Föreningssverige och folkbildning

Innan det sker skrev igår ett intressant inlägg om Föreningssverige. Jag tänkte skriva en ganska långt kommentar som svar, men insåg att det kanske ändå är bättre med ett eget inlägg. Hens tes är att föreningslivet är bland det svenskaste vi har. Att vi svenskar gillar att gå på kurs/studiecirkel och att det finns en massa intressanta kurser och cirklar för preppers inom det svenska civila samhället. Jag tycker såklart det är helt rätt. Att lära sig nya saker hela livet borde vara självklart och folkbildningens form är fantastisk i hur flexibel den är. Bredden på vad man kan lära sig sätts egentligen bara av ett luddigt regelverk och fantasin. Mest fantasin.

Vidare är kunskapsspridning i ett framtida postapokalyptiskt samhälle en viktig del för hur man kommer att överleva. Folkbildningens pedagogik är en viktig del där, så jag rekommenderar alla att förutom att konsumera cirklar också gå en cirkelledarutbildning och leda någon cirkel om något man kan eller är passionerad inför. ABF lokalt arrangerar dessa och gör det möjligt att få en fördjupad insikt i hur man folkbildar och vad folkbildning är.

Den viktigaste delen i folkrörelsesverige är ändå det breda kontaktnät man får och hur det minskar människors isolering. Man lär känna folk man kanske inte skulle träffat annars och lär sig hantera människors olikhet i en miljö som inte präglas av prestation och konkurrens (till skillnad från skolan). Den italienske marxisten Antonio Gramsci kallade det civila samhället för ”kapitalismens skyttegravar” och menade att där frodas kapitalistiska relationer vilket gör ett kommunistiskt maktövertagande svårare. Nu är Folkrörelsesverige inte alls samma sak som det italienska 30-talets civila samhälle som snarare enade medelklassen med borgarklassen, tvärtom. Men han hade poäng i att föreningsliv enar folk. Olof Palme kallade Sverige för en studiecirkeldemokrati som ser till att människor har möjlighet att utvecklas på områden och bilda sig utan att ha pengar eller kulturella resurser.

Att zombiekursen blev till en gång i tiden berodde på att jag tog kontakt med en ABF avdelning och tänkte att det skulle kanske vara kul att snacka om zombies på ett roligt sätt. Det ledde sen till att jag lärde mig en massa över katastrofberedskap, överlevnad och hur människor och samhällen reagerar på kriser. Det är folkbildning, en vet aldrig vart det hamnar i slutändan.

Annonser

Posted on oktober 23, 2012, in Att överleva and tagged , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: