster. Om du skulle gissa om framtiden för zombiegrenen ser ut? Vilka zombieskildringar kommer att bli mer populära i framtiden?

Monster av alla dess former har alltid representerat vårt underjag — vårt “det” för att tala med Freud, vår “skugga” för att tala med Jung — såväl på det individuella som det kollektiva planet. Den viktorianska erans sexualskräck och -fascination fick kropp i vampyrer, Romero gav konsumtionshetsen kropp i sina zombies, 28 dagar senare gav raseriet kropp i sina “zombies”. I framtiden misstänker jag att vi, till exempel, kommer få se människans bristande omsorg om miljön förkroppsligad i zombies (eller liknande monster). (Godzilla är ju ett exempel på en berättelse där människans miljöförstöring kommer tillbaka och straffar oss i form av ett monster.) Exempelvis Stephen King har insett den eviga sanningen: bra monster utgör alltid ett förkroppsligande av en mänsklig synd.

Vad representerar zombien för dig?

Generellt sett svarar jag som ovan — det beror på vad tidsandan och berättaren vill att monstret ska berätta om vår individuella och kollektiva skugga. I min film representerar monstret människans tendens att demonisera det främmande.

Vart skulle du bege dig om det blev en smitta som i filmen, och vad är ditt bästa zombieöverlevnadsknep?

Jag skulle göra som de gör i Walking Dead — jag skulle försöka ta befästning i ett gammalt fängelse, eller någon annan kringgärdad byggnad.

Då jag ännu inte — ta i trä! — har upplevt en zombieinvasion, så har jag inga goda råd att dela med mig av… 🙂 Men jag tror att det vore centralt att installera sig i någon slags befästning. Sekundärt vore att anskaffa vapen — skjutvapen, samt mer old school som spjut och svärd (som Michonne i Walking Dead). Punkt nummer tre vore att säkerställa tillgång till livsmedel. Punkt nummer fyra vore att säkra snabba transportmöjligheter — bilar eller hästar. Helst band- och stridsvagnar. Punkt nummer fem skulle vara att försöka hitta en strategi för att utplåna alla zombies.

Och slutligen, vilket biogodis rekommenderar du för premiären?

Man vill ju ha ett bra mingel, så det får bli Läkerol — ”makes people talk”.

 

Kolla in trailern:

Annons

Intervju med Fredrik Hiller om ZON 261

Fler än jag har nog sett trailern till Zon 261 och undrar när den kommer. Jag fick chansen att ställa några frågor till regissören Fredrik Hiller om vad som händer och vad som är på gång.

Hej Fredrik! Jag vet att många är nyfikna efter att ha sett trailern på zon 261. När förväntas den bli klar egentligen?
Vi får se. Det är som bekant svårt att göra genrefilm i Sverige. Jag vet ju, efter det stora intresse vi har mött för ZON 261, att det finns en publik och en stor sådan. Men det gäller att lyckas övertyga finansiärer om det, vilket vi ännu inte har gjort. I den bästa av världar spelar vi in hösten 2013, med premiär efterföljande år. Men med största sannolikhet kommer det inte att gå så fort.

Det enda jag vet är att den kommer att göras, dock inte när. Jag vill passa på att tacka alla som har visat intresse, det ger oss mycket energi för att driva projektet framåt. En kille har skickat mig en tavla han målar av monstergeneralen mot en backdrop av ett brinnande Landskrona. Tack till alla er! Hoppas vi träffas under inspelningen.

En idé vi funderar på är att, liksom med IRON SKY, lägga ut projektet för crowd funding. Vi vill erbjuda något konkret i gengäld – kanske medverkan i filmen som zombie?

Hur fick du idén att göra en zombiefilm och varför tror du intresset för zombies är så stort just nu?
Mycket bra fråga. Min idé med zombies är att jag ville hitta en metafor för främlingsfientlighet, som ju, som vi alla vet, eskalerar i Europa just nu. Psykologiskt så projicerar människan ju våra icke-önskvärda egenskaper på ett offerlamm, som får bära de egenskaper som vi inte vill se hos oss själva. Och lämpliga offerlamm är ju all de som avviker på något sätt: de som klär sig annorlunda, de som har en fysisk defekt, de som har en anann hår- eller hudfärg, de som har en annan sexuell läggning, de som kommer någon annanstans ifrån. Det vill säga, vi skapar monster av de främmande – för att det tjänar våra syften, för att det ger oss en (temporär) psykologisk lättnad.

Mitt syfte med filmen ZON 261 är att gestalta de mekanismerna och ställa oss frågan: Kommer det alltid att vara så? Eller finns det något sätt att se bortom projektionerna?

Varför det är så stort intresse för zombies just nu har jag ingen aning om. Zombies är ju en myt som inte tillhör vår kontinent, den kommer ju från andra sidan Atlanten, från Västindien. Jag tror egentligen inte att et är zombies per se som lockar oss, utan katastrofperspektivet. I denna värld av lyx och överflöd och ohejdad materialism och inredningsprogram och tidningar och ljust och fräscht och köksöar och matlagningsshower och buffelmozzarella och kycklingbröst i Panchetta-skinka, vad skulle hända om allt det togs ifrån oss? När vi ingenting har kvar av civilisationens frukter, vad skulle vi istället få tillbaka? Vad skulle vi hitta, som har gått förlorad under civilisationens utveckling? Vad skulle vi vinna på att kastas ut från Edens lustgård?

Rasism har använts i zombiefilmer sedan den första filmen White Zombie, men även i Night of the Living Dead, är det något som du själv förknippar med zombies?
Som sagt vill jag använda ”monstersjukan” som en metafor för främlingsfientlighet. ZON 261 innehåller en turning point, i samma storlek som THE USUAL SUSPECTS och FIGHT CLUB, som adresserar den här tematiken. Mer än så kan jag inte avslöja…

Slutligen vilken är din favoritfilm i zombiegenren och varför?
Min favoritfilm är nog dels 28 DAYS LATER samt, fast det inte är en film utan en serie och teveserie, WALKING DEAD. Den förstnämnda för att zombies inte haltar runt och är odöda, utan kan springa och är smittade av viruset ”rage”. En kraftfull psykologisk metafor för en mänsklig egenskap, helt enkelt. Dessutom effektivt gjord och bra spelad.
Walking Dead – speciellt den tecknade serien – för att den inte fokar på monstren utan på människorna, deras kamp mot monstren, deras kamp mot varandra – och deras kamp mot sig själva. För att vi får se hur den yttre kampen långsamt och gradvis förändrar dem. Vissa till det bättre, andra till det sämre.

Tack så mycket och vi hoppas höra mer om Zon 261 när det börjar dra ihop sig.