Recension: Train to Busan 2 – Peninsula

Det har gått fyra år sedan Train to Busan utspelade sig. De som evakuerades från Sydkorea har hamnat i Hongkong och behandlas som andra klassens medborgare. De kallas för smittade och lever allmänt sina liv i armod. Den före detta militären Jung-seok får av några gangsters ”jobbet” att tillsammans med tre andra hämta en lastbil full med pengar i det avstängda (och förmodat helt öde så när som på zombierna) Sydkorea. Det visar sig såklart att det inte är helt öde. Det finns överlevare och en hel community med skurkar som låter levande försöka fly från zombier på en arena medan de glatt hejar på. Jag tycker att ploten håller ihop bra och det är från och till spännande och innovativt. Det andas både Flykten från New York och (tyvärr) Mad Max Fury Road.

Filmen har verkligen potential och är stundvis väldigt bra, men tyvärr slarvas mycket bort i långa biljakter och lite för långa övertydliga sentimentala scener. En annan grej jag störde mig på vad de dåliga CGI effekterna som ibland får det att kännas som ett TV-spel mer än en film. Men det kanske är jag som är gubbe bara.

Uppföljaren (eller egentligen den tredje filmen i en trilogi om vi räknar med den animerade Seoul Station) håller alltså inte riktigt samma nivå som ettan som jag kategoriserar som en topptio zombiefilm, men är ändå att rekommendera. Särskilt om du gillar ultra snabba zombier och mycket action.

Publicerat på oktober 23, 2020, i litteratur och film. Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: