Zombieöverlevnadsböcker – en jämförelse mellan Zompoc och Zombie Survival Guide

I mina kurser i ”Att överleva zombiekatastrofen” har vi haft Max Brooks Zombie Survival Guide (ZSG) som litteratur. Förra året hade jag inte riktigt koll på att det fanns någon annan bok men nu för nån månad sen fick jag hem Zompoc och skummade igenom den. Zompoc känns betydligt mer seriös och en smula tråkigare. Som överlevnadsbok är den dock betydligt bättre då den tar upp olika scenarion och är inte ute efter att skapa en egen zombiekanon som Max Brooks gör. I Zompoc kan man läsa om strategier för viruszombies, odöda zombies och zombies skapade av nanoteknologi, i ZSG får vi lära oss att det är ett virus som heter Solanum som är roten till det onda.

Ett problem med bägge böckerna är att den inte har hänsyn till att vanligt folk kanske inte kan flyga flygplan, ladda och ta hand om en Kalashnikov, vet hur man startar en helikopter eller har tillgång till militära strategier. Det känns som om böckerna är gjorde för filmklicheerna av zombiekatastrofen snarare än något annat. Varför skulle man annars ens ta upp motorsågen som vapen?

En av Zompocs förtjänster är att många delar i boken är sammanställda i punktform för snabb info och repetition. Annars är de ganska lika i utformningen med en trevlig manualkänsla i bägge böckerna.

Något jag verkligen saknar är frågan om gruppdynamik och psykologi. Det skulle behövas ett helt kapitel om det för att jag skulle känna att boken var heltäckande. Som bekant är det inte zombies som är det största problemet vid zombieapokalypsen. Det är människorna. Att lära sig hantera grupprocesser och konflikter är A och O för att klara sig, men ingen av böckerna går in särskilt utförligt på den biten.

Summasumarum är ZSG mycket roligare läsning men Zompoc är mer värdefull vid alla typer av katastrofsituationer. ZSG har i mycket större grad en amerikansk vinkel. Vapen verkar finnas på vanliga butiker och sånt. Zompoc är brittisk och känns mer anpassad till en Europeisk kontext vilket gör den mer attraktiv för mig. ZSGs styrka är just att den skapar en fiktiv världen där Solanum funnits som en del i historien och brutit ut då och då. Det gör också boken till mindre en överlevnadsbok och mer en del i det parallella universum Max Brooks skapar.

 

Annonser

Posted on mars 23, 2012, in Att överleva, litteratur och film and tagged , , , , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. gustav grusell

    Det är en bra poäng det där med gruppdynamiken. I en stor del av alla zombiefilmer, möjligen bortsett från dem som är ren splatterkomik, är ju detta en väldigt viktig del av handlingen. Med tanke på detta är det konstigt att ämnet inte ges en mer framträdande plats i zombieöverlevnadsböcker.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: