”Svensken klarar sig bara XX vid kris”

Ganska ofta kan vi läsa att ”Vi skulle inte klara oss mer än [få antal dygn] vid kris” eller liknande. Vad innebär det egentligen? Att vi inte klarar oss alltså. Dör vi sen? Eller står vi utan resurser? Och vad leder det till att den typen av formuleringar används?

Senaste numret av Henry (Röda korsets tidning) innehåller en artikel om deras satsning på att utbilda 20 000 krisberedskapsvolontärer fram till 2025 (vilket är ett grymt initiativ som jag tror kan bli riktigt bra) finns ett exempel. Där står det att var femte person bara skulle klara sig ett dygn utan rinnande vatten, el och tillgång till livsmedelsbutik och i Stockholm där bara en tredjedel skulle klara sig upp till ett dygn. Undersökningen verkar bygga på självskattning, vilket är ett väldigt trubbigt verktyg för att dra reella slutsatser från. Vidare står där att ”oro och kaos skulle uppstå”. Jag har inte hittat själva undersökningen, men undrar ändå om den verkligen bygger på den beteendevetenskapliga forskning som finns om kriser och katastrofer. Någon dag skulle med all sannolikhet inte leda till något annat än att folk kom varandra närmare precis som hände efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm i april förra året.

Det finns såklart problem med att människor inte är mer förberedda på en oväntad katastrof (och vi ska inte ens prata om en zombieattack här), men att använda begreppet kaos och att vi inte skulle klara oss tror jag är ett pedagogiskt felsteg. Det andas alarmism vilket riskerar resultera i rädsla snarare än konstruktiva handling. Vidare befäster det en bild av människor som passiva och hjälplösa, vilket inte är det vanliga beteendet vid katastrofer.

Tänk dig in i scenariot att strömmen gått och att du inte förberett dig. Du får ingen information. Ganska snart skulle du försöka förstå vad som hänt genom att samtala med andra, sannolikt någon du känner som bor nära dig eller på en plats i din närhet där du känner någon form av trygghet. Samma sak om du saknade vatten eller mat. Inte skulle du sitta kvar hemma som ett fån och vänta på att något skulle hända? Nej, det rimliga är att antingen kolla butikerna (som skulle vara stängda) och kanske istället bege dig till ett vattendrag eller prata med andra och kolla hur de skulle lösa situationen och göra gemensam sak med dem. Normer och beteenden bryts ned långsamt. Vi fortsätter vara artiga och hjälpsamma vid evakueringar och om vi inte till vardags stjäl grejer av grannarna skulle vi inte börja göra det nu heller.

Poängen är att vi klarar oss ganska länge, särskilt om vi utgår från de fysiska behov vi har (här kan det emellertid vara viktigt att tänka på att väldigt gamla eller människor i behov av vissa mediciner har extra stort behov av förberedelser). Visst kommer situationen för de oförberedda i allmänhet bli lite tuffare, men människan är fantastiskt bra på att vänja sig vid nya situationer.

Att myndigheter och organisationer som ska stötta i kris använder dramatiska beskrivningar är problematiskt men kanske inte så konstigt. Det krävs mycket för att komma igenom i det dagliga mediebruset. Men jag skulle gärna slippa formuleringar om ”att klara sig” i fortsättningen. Idag närs mörka krafter av människors rädsla och känsla av otrygghet. Vågar vi inte gå ut kommer vi heller inte kunna organisera oss och hjälpas åt när krisen väl är framme. Röda korset vill förstås som alla folkrörelser och ideella organisationer att vi ska komma samman och hjälpas åt. För att förtydliga det hoppas jag att formuleringen nästa gång handlar om hur du klarar du svåra situationer – fysiskt och mentalt – tillsammans med andra snarare än hur hjälplösa vi är och att vi inte klarar oss.

Annonser

Publicerat på januari 22, 2018, i Att överleva. Bokmärk permalänken. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: